Trots att man låser upp grejer bara genom att spela, så finns det två spel som fått mig att öppna plånboken orimligt ofta. Det ena är Sea of Thieves, vars välgjorda skepp, plagg och liknande faktiskt känns värda att betala för helt enkelt för att det är totalt ny grafik med tjusiga teman.
Jag har länge suttit och funderat på vilka typer av modeller som är bäst för olika genrer. Just dlc och expansioner är ett tema som ibland är kontroversiellt men som regel tror jag att folk som gillar ett spel gärna utökar det om innehållet som erbjuds ger värde för pengar. Denna blogg tänker inte diskutera pris eller ekonomiska aspekter utan snarare vilken form de ska ha för att skapa mest värde för mig som spelare.
Att spel efter släpp uppdateras i flera år är ingenting nytt. Några exempel är Blizzard som uppdaterat spel åratal efter släpp men det finns såklart fler. Något av en tendens jag sett de senaste åren i spelens utformning är att de utvecklas och uppdateras under längre tid. Istället för att man släpper en uppföljare så kokas det längre för att använda en liknelse från matens värld.
Total War tillhör en av mina guilty pleasure serier och tillhör en av de där jag spelat sen första spelen i serien. Det är en serie som kanske inte konceptuellt utvecklats så mycket sen sina tidigaste delar men spelen är bra kontinuerligt med något enstaka dipp här och var. Three Kingdoms släpptes nyligen men har inte lockat så mycket däremot fortsätter jag att uppskatta Warhammer spinoff serien. Nyligen släpptes ett dlc där två faktioner uppdaterades med lite nya ledare och en gratis patch som uppgraderade en hel faktion. Jag uppskattar att de fortsätter bygga ut, förbättra och släppa betal och gratis- innehåll.
Fick inspiration av Jonas Mäkis nyhet nyhet där han nämnde att han saknade tre karaktärer: Waluigi, Bowsette och Twintelle. Piranha plant är redan utannonserad som första DLC men jag har varit inne på ett eget spår. Därför kommer min egna lista:
Jag införskaffade Battlefield 1 för mindre än ett år sedan, tror det var runt ett halvår efter att spelets släpptes, och överlag har jag varit hyfsat positiv av onlinebattaljonerna jag deltagit i. Sett till nöje har jag nog inte blivit såhär underhållen av ett Battlefield-spel sedan Bad Company 2.
Antar att man kan sortera in detta under kategorin "aldrig nöjd" men jag börjar känna mig dödligt leds på konceptet med att inkludera loot och boosters i alla spel numera. I grund och botten är det en annan variant på att behöva betala för expansioner, vilket är en horribel metod som gör att man ofta inte kan spela med sina vänner eller får svårare att hitta folk att spela med, men som fått eget liv och idag används från actionspel till racing och strategi.
Det känns lite bisarrt faktiskt om jag ska vara ärlig, trots att DLC och säsongspass blivit en självklarhet i dagens spelklimat kändes det nästan overkligt när Lego Star Wars: The Force Awakens utannonserade både DLC-paket och ett säsongspass, i form av tre extra nivåer och ett flertal karaktärspaket. Under flera år har Lego-spelen nästan känts som den sista fronten när det kommer till särskilds standarder (jag menar, onlinespel är fortfarande något som utvecklarna envisas med att inte ha med).
Fick ett trevligt meddelande via Xbox Live igår med en kod till Warthogen i Forza Horizon 3. Har ingen aning om hur lätt/svårt det är att få tag på denna kod (DLC som kostar? Förbokningserbjudande?). Det jag vet är att jag inte kommer köpa spelet och därmed inte kommer nyttja koden.
Det senaste Mario Party-spelet blev inte riktigt vad jag hoppats på med mindre innehåll än förväntat och mycket Amiibo-tjafs. Men det som finns är fortfarande mycket bra, och vi spelar det flitigt. Det som förvånar mig är att till skillnad från New Super Mario Bros U, Mario Kart 8 eller Smash Bros till Wii U - så verkar det inte vara något DLC planerat.
Eftersom jag väntar på nästa patch till The Witcher 3 innan jag fortsätter på det, bestämde jag mig för att återvända lite snabbt till Destiny för att köra den andra expansionen House of Wolves. Trots sina brister tycker jag ändå Destiny är ett bra spel, jag var dock inte speciellt förtjust i den första expansionen då den bara bjöd på mer av samma utan att göra några större förändringar eller förbättringar (samt inte lät mig spela mer än en av de nya kartorna).
Köpte idag in Total War: Attila, efter en tids funderande på om jag verkligen skulle införskaffa mig Creative Assembly's senaste Total War spel. Jag var minst sagt ganska besviken på förgående spel Rome: 2, fyllt med buggar och var rent jäkla tråkigt i sina värsta stunder. Så Roms fall kanske blir lite mer välpolerat och underhållande än styggelsen Rome 2. Har spelat ett par timmar nu och är väldigt nöjd med Attila ändå måste jag säga.
Destiny var i mångas ögon, däribland mina egna, en besvikelse tack vare den slarvigt hanterade storyn och hur pass repetetivt det vart efter ett tag. Samtidigt var det aldrig ett dåligt spel enligt mig, då jag i min recension av spelet belönade det med en sjua i betyg. Men med det sagt, har jag varit hoppfull inför de två utlovade expansionerna som förhoppningsvis åtgärdar flera av de problem som jag har med spelet. Dock hade jag inte några höga förväntningar på att detta skulle infrias, vilket dessvärre stämmer i den första expansionen, The Dark Below.
Döds-crunch inför deadline. Jag tog en rast och passade på att spela lite Mario Kart 8 för att testa det nya DLC-paketet som lanserats. Och för att göra en lång historia kort så är jag brutalt imponerad. Vi snackar trots allt tre nya förare där Link lär vara extra efterlängtad och även mig veterligt är första gången en gästfigur är med i serien (nej, jag räknar inte Namcos arkadspel).
Jag tänker absolut inte påstå att jag är leds på Mario Kart 8, inte ens nästan. Har så sent som idag susat runt med en god vän från Fåker som jag krossat sönder och samman enligt konstens alla regler. Men faktum kvarstår, det är 4 x 8 banor tillgängliga. Det har definitivt varit nog i tidigare spel och det är väl i ärlighetens namn nog nu med.
Missförstå mig nu rätt. Jag har ju nämligen flera gånger tidigare beklagat mig över upplåsningshysterin i fightingspel, men även Mario Party. I båda dessa fall handlar det dock om utpräglade partyspel. Att lida sig igenom singleplayer med varje figur i exempelvis Tekken (ofta krävs mer än så) för att få tillgång till hela ensemblen så man kan ha kul med polarna är verkligen en styggelse som måste försvinna.
Som vi kunde rapportera tidigare imorse kommer EA och PopCap börja med mikrotransaktioner till Plants vs Zombies: Garden Warfare. Jag vet mycket väl att mikrotransaktioner är ett ord som får många att se rött. Visserligen enligt min ringa mening lite alltför ofta med argumentet "Jag vill ha allt gratis!", men ändå, det finns ofta en grundläggande problematik där den som betalar mest vinner.
Capcom fortsätter att släppa DLC till Dead Rising 3 i ett ganska behagligt tempo. Det är lagom stora grejer med god variation. Visst var Operation Broken Eagle i ostigaste laget, men ändå fullt godkänt. I nysläppta Fallen Angel får vi en oväntat bra huvudperson i form av Angel som inte bara tycks väldigt märkt av ett hårt liv utan dessutom till synes alkoholiserad och kvinna (första gången i Dead Rising-serien).