World of Warcraft: The Burning Crusade

Jag är Telperiel "Silver" Madell. Jag befinner mig i Blackrock Spire mellan Burning Steppes och Searing Gorge. Jag har varit här otaliga gånger nu, varje gång med nya kamrater, och det är lika spännande varje gång. Men trots alla mina äventyr längtar jag efter något mer, någon annanstans, Azeroth börjar kännas trångt. Hettan från dvärgarnas ugnar slår upp mot mig från djupet, och jag sveper håret ur ögonen och torkar smutsen från mina kinder, samtidigt som jag lyfter min nya hillebard från ryggen. På andra sidan väntar fienden, bakom mig förbereder sig magikerna på ännu en omgång. Så, då har alla gjort sig redo, och jag stormar först av alla över bron mot den kommande striden.

Jag är Mikael Sundberg. Jag befinner mig i Los Angeles, Kalifornien. En välbekant plats från spel och filmer, så välanvänd att den knappt känns verklig. Den sista platsen på jorden jag någonsin trodde att jag skulle besöka. Jag anlände kvällen före efter tjugo timmars restid och har lite lagom jet lag. Smogen ligger tät så långt ögat kan se och hettan är smått plågsam där jag står i min mörka Transformers-t-shirt utanför en anonym kontorsbyggnad. Men där inne skymtar en banderoll för World of Warcraft och en fullskalig modell av Nova från Starcraft Ghost. Jag står vid Blizzards högkvarter, och snart ska jag få se expansionen till det spel jag har ägnat långt över tusen timmar åt de senaste arton månaderna.

World of Warcraft har i skrivande stund över fyra miljoner spelare, en helt otrolig siffra om man jämför med spel som Everquest 2 som räknar sina spelare i hundratusentalen. Bara koreanska Lineage 1 och 2, med ungefär två miljoner var, och Final Fantasy XI strax under miljonstrecket kan ens jämföra sig. Rob Pardo, huvuddesignern på Blizzard, är överväldigad. "Vi väntade oss förstås att det skulle bli framgångsrikt, men särskilt Europa gick långt över våra förväntningar. Jag tror att det beror på att spelet är så lättillgängligt men ändå djupt och avancerat nog för mer krävande spelare."

Så sätter vi oss ner i en liten biosalong, och Jeff Kaplan och Shane Dabiri, designer respektive producent för spelet, börjar berätta om den kommande expansionen. Titeln kommer att bli World of Warcraft: The Burning Crusade, ett namn som gamla Warcraft-spelare säkert känner igen. Det kommer att bli stort, ett rejält stycke innehåll att utforska och uppleva. "Vi höjer maxnivån till 70 i den här expansionen", säger Jeff. "Det handlar om hur mycket material vi lägger till", inskjuter Shane. "Vi vill inte skapa en ny zon för spelare över nivå 60 och så hamnar alla där på samma gång, istället har vi flera områden att välja mellan."

Den mest uppenbara nyheten, för er som inte redan tjuvkikat på bilderna, är förstås att två nya raser tillkommer. En av raserna är fortfarande under planering och kommer att visas upp senare. Det enda vi vet är att det är en ras som redan finns i spelet, som bara inte är spelbar än. Det är dock inte de omryktade pandaren, panda-varelser med starka drag av samurajer. "Vi skulle inte kunna sälja spelet i Kina om vi hade pandor som sprang omkring och dödade varandra." Själv hoppas jag på att det blir de björnliknande furbolgerna.

Men först kommer Horden att få tillgång till de läckra blodalverna. Blodalverna var ursprungligen nattalver, men började syssla med magi, något som de vanliga alverna såg snett på. De utvecklades till högalver, som senare började kalla sig blodalver som en hyllning till sina fallna kamrater i krigen mot Horden. "Blodalverna är narkomaner på magi", menar Jeff. "De respekterar naturen precis som nattalverna, men de ser på träden och säger: visst, det här är väl vackert, men hur kan vi göra det bättre? Och så skapar de sina hus och trädgårdar genom att manipulera naturen med magi."

Blodalverna är lite mindre än nattalverna och överlag lite vackrare och smäckrare än de ofta djuriska och muskulösa nattalverna. Det är förstås ett medvetet val från Blizzards sida för att få över fler spelare till Horden. "Horde-spelare kan göra en kofigur eller en kille med grön hud eller ett blått troll eller en kille som faller i bitar, men många spelare vill ha något mer normalt." Blodalverna kommer förstås att ha egna zoner att börja i, placerade i Quel'Thalas längst norrut i Azeroth. Jag fick se Eversong Forest, en magisk skog där allt verkar skifta i orange, men också ett område där allt är förvridet och bränt, sedan Arthas passerat med sin armé i Warcraft 3: The Frozen Throne. Det är just därför blodalverna har allierat sig med Horden: de har en gemensam fiende i Arthas, och dessutom var de odödas ledare Sylvanas ursprungligen en högalv. Hela tiden märks det att Blizzard bygger vidare på sin befintliga historia och lägger in mängder med referenser åt gamla spelare.

