Street Fighter II var absolut inte det första spelet där två personer i digital form fick banka vett och sans ur varandra, men det var det som fick genren att explodera. Plötsligt ville alla rida på Den Stora Strykvågen och fightingspelen haglade ut till en närmast omättlig marknad. Capcom själva ville naturligtvis ha en del av kakan de själva hade bakat och eftersom det här var i en tid när begrepp som onlinestöd och patchning knappt ens hörde PC-spelen till så var lösningen att släppa nya spel.
Spel som man tog fullpris för trots att det i grunden erbjöds ganska små förändringar. Dessutom sprutade det ut nya versioner till både andra format och i arkadhallarna så till den milda grad att det blev helt oöverblickbart. Det tog bara några år för Capcom att effektivt köra intresset för Street Fighter i botten, och när Playstation släpptes tog serier som Tekken och Toshinden över.
Här kan, och bör, man med all rätt påpeka att Capcom själva insåg att man exploaterat Street Fighter II för hårt och 1995 släppte man därför Street Fighter Alpha. Ett spel som verkligen var mästerligt, men redan året därpå kom tvåan och två år senare Street Fighter Alpha 3. Och under samma period hade man även lanserat Street Fighter III, ett spel som kom att släppas i inte mindre än tre versioner samt Street Fighter EX som hann få tre delar.
Denna mängd Street Fighter-spel blev återigen alldeles för mycket och trots att Street Fighter Alpha 3 och Street Fighter III: Third Strike förmodligen är de bästa spelen i serien så fick de aldrig någon försäljning som motsvarade spelkvaliteten. Innan jag går vidare kan det vara värt att som ren fotnot minnas att Street Fighter inte är den första serien som Capcom lyckades tjata ihjäl, utan man hade vid tidpunkten även prånglat ut Mega Man-titlar i ett alldeles för högt tempo och lyckats få folk att tappa intresset för honom med.
Misshushållningen av Street Fighter ledde inte bara till att den serien tog stryk, utan hela fightinggenren gungade. Det fanns såklart andra serier som var stora i början av 2000-talet, men när den nuvarande generationen tog sin början sent 2005 var det början till slutet. Det som varit en av de mest grafiktunga genrerna och en given grej att spela när polarna samlades blev en renodlad entusiastgrej med plottriga lågbudgettitlar och framtiden för allt från Dead or Alive till Soul Calibur och Virtua Fighter såg osäker ut.
Det är ingen överdrift att säga att vid tidpunkten var fighting mer eller mindre dött. Hypen var dålig, efterfrågan likaså, spelen som komma ointressanta och det var svårt att tänka sig vad som skulle krävas för att sätta fart på ruljansen igen.
Vi spolar fram några år, till 2007. Capcom har mer eller mindre lämnat fightinggenren. Det enda de släppt de senaste åren är Street Fighter-samlingar och andra försök att återanvända de gamla spritarna från förr. Trots det börjar intresset för ett nytt Street Fighter öka lavinartat, och till Xbox Live blir Street Fighter II: Hyper Fighting och Super Street Fighter II Turbo HD Remix succéer. Det leder till att Yoshinori Ono mot alla odds får klartecken att göra ett nytt numrerat ordinarie Street Fighter, trots att det fanns interna beslut mot att ett sådant skulle göras.
När Street Fighter IV släpps i japanska arkadhallar blir det megasuccé, och inför konsolpremiären är det rekordmycket förhandsbokningar. Betygen var skyhöga och alla var nöjda. Eller... ja, nästan alla. Redan 2008 inför den efterlängtade återkomsten av Street Fighter IV, ett av de viktigaste fightingspelen någonsin så fanns det gott om röster från oroliga läsare som kom ihåg hur Capcom brukade bete sig med ideliga uppdateringar.
Många valde därför helt sonika att inte köpa Street Fighter IV utan väntade på de förmodade nyversionerna som de trodde skulle komma. Jag får erkänna att jag nog trodde att Capcom hade lärt sig sin läxa och blivit visa av hur de på egen hand lyckades sänka fightinggenren, och vill även minnas att jag till och med bloggade om hur det inte skulle bli som förr.
Jag hade fel. Framgångarna för Street Fighter IV ledde till en uppsjö av fightingspel. Efter några år av torka kom plötsligt nya Tekken-spel, nya Soul Calibur, nytt påkostat Mortal Kombat, Dead or Alive 5 väntar runt knuten, Sega fick för sig att återlansera Virtua Fighter 5 nedladdningsbart och så vidare. Och Capcom ville återigen hänga med konkurrensen.
Sagt och gjort fick vi en Super-version av Street Fighter IV, och det gick inte att uppgradera nedladdningsbart om man redan hade köpt vanliga fyran. Folk kände sig lurade. Efter det kom Marvel vs Capcom 3, ett spel som självfallet också fick en uppdatering i form av Ultimate och Capcom brassade även på med en Arcade-version av Street Fighter IV. Det räckte, det här var för mycket.
På egen hand har Capcom på nytt lyckats suga musten ur sina fightingspel. Riktigt kvalitativa topptitlar som man närmast kväver med alla nyversioner som gör att folk dels tröttnar på att läsa om dem och dels heller inte vågar köpa i vetskap om att det självklart kommer fler expansioner. Måste Capcom prompt göra såhär borde allt naturligtvis vara nedladdningsbart för en billig penning och balanseringar av spelsystemet bör såklart vara patchar och inget annat.
Alla andra klarar av detta utom just Capcom. Så när man sedermera släppte Street Fighter X Tekken, det sjätte fightingspelet på under 4 år så fanns inget intresse. Och inte blev det bättre av att man hade utvecklat en matig expansion som man stoppat in på skivan men inte lät folk komma åt. Först lagom till PS Vita-versionen kommer den uppgraderingen. Och självklart finns fortfarande risken att de släpper en uppdaterad Super Street Fighter X Tekken: Hyper Fighting med spelbalansering, nya funktioner och ännu fler figurer lagom till julhandeln.
Sagt och gjort, Street Fighter X Tekken, spelet som borde ha potentialen att bli tidernas största fightingsuccé, blev en väldigt medioker försäljningsframgång som nog mest av allt lämnade en bitter eftersmak istället för det segertåg det borde ha varit. Och nu blir det upp till bevis. Street Fighter V tror jag inte man kan släppa idag, de har för effektivt dödat intresset och Darkstalkers är smalare än någonsin.
De skulle verkligen behöva ett nytt riktigt bra fightingspel och sköta om det utan alltför brutal mjölkning. För som det är just nu befarar jag att Capcom egenhändigt håller på att döda intresset för den genre de själva en gång gjorde populär, den genre de sedan dödade intresset för och den genre som de återigen gjorde het på nytt. De mjölkar för hårt, för aggressivt och misshushållningen får folk att tappa intresset även för andra spelserier.
Jag hoppas verkligen att jag har fel och att det inte är för sent, samt att Capcom tar sitt förnuft till fånga. Någon gång under nästa generation är tiden nog mogen för Street Fighter V, men då vill jag att Capcom tar ansvar för sina spelserier på ett bättre sätt. Att exploatera sönder Street Fighter försvårar för dem själva, för hela genren och för oss spelare i synnerhet.