Uncharted (1) är så ointressant att man storknar

Jag och frugan hade spelat Last of Us, och hon ville ha mer av Naughty Dogs världsbygge och story. Jag ville självklart bara få spela utan att hon använde tvn till att titta på Robinson, så jag gick med på att testa Uncharted (1). Då med tanken om att man måste spela dom i ordning. Eftersom jag aldrig ägde någon PS3 utan körde XB360 på den tiden, så hade jag nämligen inte rört serien tidigare.

Jag startade alltså upp det, och det började helt okej. Den grafiska nedgraderingen från Last of Us Remastered var visserligen påtaglig, men vi hade spelat Heavy Rain rätt nyligen så det hade vi överseende med. Sen var animationerna inte särskilt övertygande, men jag förklarade att Uncharted är rätt gammalt så vi såg mellan fingrarna med det också.

Nathan Drake fiskar till en början upp skatter ute till havs, han är skattjägare, sägs det. Men varför skjuter han strax ihjäl 30 fiender och spränger tio båtar, redan i inledningen? Var lärde han sig det, och varför får det inga som helst känslomässiga konsekvenser hos honom utan bara rycks på axlarna åt? Det var inte vad vi kommit att förvänta oss av Naughty Dogs standard.

I nästa sekvens får vi äntligen lösa ett - förvisso lätt och trist - pussel, men kort därefter tvingas vi skjuta ytterligare ett tiotal fiender för att ta oss ut från templet, och då ger frugan upp. Jag fortsätter, men mest bara av nyfikenhet. Hur kunde det här kamma hem bra kritik när det släpptes?

Tydligen behövde spel från denna tid enbart säga att det handlade om något för att spelaren skulle köpa det. Egentligen är Drake ingen skattletare. Bara en sån sak som att "collectibles" i form av malplacerade men faktiska reliker inte kommenteras, förskjuter fokus ytterligare. Varför ligger dom där? I ett hörn? Allt handlar istället om helt generiska strider i typisk, illa kopierad Gears of War-anda, vilket tyvärr präglade och likriktade nästan alla skjutare från denna tid. Rocket launchers, handgrater, snipers - allt finns där som hör skattletande till.

Nu, två-tre månader senare har jag spelat i perioder men jag är ännu inte färdig. Om det bara gäller Uncharted-serien eller om Naughty Dog har utvecklats enormt mycket sen 2007 låter jag vara osagt, men devisen "slagsmål, fordonssekvens, mellansekvens, slagsmål, slagsmål, fordonssekvens och mellansekvens" känns så otroligt statisk. Spel idag har en helt annan kapacitet att sömlöst transcendera dessa stela sekvensuppdelningar. Tiden har verkligen sprungit ifrån första Uncharted, och det gör mig visserligen ingenting, egentligen. Mitt största problem är dock att det står mellan mig och tvåan, som tydligen fortfarande ska vara riktigt bra. Får se om jag orkar ta mig vidare.

Mitt slutbetyg? Ungefär 4-5/10 kanske. En rätt så polerad hög med dynga.