Svenska
Blog

Company of Heroes 3 är precis det jag ville ha

Jag har hunnit spela ett antal timmar av den tidiga pre-alfa versionen som släpptes nyligen. Relic har beslutat att använda en form av Early Access för feedback. Jag kan säga på en gång att spelet är i ett tidigt skeende. Allt från band på stridsvagnarna som inte rör sig till ljud som försvinner. Däremot tänker jag mig detta som en prototyp och ett designkoncept över vad som väntar oss. Av det jag spelat att dömma är jag mer än positiv. 

Låt mig börja med att säga att Nordafrika och Italien är fantastiskt att få ta del av. Jag har genom åren tröttnat rätt rejält över att se samma konfliktområden med USA i fokus. Nu är det idag oklart om Italien får vara med som en egen spelbar faktion då kampanjen startar sent under kriget när Tyskland occkuperat landet. Jag hoppas att de släpper en Nordafrikansk expansion där vi får följa Italienska soldater tidigare under kriget. Lite som en throwback till expansionen för det första spelet i serien där vi fick följa ett tyskt motoriserat förband kallat Kampfgruppe Lehr. En kampanj som var riktigt bra. 

Det som jag gillar med trean just nu är blandningen mellan en omgångsbaserad kampanjkarta och strider i realtid. Du behöver inte strida alla strider heller på kampanjkartan. Istället kan du bygga enheter som krigar automatiskt mot fiendetrupper. Detta minskar ett problem som strategispel med detta upplägg annars får, lite för många repetetiva skärmytslingar på rad. Uppdragsdesignen är också bra med god variation på uppdragen. Jag gillar också de tidsbaserade sekundära uppdragen som tvingar dig ut på kartan för att lyckas. Det behövs ibland även om huvuduppdragen inte är tidsbaserade.

Inte nog med att striderna är roliga och spelar som de i första spelet med fokus på infanteri. Både striderna och kampanjkartan är väldigt sammankopplade och påverkar varandra. Det finns tydliga belöningar för att vinna strider och jag känner hela tiden att jag rör mig frammåt. Jag har också kommit fram till att det taktiska pausläget borde stanna kvar i Relics spel. Det är inte en serie känd för sitt snabba tempo. Men med hjälp av detta kan du bibehålla fokuset på de vackra striderna, istället för att hoppa runt på kartan. Jag kände att jag hade mycket mer kontroll i enspelarläget där datorn inte har samma problem med att ge order till allt samtidigt. Att kunna pausa, ge order till enheter på kartan, gå till basen och köa upp lite produktion är otroligt värdefullt. Det leder till att jag kan göra mer meningsfulla beslut även när det är som allra stressigast utan att tappa kontrollen.

Det är lite för tidigt att skälla ut brister men en sak jag ogillade är AI. Datorn behöver bli lite mer aktiv och fatta bättre beslut på kampanjkartan. Nu är det möjligt att den slutgiltiga AI motståndaren inte är inbakad än men det märkets under min session att den inte alltid vet vad den ska göra. För att summera mina tankar är jag glad över denna riktning. Ardeness Assault i tvåan var fantastiskt och jag gillar när ens skärmytslingar har kontext vilket detta system erbjuder. Det ser också ut att ha en tillräckligt god komplexitet med flygenheter, båtar, fordon, infanteri och lite annat. 

Jag vill också ge lite beröm för animationsarbetet. När man trycker på att infanteriet ska rensa ur en byggnad ser det otroligt läckert ut. Det är lite det jag tror vi saknade i tvåan. Att komma närmare konflikten, höra soldaterna och se kriget på ett sätt andra spel i genren sällan bemödar sig till. Jag kan inte skryta med att vara tävlingsinriktad inom realtidsstrategispel men jag älskar att spela titlarna. Därför är det så otroligt kul att få se en fantastisk serie komma tillbaka med ett vinnande koncept. Jag tror stenhårt på att detta kan bli minst lika bra som det första spelet.  

Ser du fram emot Company of Heroes 3?

HQ