Den enda som är glad åt stängda spelbutiker är min plånbok

Som ni vet är jag en inbiten nörd och nu snackar vi inte om att jag spenderar den mesta av min tid framför spelkonsolen och även delar min tid med att ha filmmaraton där karaktärerna antingen har lasersvärd eller bär mantlar och försöker rädda jorden från en lila jätte med en bautastor glittervante a la Michael Jackson, dock utan herr Jacksons ständiga fetisch att pilla sig själv på snollen. Det många inte vet om mig är även min förkärlek till spelmerch, och just där försvann mycket pengar på den tiden då det fortfarande fanns något som kallades spelbutik.

Nu snackar vi genuina spelbutiker och inte spelbutiker där det står ATG och Lotto på dörren och som är fylld av doften av Blå Blend och svett från nervösa V75-spelare som oroligt väntar på att hästen Skumpabubbelrumpa ska ta sig över vinnarlinjen snabbast och göra dom ekonomiskt oberoende. Nä, nu snackar vi butiker som var fyllda av härligt begagnade Tv-spel som kostade mer än splitternya spel och där du kunde byta in hela din spelsamling på tvåhundra spel för en tjugolapp. Det var dessa butiker som gjorde att jag gick in till stan, jag hatar nämligen att gå i klädbutiker som jag bara besöker när jag ska köpa något och av någon konstig anledning verkar det vara de enda sorters butiker som finns kvar i min älskade lilla stad. En spelbutik var dock något helt annat, där kunde jag smyga runt i en timma eller två och bläddra bland spel, klämma på en Pacmankudde och spana på en lampa formad som en svamp från Super Mario.

Jag kände mig alltid som ett barn i en godisaffär och hade jag fått möjlighet hade jag nog köpt det mesta på hyllorna. Men man gick inte bara till en spelbutik för att handla, man gick även dit för att prata med den härliga kunniga personalen. Man fick speltips och man höll koll på kommande releaser och man kunde förboka spel som man visste man skulle kunna hämta på dagen med någon kul samlargåva på köpet. Eller bara just det fina med att dösnacka om spel med någon annan som delar ditt spelintresse och som inte rullar med ögonen så fort ordet gaming nämns. Jag har lådor med figurer från olika spel, muggar från Zelda och glasunderlägg med spelmotiv, allt i sina lådor utan att ha andats livet och luften utanför kartongen. Antagligen sitter det en Funko Popgubbe i min samling och känner sig som den oälskade Stinky Pete från Toy Story 2 som endast hade sällskap av sig själv och kunde marinera i sina egna Zyklon-B ångor.

Ibland tar jag fram lådorna och går igenom vad som finns och varje gång är det som julafton, jag hittar nya saker från gång till gång som jag glömt finns i mina ägor. I andras ögon är det säkert bara skit, men i min värld är det små ting som jag skattar högt, så som andra skattar guld. Jag svär varje dag över att jag bor så trångt som jag gör och inte har det där spelrummet jag alltid drömt om, men en dag kommer det. En dag ska jag ha det där rummet med en skön spelsoffa och mina samlarstatyetter på fina hyllor. Stora högtalare som rensar ut vaxet ur öronen på en och hyllor med alla spel framme på en och samma plats och inte som nu, instoppade i garderober bara för att få plats. Men jag saknar verkligen butikerna för jag älskar att klämma på grejerna och se saker jag aldrig sett eller haft en tanke på att köpa innan.

Visst, det finns fortfarande spelbutiker på nätet men felet med just nätbutiker är att du inte kan göra impulsköp utan du måste ha ett hum vad du letar efter. Hälften av prylarna jag har i min ägo skulle inte finnas här om jag inte råkat springa på dom. En löjlig samling med USB-minnen i formen av hela Avengersgänget, en plastig Pip-boy som inte kan ge mig ett stimpack om jag hade varit i behov av ett och ett kassaskrin från Grand Theft Auto IV som är helt tomt på pengar och annat av värde. Jag hade inte haft mina myslampor i form av reklam för min favoritkonsols handkontrollsknappar eller ett knubbigt X som lyser lugnande vid sidan av min TV. Jag är sjukt avundsjuk på städer som fortfarande har en grym spelbutik kvar i sin stad. Jag följer vissa på nätet i fall jag skulle mot förmodan ha vägarna förbi men jag tvivlar på att mina promenader skulle gå till Norrtälje där det ryktesvis råkar finnas en finfin butik som heter Spel & Sånt.

Själv hittade jag en riktig liten pärla i min grannstad Göteborg i somras som heter Mackapär som har allt mellan himmel och jord men som har en härlig trång avdelning med gamla spel och spelprylar och en helt awesome kille som driver stället. Kom över en grym tavla över Göteborgs spårvagnskarta i Super Mario Bros 3-style gjord av konstnären Christopher Olsson vilken jag håller mycket kär. Jag sprang även på mina barndomssamlarkort, The Garbage Pail Kids som min käre far så snällt slängde när jag nästan samlat ihop varenda en med orden " Dessa kan du få mardrömmar av". Så tack pappa! Jag är inte bitter.

Sen finns även Sagobjörnen i Göteborg som sitter inne på riktigt fina grejer. Men de är faktiskt dom enda jag känner till. Man kommer oftast över dessa butiker ryktesvis genom vänner eller om man försökt googla sig fram. Men oftast ligger dessa butiker lite dåligt placerade, vi spelare får söka oss dit stråken av märkesboutiquer inte tagit över och dit köpgatorna inte når. I Malmö för några somrar sedan hittade jag även där en riktigt trevlig liten spelbutik men har tyvärr glömt namnet för länge sen. Saknar du de gamla spelbutikskedjorna? Eller har du en finfin liten spelbutik dit du fortfarande kan handla dina nörderier? Eller är det så att jag är ensam på att digga dessa onödigheter? Har du några riktigt bra tips på grymma spelbutiker får du gärna dela vidare, tror vi är många som gärna skulle vilja hitta nya ställen att besöka. Go!