När det blir dags att presentera den nya världen dyker Chris Metzen upp. Chris ser mest ut som en övervintrad åttiotalshårdrockare med tunga silverkedjor och örhängen, men han är förmodligen den största nörden i rummet, undertecknad inkluderad. På sitt kontor har han en vansinnig blandning av spelaffischer, Dungeons & Dragons-böcker och Transformers-figurer, och han kommenterar mycket riktigt Decepticon-loggan på min tröja. Det var han som tog den ödmjuka bakgrunden i det första spelet, "vi hade orcher, människor och Stormwind, det var allt", och skrev en liten snutt handling som inledning på Warcraft 2, och sedan dess varit storygurun för hela serien.

Chris sätter igång. "Det här kommer att bli lite komplicerat, men det är bra, jag gillar komplicerat." Namnet Burning Crusade syftar på titanen Sargeras och hans Burning Legion som numera håller till i Outland, det som finns kvar av orchernas gamla hemvärld Draenor. "Sargeras är en väldigt elak... snubbe. Hans enda mål är att invadera världar, tömma dem på magi och utplåna allt liv, och sedan dra vidare. De enda som någonsin lyckats stoppa honom är orcherna och människorna. Nu håller han på att öppna nya portaler i Outland och bygga upp styrkor där, så folken från Azeroth tvingas öppna portalen till Draenor igen för att kunna stoppa honom."

"Ett av problemen med handlingen i World of Warcraft", fortsätter Chris, "är att våra nuvarande ledare, Thrall, Jaina och Tyrande, är hjältar. De kan inte börja döda varandras barn, då funkar inte världen. Men vi vill att orcher och människor ska sparka skiten ur varandra, för sånt är kul. Vi gillar våld. Så därför öppnar vi porten till den gamla världen där alla minnen av krigen finns kvar. Där finns inte några ledare som kan hålla dem i styr, så de återgår till sitt gamla beteende". Outland kommer att bestå av flera olika zoner med helt olika upplägg. Zangar Marsh är till exempel ett landskap främst bebyggt med enorma svampar, och befolkat av nya mysko varelser. Netherstorm är ett område som slitits sönder av magin från alla öppnade portaler, och består av lösryckta klippor som svävar i tomheten. Hur ska vi kunna ta oss runt i ett sånt område?

"Vi introducerar flygande riddjur i expansionen", berättar Jeff. "Just nu planerar vi någon sorts drakar, som bara kommer att kunna användas i Outland, så ni får inte se några i Ironforge eller så. Vi ville kunna flyga runt på griparna i det ursprungliga spelet men det var inte byggt så. Den här gången kan vi planera för flygande riddjur redan från start. Det blir bara spelare på maxnivån 70 som kan använda dem, och på så sätt kan de komma åt helt nya områden och hitta nya uppdrag."

Men vad händer då med den ursprungliga Warcraft-världen, Azeroth? Blir Orgrimmar och Ironforge spökstäder när alla spelare strömmar genom portalen till Draenor? Nej, givetvis planeras massor av nytt material även där. World of Warcraft var ett nytt kapitel i Warcraft-berättelsen och The Burning Crusade blir ytterligare ett. Till exempel öppnas slottet Karazhan, ett spöklikt fäste i Deadwind Pass som äventyrslystna spelare kanske redan tagit sig en titt på utifrån. Där utförde magikerna Medivh och Khadgar sina experiment och de högre våningarna är befolkade av bisarra magiska varelser. Jag påpekar att det finns ett avspärrat område mitt i Stormwind och frågar Chris vad som finns där inne. Han blir tyst ett tag. "Jag vet vad som finns där inne, men det kan jag inte berätta än... men det är riktigt coolt!"

