Svenska

Mitt liv med Gordon Freeman

Jag minns dagen som det vorre igår. Dagen jag för första gången fick äran att äga det älskade och berömda Half-Life. Jag tror det var år 2000 eller 1999 då jag var 11 eller 12 år gammal. det var hög sommar och vädret var underbart. Farsan tyckte det var dags för ett nytt spel så vi hoppade in i bilen för att åka till GAME i Nacka forum. Mycket lyckligt gick jag tillsammans med farsan till butiken och började leta efter ett spel jag ville ha, notera att jag inte visste om half-Life under tiden då och hade ingen aning om att det ens existerade. Jag tittade på Playstation 1 avdelningen men hittade inget särskilt och sedan över till PC avdelningen bara för att se vad som fanns. Så såg jag det oranga stora paketet som det stog half-Life på.Jag Vände på paketet och såg på baksidan man fick inte bara ett spel utan man fick flera. Blue shift, opposing force och counter-strike medföljde. Jag sa till farsan att jag ville ha det och så betalade han och vi åkte hem. Väl hemma sprang jag genast till datorn och slog på den raskt och dog av väntan på att spela.Jag började med att installera spelet och kommer fortfarande ihåg det där larm ljudet man hörde när man påbörjar installationen. Ok spelet är igång, minns valve symbolen, du vet han med valve ögat och så kom vi till huvud menyn. Jag klickade på New game och så satt vi på ett tåg och jag tänkte vad segt det verkar. Men väl inne i labbet, lugnet innan stormen så kändes det så unikt och spännande. Jag Hade aldrig spelat något liknande innan. Storyn berättades så väl utan cutscenes och gameplay var ett mästerverk att uppleva. Jag satt uppe hela den varma sommar natten och dödade aliens och soldater och löste smarta pussel tills solen började gå upp vid ca tre på morgonen. Han inte klara spelet samma natt för jag var ung och mindre smart då för att förstå alla pussel i spelet men förr eller senare klarade jag ut det och älskade allt med det. Sedan var det dags för blue shift och oppoing force och gillade dom med men inte lika mycket som originalet. Blue shift klarade jag aldrig för jag hade spelet så mycket half Life och behövde växla mellan andra spel och glömde bort blue shift. Jag spelade om half Life flera gånger om och kommer aldrig att glömma första dagen med Gordon Freeman.

Så mycket jag älskade half-Life så blev jag oerhört glad över att tvån skulle släppas 2004. Men min dator var inte stark nog för att hantera spelet så det blev internet cafe för att testa. Det var den 16 November 2004 jag tog mig in till Hötorget för att spela tvåan på matrix internet cafe men spelat var bara installerat på en enda dator som var upptagen och jag blev bara mer ivrig och rastlös. Vi hade inte råd att inhandla en mer kraftfull dator under tiden men det var inte så värst viktigt för mig att ha en super dator för att jag var mer åt konsol hållet och hoppades att spelet skulle släppas till konsol förr eller senare vilket det gjorde nått år senare till xbox. Äntligen så ägde jag spelet till xbox 2006. Tyvärr hade jag inte cansen att klara ut Half-Life 2 pga att min xbox slutade att fungara så jag fick nöja mig med andra spel till mina resterande konsoler, mycket ledsen. Ett tag senare upptäckte jag att spelet fanns till xbox 360 vilket jag självklart köpte. Det blev The Orange Box med alla episoder till spelet och portal sommaren år 2007. Perfekt, så satte jag igång med spelet återigen från början och märkte att grafiken såg mycket bättre ut till 360 än till original xbox och kände en prima kvalite. Hela sommaren satt jag med Half-Life 2 och alla episoder och älskade tvåan minst lika mycket som ettan och kände mig så nöjd med min spel sommar att jag än idag tänker tillbaka till den tiden och känner en stark nostagi. Jag har spelat om ettan flera gånger under åren sedan ettan kom ut och efter att ha klarat tvåan och dess episoder spelade jag om ettan igen den sommaren 2007 och har gjort det ända tills idag. Jag saknar fortfarande Half-life 2 episod 3 men kommer säkert aldrig att se heller vilket är tråkigt.

Dagen jag fick nyheten av Half-Life 3 blev jag självklart hypad och kunde inte vänta tills det skulle komma. Nyheten blev tyst och undrade förstås vad som hände och så kom det en slags nyhet igen om spelet och läste ryckten om att vi skulle få återvända till Black Mesa complex från ettan och hade höga förhoppningar om trean. Återigen så dog alla nyheter och ryckten och så kom det så kallad nyheter och ryckten igen något år senare och fick hopp igen men tyvärr så dog hoppet efter något år igen med tysta och hemliga Valve att skylla på. Det gick några år igen och jag började bli lite förbannad och sökte på nätet med hopp om att hitta nåt som bekräftade att trean skule släppas inom kort eller åtminstonde var under utveckling. Men 2008 blev 2009 2009 blev 2010 och 2010 har blivit 2016 och fortfarande inga livstecken på att trean är ens under utveckling alls. Med stor sorg och förtvivlan så har jag under åren återgått till att spela om de gamla half life. 2012 spelade jag sist igenom tvåan för typ tredje gången. Aha just det Blue shift har jag aldrig klarat ut. Av ett mirakel fick jag tag på spelet i år och klarade ut det och nu känner jag att jag är komplett med de existerande spelen men min kärlek till serien lever vidare och äger idag en full samlling av serien och bara för några dager sedan fick jag tag på Black Mesa vilket som alla vet om är en remake på originala Halh-Life som är utvecklat av Half-life fans och har haft många goda timmar denna veckan med mästerverket. Ett gått leende blev ett ont svidande dock då spelet från ingenstans krachade men det är ju bara till att starta om spelet va? Ja det är det men så krachade spelet igen och igen och igen tills jag gav upp men jag ska hitta en lösning till problemet inom kort. Nu är det sommar 2016 och har kortsiktiga planer på att återuppleva Gordon Freeman's resa genom alien infesterat och militära värld från början till slut och avslutar med det senaste mästerverket till xbox 360 så sommar i år kommer jag uppleva mina bästa tider som barn och tonåring i ett helt ända paket och kommer med all säkerhet att avsluta med en tår rinnande ner för ansiktet. Med all glädje jag kommer att få av denna sommar så finns det samtidigt en sorglig känsla som jag upplever nu. Ja självklart kommer jag att njuta men jag är inte de barnet längre som jag en gång var när jag för första gången upplevde Gordon Freeman's värld.

Half-life 3 vet jag nästan kommer aldrig att släppas men notera att jag sa nästan. Det finns fortfarande hopp i mitt hjärta om att nån dag uppleva trean men hoppet känns lite som en plåga för jag kommer med all säkerhet inte få se trean inom en snar framtid och detta gäller även för tvåans episod 3.

Så önska mig en underbar spel sommar och en fantastiskt stund och jag önskar er alla detsamma vilket vi alla gamers förtjänar.

Tack för allt!