Sedan april iår fick jag återbesök av extensiell ångest. Handlar om oändlighet, döden och varför man existerar främst. Men är det bara tankar som uppstått för att jag har nåt annat i livet som inte är bra?
Jag vet inte. Jag liksom vet inte varför jag gör det jag gör just nu och för vad. Jag bara jobbar, äter, sover, jobbar, äter, sover och gör samma upprepade grej hela tiden. Allt känns väldigt själlöst. Jag kä
Här om kvällen hade jag en dröm om att min pappa gick emot mig med kniv och sa åt mig att lämna mitt hem. Jag minns inte mycket mer än att det var jul och att det var en jävligt hemsk upplevelse där jag kände mig extremt underlägsen. Varav det sista inte bara är i drömmen.
Tidigare denna veckan satt på ett svenskt fik här i Sydney. Blev ganska länge. Vanlig vana när kaffe och te är påfyllningsbara. Senare kom det in en kille, en svenstrailiensare. Han var född i Sverige men uppvuxen i Australien tydligen. Hans svenska var inte den klockrenaste, men dialekten kändes väldigt svensk, något man inte vart med om förut=svensk brytning men inte flytande i svenska. I vilket fall så stannade han lika länge som jag gjorde på stället. Under tiden han gjorde det så gjorde han ett antal försök till att få till det med männsikor, något han inte lyckades med särskilt bra utifrån vad jag såg. Under hans vistelse så visades tydliga tecken på att något var fel inom den skallen.