Ännu mer spännande är dock Caverns of Time. "Nozdormu är tidens avatar och Caverns of Time är hans vardagsrum", menar Chris, och följdaktligen kan vad som helst hända. På så sätt får vi resa till olika viktiga platser i historien och delta i episka slag. Vi får hjälpa Medivh att öppna portalen till Draenor för första gången. Det kommer att finnas ett separat slagfält där vi får ligga i skyttegravarna i Draenor under kriget i det andra spelet. Vi får befria Thrall där han satt inspärrad i Durnholde Keep, innan han blev härskare över Horden i Warcraft 3. Och vi får hjälpa Thrall och de övriga ledarna i den sista avgörande striden mot demonen Archimonde. Spelare som har följt serien kommer att känna igen sig, "det här är samma sak som i Night Elf 7, fast nu är jag med själv", men samtidigt får nytillkomna spelare en chans att se vad de har missat och lära sig mer om världen och dess historia. I teorin kan Caverns of Time byggas ut i all oändlighet och kanske också ge smakprov på händelser från framtiden, i vad som en dag blir Warcraft 4.

En stor fråga är förstås vad som händer med alla spelare som inte köper expansionen utan är nöjda med det befintliga paketet. "Alla kommer att fortsätta spela på samma servrar, och därför kommer vi förstås att låta alla ladda ner exempelvis blodalverna eftersom de kommer att stöta på dem i världen. Men de nya områdena för expansionen, som Quel'Thalas och Outland, kommer att vara blockerade, och man kommer förstås inte att kunna skapa karaktärer med de nya raserna." Därmed inte sagt att Blizzard har glömt bort sina trogna spelare. De kommer att fortsätta släppa kontinuerliga uppdateringar. Det är faktiskt samma grupp på 70 personer som arbetar på både det material som patchas in allt eftersom och själva expansionen, allt för att få det hela att passa ihop både design- och storymässigt.

En stor nyhet som kommer att släppas i och med version 1.9 i slutet av året, ganska snart när du läser det här, är Ahn'Qiraj, ett område i södra delen av Kalimdor. Alla som äventyrat i Kalimdor har nog stött på de jobbiga insektsvarelserna som verkar finnas överallt, och många uppdrag går ut på att försöka lista ut var de kommer ifrån. Men inte förrän nu har vi kunnat ta reda på det och faktiskt besöka deras hemplats. Det visar sig att insekterna styrs av ett folk som kallas Qiraji, ett insektsfolk med klara egypiska förtoner. Genom en gemensam insats kommer spelarna på varje server att kunna öppna porten till Ahn'Qiraj och därmed komma åt två gigantiska zoner att slå sig genom. Den ena kommer att passa bättre för mindre dedikerade spelare som "bara" får ihop tjugo deltagare, ungefär som med nuvarande Zul'Gurub. Det sista området kommer däremot att bli det tuffaste i spelet, fyllt med nya monster som gigantiska Anubis-statyer och en karta som är två till tre gånger större än Molten Core. Vi snackar massiva strider och många timmars underhållning - och lika många timmars samordning och förberedelser. Men det finns ju också spelare som inte har tid eller ork att ägna hela dagen åt ett enda äventyr. Därför lägger Blizzard också till massvis med uppdrag för den ensamme spelaren. En annan kul finess i Ahn'Qiraj är att man kan skaffa sig särskilda insektsriddjur att rida eller flyga på, som bara fungerar i det området men givetvis innebär en rejäl statushöjare.

Detta alltså redan i version 1.9, men jag råkade också se en lista med planerat material ända till version 1.12. Det är alltså knappast någon risk att det kommer att ta slut på saker att göra fram till expansionen. En sak vi däremot får vänta på till The Burning Crusade är ett nytt yrke: Jewelcrafting. Med det kan vi skapa magiska ädelstenar med olika effekter, som sedan går att koppla till olika vapen och föremål. "Vi vet att spelarna gillar att finslipa sina prylar", säger Jeff. "Så vi tog konceptet från Diablo 2 att kunna förbättra sina vapen som man vill." Jämförelsen med Final Fantasy VII och dess materiasystem är förstås oundviklig och Jeff erkänner att det är en inspirationskälla.

Alla vi som spelat World of Warcraft länge har förstås otaliga frågor om kommande funktioner och finesser, och killarna gjorde sitt bästa för att besvara dem och förklara de begränsningar som finns i spelet. Exempelvis har många klagat på att alla karaktärer ser likadana ut i grunden, att det inte går att justera längd och kroppsform. "Vi fokuserar mer på utrustning som du byter hela tiden, snarare än i City of Heroes där du skapar en jättehäftig kostym från början och sedan har den hela spelet." Men Rob håller med om att många hellre plockar av sig hjälmen och vill se unika ut, och utlovar massor av nya frisyrer. Att skapa nya modeller är inget större problem, men när det handlar om animationer är det en fråga om att prioritera mellan nytt material och att trimma befintligt. Alla animationer i World of Warcraft är handgjorda och antalet skickliga animatörer är begränsat. "Frågan vi ställer oss är: vill vi hellre ha fler olika danser eller skapa ett coolt nytt monster", menar Rob.

