Så här i omtentamenstider är det vanligt med tentamensångest. Vi har alla varit där någon gång. För vissa slår den till innan tentamen, men för många andra inklusive mig själv är det vanligare att den slår till precis efter själva skrivningen istället.

Vi backar bandet till den 6 juni 2015. Jag tar examen. Eller mer sanningsenligt så tar jag "examen". Ett diplom där det står att jag tagit examen för att min utbildningstid är slut, men egentligen så har jag vid detta tillfälle två omtentamen och rättningen av min C-uppsats kvar. Min ena omtentamen går i augusti, oktober, mars och juni. Den andra i augusti, januari, februari och juni. Sommaren bestod av sommarjobb och plugg, men tyvärr räckte inte det för att klara någon av tentorna i augusti. Ett bakslag, såklart, men det är en vana vid det här laget. Jag slogs ner, men reste mig upp igen och pluggade som en dåre. Och tro fan det hjälpte, omtentamen i oktober klarade jag!

Vi spolar fram bandet till mitten av december. Min C-uppsats blev godkänd under höstmånaderna och nu var det alltså en ynka omtentamen kvar. Den inom reproduktion, klinisk biokemi och generell sjukdomslära. Jag började plugga i mitten av december och har fram tills i fredags pluggat på alla dess möjliga olika ämnen. Totalt blev det över 100 timmar utspritt över denna månad med några ynka lediga strödagar här och där, främst runt jul och nyår. Jag var redo, nästan taggad, på att sätta den där helvetestentamen.

Men nu sitter jag här igen med en klump i magen och en ganska säker känsla om att tentamen jag skrev för några dagar sedan kommer bli underkänd. Igen. Det är fjärde gången nu. Eftersom kursen som tentamen är baserad på har gått igen nu under höstterminen har upplägget, fokus och ämnesområden ändrats. Något jag inte alls varit beredd på. Fan också.

Som ni kanske inser har jag under min utbildning gått genom fler omtentamen än vad en normal universitetsklass har tillsammans. Det är åtminstone känslan. Skriftliga tentamen är helt enkelt inte min grej. Särskilt inte när jag klarat alla praktiska tentamen på första försöket.

Om ni medlemmar sitter på några utomordentliga pluggtips får ni gärna dela med er av dem! All hjälp uppskattas i detta läge då nästa omtentamen är i februari och jag bara måste klara av den.

Matlagning är ett av mina få signum. Det är något jag verkligen njuter av att göra och något som jag faktiskt verkar vara ganska bra på också. För mig handlar det dessutom mycket om känsla och egen smak, så var inte rädda för att ändra i recepten, särskilt det för tomatsåsen. Tillagningstider och sådant är också väldigt svårt att ge, eftersom alla ugnar är olika, så här måste du som lagar rätten ha koll själv.

Jag vet att det är svårt att konkurrera med Petters recept när det kommer till matlagning här på sajten, men jag gjorde hembakade pizzor igår som blev så in åt helvete goda att jag bara är tvungen att dela med mig av recepten och tillvägagångssättet. Förvisso är tomatsåsen baserad på Petters egna recept, men man måste börja någonstans...

Till pizzadegen (1 sats, 4 portionspizzor) behöver du...
- 25 g jäst
- 2½ dl vatten (37°C eller kallt)
- 2 msk olivolja
- 1 tsk flytande honung
- 1 tsk havssalt
- 1 tsk svartpeppar
- 6 dl mjöl (vanligt, specialvetemjöl eller både och)

Lös upp jästen i vattnet (ljummet för direktjäsning, kallt för kalljäsning) i en bunke. Häll i olivolja, flytande honung, havssalt samt svartpeppar och blanda tills jästen är helt upplöst. Tillsätt mjölet lite i taget och arbeta ihop till en deg. Knåda degen i 10 minuter. Tillsätt mer mjöl om degen skulle bli för kletig. Gå vidare med alternativ 1 eller 2.
Alternativ 1: Direktjäsning. Jäs under bakduk i 30 minuter till dubbel storlek.
Alternativ 2: Kalljäsning. Jäs degen under plastfolie och bakduk i kylen över natten.
Förslagsvis förbereder du tomatsåsen och tillbehören innan du går vidare med degen.
Knåda degen lätt och dela den i fyra delar. Kavla, tryck ut och försök få degen till runda plättar som är så tunna som möjligt. Använd mjölad arbetsyta! .

Till tomatsåsen behöver du...
- 1 burk finkrossade tomater (jag använde Mutti)
- ½ dl olivolja
- ½ dl vatten
- 3 msk tomatpuré
- 1 tsk flytande honung
- 5 tsk oregano
- 2 tsk basilika
- 1 tsk ramslök
- Salt
- Svartpeppar

Blanda allt i en mixer eller för hand i en bunke. Smaka av. Tänk på att mängderna, framför allt kryddorna, kan varieras efter tycke och smak. Det är inte heller olagligt att lägga till eller ta bort något!

Bred ut såsen på degplättarna, lägg dit dina tillbehör och grädda på 250°C i 7-10 minuter. Jag gjorde mina pizzor på pizzasten, vilket säkert bidrog till det utomordentligt goda resultaten, men har du ingen sådan fungerar bakplåt med bakplåtspapper lika bra.

Som tillbehör kan du ha vad som helst egentligen. Ta vad du är sugen på! Själv replikerade jag en klassisk napolitansk Margherita med tomatsås, buffelmozzarella, färsk basilika och olivolja. Supersmaskigt! Ett annat alternativ är tomatsås, mozzarella, lufttorkad skinka, ruccola och parmesan.

P.S. Efter nästan två års frånvaro från bloggsektionen är jag nu tillbaka och har även bestämt mig för att under det kommande året försöka uppdatera min blogg lite oftare. Jag lyckades faktiskt inte producera ett enda blogginlägg under 2015... pinsamt!

Öppnade min e-postinkorg i morse och såg till min förvåning att jag blivit inbjuden till betan av Titanfall. Spännande, helt klart, och jag startade genast upp det hemska Origin för att installera det. Efter lite problem, som vanligt, var jag igång.

Egentligen hade jag inga förväntningar på spelet, då jag för det mesta enbart spelar Counter-Strike: Global Offensive för att stilla min multiplayer-lust, men Titanfall sägs ju revolutionera multiplayer-spelandet och vara något utöver det vanliga...

Tyvärr känns det för mig istället som exakt samma gamla vanliga militärsoppa. Visst, man har infört stora robotar som ska användas som fordon, men då de flesta får en sådan någon gång under rundornas gång blir det mer rörigt än häftigt. Det märks att det är vissa av personerna som stod bakom Call Of Duty som gjort detta spel. Mycket är detsamma. Olika soldat-klasser. Olika titan-klasser. Olika småuppdrag att utföra under rundorna för att skynda på sitt levlande. Olika vapen och tillbehör som går att välja hur man vill.

Lite nytt har de dock lyckats klämma in. Vad sägs om en pistol som automatisk siktar in på ens fiender efter en liten stund? Eller att man kan hoppa, dubbelhoppa och springa på väggar exakt hur mycket som helst?

Hur som helst är jag som spelnörd nöjd över att för en gångs skull få en betanyckel till ett spel som ännu inte släppts, mindre nöjd över hur Titanfall visade sig egentligen vara.

Om det är någonting du funderar över kring Titanfall är det bara att skriva det i kommentarerna, så ska jag försöka svara på det så gott det bara går!

En kombination av två intressen.