Svenska
Gamereactor
artiklar

Patriks bortglömda guldkorn

Det finns naturligtvis drösvis med gamla härliga spel som aldrig sålde bra eller fick någon fortsättning men som vi älskar precis lika mycket för det. Bortglömda guldklimpar, helt enkelt. Patrik har listat sina...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Min spelsmak är ganska bred idag, men jag ville med listan lägga fokus på strategispel. Jag ville också titta på lite äldre och nyare exempel. Även om jag inte går riktigt lika långt i tiden som på 1970 och 1980-talet tror jag att jag hittat en bra balans. I ett av fallen handlar det snarare om bristen på en uppföljare och ett företags ovilja att släppa fler spel i den serien. Men även spelen från 1990 och 2000-talet börjar bli gamla idag och därför tänkte jag lista ett par obskyra och lite mer kända titlar, som jag tycker är guldklimpar från förr.

Patriks bortglömda guldkorn

Emperor of the Fading Suns (PC/1997)
Tänk dig ett 4X spel som kombinerade Civilization och det senare Galactic Civilization i ett. Du stred inte bara om rymden utan även på planeterna. Du kunde bygga upp dessa, landa på fiendens egna världar och kriga på själva planeten om territoriet. Tyvärr var det enbart en i varje solsystem som hade en sådan planet. Däremot kunde man ha uppemot 76 solsystem så det blev rätt många kartor ändå. Då skulle du också bygga rymdskepp, skaffa resurser och mycket annat. Där de flesta 4x titlarna idag satsar på att antingen utspela sig på en planet eller i rymden gjorde detta båda redan 1997.

Själva berättelsen och temat följer brädspelet Fading Suns något jag tyvärr inte provat. Du intar inte rollen som utomjordiska arter eller liknande utan som ett av flera kungahus. Däremot har jag spelat en hel del av detta strategispel och jag minns det som något speciellt redan då. Tyvärr verkar en uppföljare inte hända men spelet går idag att köpa via GOG för en billig slant. Det är ett kriminellt underskattat spel i strategispelsgenren med intressanta designkoncept. Har du inte testat detta när det kom kan det vara svårt att acceptera bristerna och åldern. För mig kommer det alltid vara ett litet guldkorn bland många i strategispelens värld.

Detta är en annons:
Patriks bortglömda guldkorn

Battlestations: Midway och Pacific (PC/2007,2009)
Jag har bloggat och skrivit om denna spelserie många gånger. Det är svårt för mig att välja en enskild titel då det är väldigt snarlika varandra. Upplägget bygger på det vi kunde hitta i gamla Carrier Command från 1988. Båda spelen är inte särskilt gamla, Battlestations: Pacific släpptes 2009 och är uppföljare till Battlestations: Midway från 2007. Du intar rollen som en befälhavare över havsstyrkor under andra världskriget. Du hoppar mellan olika länder och det är intressant att även få se slag som Pearl Harbour från anfallarnas sida. Historian bakom slagen mest en kostym för att erbjuda en kontext till nivåerna.

De tidiga uppdragen börjar oftast enkelt du har enstaka fartyg som du kan via karta beordra till platser inte olikt ett strategispel. Det som skiljer detta åt är att du också kan ta direkt kontroll över varje enskild enhet under ditt förfogande. Oavsett om du styr krigsfartyg, flygplan eller ubåtar så har alla delar unik spelmekanik knutet till sig. De här titlarna krävde att du hoppade runt, det skapade en mycket häftig spelloop där du fick ett konstant skifte i mål, spelmekanik och miljöer. Känslan av att fly undan sjunkbomber i en undervattensbåt är lika nervkittlande som att i nästa sekund torpedbomba ett hangarfartyg.

De är inte perfekta men jag ser dessa två titlar som väldigt unika med en egen nisch och en serie som inte förtjänar att bli bortglömd. Chefen över Square Enix Europe Phil Rogers sa att de inte var bäst eller sålde mest i realtidsstrategi- och strategigenren vilket drev beslutet. Idag är utvecklarna nedstängda vilket inte bådar gott för en uppföljare. Det är lite synd då Battlestations inte hade stor konkurrens tack vare sin hybridisering av genrer. Jag delar inte hans syn på att man måste vara bäst på alla genrer om man har med flera i samma titel.

Detta är en annons:
Patriks bortglömda guldkorn

Econ's Arena (PC/1994)
Denna fantastiska pärla till spel stötte jag först på under 1990-talet. Det kom med en demo-skiva som kallades 117 Spel. Den norska skivan var grön och vi hade den svenska som var gul. Det var PC för alla i Sverige som lanserade den med sin tidning. Det bisarra i hela historien är att vi inte köpte tidningen, hur vi fick tag på skivan är ett mysterium. Däremot var det en fröjd att spela trots att en stor del av dessa titlar inte fungerade korrekt och bara var nedkortade versioner av de riktiga förlagorna.