Det kommer inte heller att finnas några nya klasser. "Vi vill att varje klass ska vara unik. Vi har flera nya unika förmågor för varje klass i expansionen, och vi vill hellre ge lite till alla än att ge alltihop till en ny klass", förklarar Rob. "Men vi kommer att lägga till nya klasser en vacker dag, bara inte i den här expansionen. I så fall skulle folk börja vänta sig en ny klass varje gång och det skulle bli ohållbart i längden. Vi siktar på en expansion om året."

Det har länge ryktats om två andra funktioner: nya hjälteklasser att börja om i efter att ha nått maxnivån, och möjligheten att skaffa sig ett eget hus. "Vi kan inte säga något mer om det just nu. Vi jobbar på det, men om vi säger något redan så kommer folk att få förväntningar som vi kanske inte kan uppfylla." Problemet med hjälteklasser är också att det lätt skapar obalans och vansinniga siffror som inte betyder någonting, menar Rob och ger exempel på system i Everquest och Dark Ages of Camelot som snarare gjort spelarna missnöjda. "Det är en svår balans och vi vill inte bara göra något som ser häftigt ut på pappret utan faktiskt är roligt att spela."

När vi har gått igenom allt om den nya expansionen, eller åtminstone allt som de vill berätta för tillfället, får jag tillfälle att ställa andra frågor som dykt upp. Kommer det exempelvis någonsin en konsolversion? Där är Rob tämligen bestämd. "World of Warcraft är ett PC-spel från grunden. När vi började hade generationen just kommit igång och det var inte aktuellt då. Visst skulle vi kunna göra en version till exempelvis Xbox 360, men det är så många frågor som måste lösas. Vi vet inte om det finns en hårddisk i köparens maskin. Hur fungerar själva kontrollen som är så tangentbordsbaserad när man sitter med en handkontroll? Skulle det ens vara ett socialt spel när man inte längre kan chatta? Om vi hade börjat från början med ett nytt spel, visst, men i bästa fall skulle World of Warcraft bli en nerskalad konsolkonvertering." Och det, är vi överens om, skulle inte vara bra varken för spelarna eller för Blizzard.

Jag frågar också Chris hur långt Warcraft-fenomenet kan växa. Det finns redan sju officiella Warcraft-böcker, olika rollspelsversioner och brädspel, och ett kortspel är på gång. Kommer Warcraft att bli ett kommersiellt universum jämförbart med Star Wars eller Dungeons & Dragons? "Allt vi gör utanför spelen är officiellt, det finns inga inofficiella utgåvor där handlingen krockar. Men det är spelen som gäller, vi är i spelbranschen och lever på att göra spel. Vi släpper böcker och sånt för att berika världen som vi ser i spelen, inte för att tjäna pengar." Därmed inte sagt att Blizzard är rädda för att licensiera ut sina titlar. I Korea finns allt från energidryck och gympaskor med Starcraft-motiv och bokhyllorna i de kontor vi passerar bågnar med actionfigurer och enstaka burkar av den Coca Cola med Warcraft-tryck som lanserades inför releasen i Kina.

Så den stora frågan är då: hur ser vår framtid ut som World of Warcraft-spelare? Själva expansionen är fortfarande en bra bit bort. "Den kommer inte att släppas i år i alla fall." Men Blizzard har planer för de närmaste tolv månaderna och siktar på att spelet ska hålla i minst fem år. De skissar redan på nästa expansion, men de kommer att fortsätta bygga på den befintliga grafiska plattformen. De nya modellerna i The Burning Crusade kommer att innehålla ungefär 20 procent fler polygoner, och på så vis kommer grafiken stegvis att uppgraderas allt eftersom tiden går. Men som alltid är grundtanken att så många som möjligt ska kunna spela utan att stoppas av höga systemkrav. Och World of Warcraft 2? "Inte så länge World of Warcraft fortfarande är populärt."

World of Warcraft har öppnat en hel genre som tidigare varit alldeles för komplicerad och tidskrävande för oss vanliga spelare. Det finns knappt någon som inte har hört talas om spelet, vet någon som spelar eller spelar själv. Nu öppnas bokstavligen en helt ny dimension som kommer att ta ytterligare hundratals timmar av vår tid. Till sist undrar vi väl alla, finns det något som Blizzard inte kan göra med sin värld? Rob Pardo tänker riktigt länge.

"Nej."

