Jag köpte det här spelet för en speciell anledning. Och det var på grund av att Grasshopper hade utvecklat spelet. Det hade visserligen inte Suda51 vid rodret men jag gissar att han ändå var med på något hörn. Och precis som jag hade förväntat mig så var det här något utöver det vanliga.
Mario Kart är en spel serie som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Spelade lite Super Mario Kart men inte så mycket, min riktiga introduktion till serien blev Mario Kart 64. Spela det i timmar, fast bäst var det med vännerna. Vi spelade mest Battle Mode och något jag verkligen gillar med MK64 var att bananskal och görnaskal inte försvann för ens de träffade någon. Det gjorde att på banan Block Fort så var ofta den nedre nivån full av grönaskal och var riktig farlig att åka ner till, medans Big Donut så var det bananskalen som vi lämna i stor mängder runt banan som stora fält av minor. Jag vill minas att jag oftast vann våra bataljer. Ännu så har MK64 det bästa Battle Mode i serien, det var balanserat och roligt.
Jag har alltid varit knäsvag för gamla TV- och dataspel. Kanske är det för att redan i ung ålder fick en Amiga med flertalet spel som senare ersattes med ett Sega Megadrive och därefter har det bara rullat på.
Ett gapande hål i min spelhistoria är Nintendo rent allmänt. Jag har aldrig ägt en Nintendo-konsol och inte kört ett enda Nintendo-spel. Men nu är det dags att ta tag i saken och jag har beställt ett Nintendo DS Lite samt två spel. Anledningen att jag köpte den konsolen är eftersom det kan spela GBA-titlar och där finns det många SNES-klassiker.