Econ's Arena från 1994 av Mark Drejza, Glen DeBiasa var en av dessa titlar och det liknade en form av Schack fast fyra lag tävlade på samma rutbaserade bräde. Lagen representerade en av fyra gudar och tog formen av elementen jord, vind, vatten och eld. För att vinna skulle du besegra den kraftfulla pjäsen i mitten kallad Econ. Du kan dock inte bara skicka din armé för att slå ut mittenpjäsen utan du behövde först samla artefakter som motsvarades av kraftfulla pjäser längst bak på brädet. Detta gör du samtidigt som du slåss mot de andra lagen i din tävlan om att vinna matchen.

Alla lag har tre egna föremål som de behöver samla för att kunna utmana huvudskurken och vinna. När du besegrat väktaren för ett sådant föremål knyts det till en pjäs. Om du skulle besegra en motståndare med deras egna föremål kan deras trupper inte röra sig lika fort på kartan. Till din hjälp hade du även magi att kasta på motståndarna. Det handlar lika mycket om att besegra motståndarnas magiska monster och väsen som att samla dessa artefakter. Du jonglerade hela tiden uppgifter i din tävlan om att vinna.

Kartan är uppdelad i ett rutnät och färger som matchar lagen. Eld står på röda rutor, jord på gula, vatten på mörkblåa och vind på ljusblåa. De bidrog även till att striderna mellan de olika lagens monster blev starkare eller försvagade av marken. Varje runda skiftade färgerna mer och mer. Econ kunde också återställa färgerna, låta oss få tillbaka en enhet ibland vilket förändrade dynamiken på spelplanen. Det fanns väldigt mycket att ta hänsyn till och jag tröttnade aldrig på detta koncept. Därför är det tragiskt att det aldrig kom en uppföljare. Idag behöver du antingen ha Windows 95 eller emulera det om du vill spela.

Patriks bortglömda guldkorn

Command and Conquer: Generals (PC/2003)
Om det finns realtidsstrategispel som verkligen kännetecknar min uppväxt är det Age of Mythology och Command and Conquer: Generals. Det lutar dock åt att det förstnämnda spelet kan komma att få en uppföljare. Vilket beror på att varumärket är hetare än någonsin. Ett inte så hett varumärke idag är C&C och där finns mängder med fina titlar. En av mina favoriter är spelet C&C: Generals från 2003 som skippade framtiden eller förändrade historiska skeenden med tidsmaskiner. Borta var mycket av galenskapen och fiktionen istället fick vi en mer grundad strategititel.

Generals handlade fortfarande om att samla resurser och bygga mer enheter än fienden. Vilken av de tre distinkta fraktioner (likt Starcraft och Age of Mythology) du valde spelade stor roll. Oavsett om du försökte besegra datorn eller människor. Du fick välja mellan Kina, USA och Global Liberation Army (GLA) som alla hade sina egna styrkor och svagheter. Jag var också omåttligt förtjust i expansionen Zero Hour där fraktionerna delades in ytterligare under generaler som hade unika enheter. Det liknade nationssystemet från Red Alert 2 eller gudarna i Age of Mythology. Detta innebar ett större spelmekaniskt djup då du som en general även behövde dras med extra svagheter.

Det är inte ett bortglömt spel men varumärket har förpassats till sophögen efter ett misslyckat försök att göra ett MMO av det hela. Det var synd att de inte lyckades utveckla uppföljaren i Frostbite på rätt sätt den första gången. Jag kan inte svara på om detta kommer att få en efterlängtad uppföljare eller inte. Samtidigt kommer Homeworld 3 och Age of Empires 4 släppas så hoppet kvarstår. EA har också givit ut en remaster av Command and Conquer och Red Alert vilket kan ha fungerat som ett sätt testa konsumenterna på frågan om det finns en efterfrågan på dessa spel. Min förhoppning är att svaret är ja och att utvecklarna som får rollen gör det på rätt sätt denna gång.

Patriks bortglömda guldkorn

Critical Mass (PC/1995)
Critical Mass släpptes ursprungligen 1995 som en del av Sean O'Connor's Games. Det är ett strategispel som spelar snarlikt Battlestar Galactica: Deadlock fast enbart i 2D i rymden. Du har en flotta på ett antal skepp som flyger och skjuter i omgångar. Om du tänker dig att varje omgång är en paus och varje gång du trycker på ny omgång gör alla farkoster sina drag samtidigt i realtid får du en bild av upplägget. Ditt mål är välja i vilken riktning dina rymdskepp ska flyga och hur långt, du kan även välja här att beskjuta fienden. När du sedan trycker på nästa omgång vaknar hela nivån till liv då allt rör på sig.

Det finns många intressanta spelmekaniska inslag till detta spel men dess taktiska och strategiska natur, var alltid ett sant nöje att ta del av. Det går än idag att köpa och den senaste versionen är från 2004. Jag har inte provat den så jag kan inte garantera att det fungerar på Windows 10. Däremot finns ingen uppföljare vilket är synd. Critical Mass är ett bortglömt guldkorn som fortfarande roar om man bortser från syrenerna som ljuder varje gång man är i skottlinjen. Det finns ingen berättelse att tala om utan enbart bra och beroendeframkallande spelmekanik.



Loading next content