---------------------------------------------------------------------

Om Blizzard
Blizzard grundades 1991 under namnet Silicon & Synapse. Gruppen utvecklade en del framgångsrika titlar åt Interplay innan man tog namnet Chaos Studios 1994 i förberedelse inför Warcraft. Man ville helt enkelt ha ett enklare namn, men det visade sig att Chaos var upptaget och två månader senare bytte man igen till Blizzard. Sedan dess har Blizzard etablerat sig som en spelutvecklare av absolut högsta klass och dessutom skapat en särskild studio vars förrenderade filmer tillhör branschens bästa. Kolla bara in den här resumén:

The Lost Vikings - pussel/plattform - 1992

Rock 'n Roll Racing - bilspel/action - 1993

Blackthorne - action/plattform - 1994

Warcraft: Orcs & Humans - strategi - 1994

Warcraft 2: Tides of Darkness - strategi - 1995

Diablo - action/rollspel - 1996 (#92 på topp 100)

Norse By Norse West: The Return of the Lost Vikings - pussel/plattform - 1996

Warcraft 2: Beyond the Dark Portal - strategi - 1996

Starcraft - strategi - 1998 (#14 på topp 100)

Starcraft: Brood War - strategi - 1998

Diablo 2 - action/rollspel - 2000

Diablo 2: Lord of Destruction - action/rollspel - 2001

Warcraft 3: Reign of Chaos - strategi - 2002

Warcraft 3: The Frozen Throne - strategi - 2003

World of Warcraft - onlinerollspel - 2005 (#28 på topp 100)

Starcraft Ghost - action - 2006

World of Warcraft: The Burning Crusade - onlinerollspel - 2006

---------------------------------------------------------------------

Bild 1-7: Blodalverna är överlag mer finlemmade än nattalverna och har något mer naturliga hårfärger. Justin Thavirat, huvuddesigner på Blizzard, lovar dock att det kommer att finnas fler färger än rött att klä sig i. Precis som övriga raser kommer blodalverna att börja i ett litet avgränsat område där fienderna inte är särskilt aggressiva och där man kan lära sig grunderna i spelet. Men ganska snart börjar de storslagna resorna. Först lär resan gå till staden Silvermoon, där Kael'Thas härskar över de kvarvarande blodalverna. Redan från början finns det pampiga platser att utforska, som det lilla stället på bilden nedanför. Det märks på Quel'Thalas att alverna är besatta av magi. Inte nog med att alla träden skiftar i guld, här och var svävar små kristaller där demoner är förseglade. I sin jakt på magisk makt tvekar inte blodalverna att ta till förbjudna krafter.

Bild 8: Det nya området Ahn'Qiraj öppnar snart. Räkna med massiva äventyr för fullständiga rädgrupper.

Bild 9: Chris Metzen började med att skriva manualen till Warcraft: Orcs & Humans. Sedan dess har han skapat och skrivit samtliga Blizzards spelvärldar: Warcraft, Starcraft och Diablo. Han har också ett finger med i licensierade produkter såsom det kommande kortspelet och böckerna för att allt ska passa ihop med befintlig handling.

Bild 10: Berättelsen om Rob Pardo bevisar att hårt arbete lönar sig. Han började som speltestare på Interplay 1994 där han bland annat testade CD-ROM-äventyret Voyeur. Bara ett år senare var han producent för bilspelet Fatal Racing, och tre år senare blev han en medlem av kärngruppen på Blizzard i och med Starcraft.

Bild 11: Shane Dabiri, producenten bakom World of Warcraft, är liksom alla på Blizzard en hängiven spelare. System Shock är en gammal favorit, men just nu spelar han Battlefield 2, de enstaka stunder då han inte jobbar på sin tauren-druid alltså. Om du spelade betan har du säkert sett honom: hans ansikte prydde de kuber som representerade föremål som inte var klara än.

Bild 12: På kontoren hos Blizzard är hyllorna fulla med både Blizzards egna merchandise och från andra spel. Men de här hyllorna är specifikt tillägnade de tre stora serierna: Warcraft, Diablo och Starcraft.

Bild 13: Vid den kinesiska releasen lanserade Blizzard en WoW-läsk i samarbete med Coca-Cola. Vi fick veta att den smakar precis som vanlig cola fast med en liten bismak av tjur.

Bild 14: Denna trevliga dam höll till på övre våningen.

Bild 15: I Korea är Blizzard vansinnigt stora. Varför inte jogga till internet-kaféet i ett par äkta Starcraft-pjucks och sedan hålla dig vaken med Starcraft-energidryck. De läckra tändarna massproducerades dock aldrig, Blizzard kände inte att de ville uppmuntra rökning.

Bild 16: Efter fem år på företaget får varje anställd ett specialtillverkat svärd att sätta upp på väggen, och efter tio år får man en sköld. Om det pågår några svärdskamper i korridorerna förtäljer inte historien.