Det känns som att jag har väntat i en evighet, men nu är det juni och det är bara tio dagar kvar till årets mest efterlängtade spel är här. Jag syftar självklart på Super Mario Galaxy 2.

Super Mario Galaxy är ett av mina absoluta favoritspel. Jag har tagit alla stjärnor tre gånger och jag älskar allt med det. Det här innebär självklart att jag är otroligt hypad inför uppföljaren.

När spelet först utannonserades på E3 förra året så höll jag på att trilla av stolen. Jag hade absolut inte förväntat mig en uppföljare till SMG. Efter att ha sett trailern blev jag genast riktigt hypad, men jag trodde inte att det skulle kunna bli bättre än föregångaren, då det är så fantastiskt. Efter att ha läst recensioner, sett bilder och filmer så verkar jag dock ha haft fel. Super Mario Galaxy 2 ser ut att vara ännu bättre, något jag inte trodde var möjligt efter att ha spelet SMG.

Så jag sitter här nu, galet hypad, och väntar på 11:e juni, dagen då jag återigen kommer att bege mig till galaxen med Mario. Spelet som säkerligen kommer att göra juni till årets största och bästa månad. Inte nog med det, bara några dagar efter spelet har släppts så drar E3 igång, där vi kommer att få se nya Zelda till Wii, 3DS och mycket annat.

HYPE!

Bolibompa-gänget verkar ha gjort bort sig några gånger under deras tid som programledare. Ett exempel är när en av dem ska berätta en saga om tomater och paprikor vilket slutar med att tomaterna blir "brutalt" överkörda.

Nu har de som sagt gjort det igen och jag kommer bara länka till klippet så får ni se om ni kan hitta det sjuka i klippet.

http://svtplay.se/v/1880366/bolibompa/isabel_busar_med_julia

(Ni behöver endast kolla på runt 20 sekunder av det)

I fredags såg jag en film som jag hade sett fram emot väldigt mycket. För er som inte har listat ut det talar jag om 2012. Jag har alltid gillat katastroffilmer och då det har blivet en sådan stor grej av att jorden verkligen skall gå under den 21:e december 2012 tyckte jag att det skulle bli riktigt intressant att få se Roland Emmerich bild av det hela. När jag sedan såg den korta teaser-trailern när en enorm våg översvämmade stora berg var jag såld. Det såg ju urläckert ut.

När jag sedan såg den i fredags gick jag ut ur biografen besviken. Visst var många av effekterna jäkligt maffiga men själva filmen i sig tyckte jag inte att det var något märkvärdigt med. Nu säger jag dock inte att det var en dålig film, jag kan förstå att det finns folk som gillar den men jag antar att mina förväntningar var för höga, trots att de hade sjunkit en hel del inför filmens premiär.

Men nu struntar vi i den. Det har alltid funnits en mycket intressantare film som har premiär i år. Jag talar självklart om James Camerons Avatar.

När filmens teaser-trailer släpptes blev jag självklart jäkligt imponerad, jag menar, den ser ju helt fantastiskt vacker och häftig ut. Trots det var jag inte helt övertygad utan jag kände mig faktiskt lite skeptisk. Det är dock först nu efter att ha sett den riktiga trailern och läst Moviezines preview jag är så hypad så att jag nästan inte kan sitta still. Faktum är att jag aldrig har varit så här hypad inför en film sedan Star Wars III, vilket säger väldigt mycket då hypen inför den var brutal.

Jag säger det igen, allt ser och verkar vara så fantastiskt i filmen. Den är otroligt snyggt gjord, den innehåller häftiga varelser, urläcker action (om man skall tro på teasern och trailern) och storyn är riktigt lovande.

Efter att ha läst Moviezines preview har jag dessutom slutat att vara skeptisk till de värdelösa 3D-glasögonen som biograferna tvingar på oss på så gott som alla de senaste filmerna. Jag har varit emot de tills jag läste om Camerons nya digitala 3D-kamera som skall fånga upp allt mycket bättre än tidigare. Efter att jag dessutom läste att Empire Magazine säger att filmen blir någon helt unikt när man sätter på sig 3D-glasögonen gör mig ännu positivare. Skall man tro på dem (vilket jag gör) skall känslan alltså bli helt otrolig av dem. Istället för att vara väldigt skeptisk till de är jag nu väldigt sugen på att se filmen med dem.

Inte nog med det. Som en självklathet skall det även släppas ett spel baserat på Avatar-licensen, något jag också ser som mycket intressant. Visst, jag tror absolut inte att spelet kommer att bli ett mästerverk som filmen förmodligen blir, men jag kan inte minnas ett licensspel som jag har sett så här intressant.

Anledningen till att jag gör det är att Cameron har varit väldigt aktiv i utvecklingen av det här också. Man märker verkligen att han inte vill att Ubisoft skall göra ett tråkigt spel av det här. Något jag gillar är t.ex. att spelet har en egen story och inte bara är kopierad av filmen. Utan spelet kommer att uspela sig några år innan filmen och man kommer att få chansen att utforska Pandora (som världen heter) som antigen en krigsgalen människa eller en smidigare Na'vi (de blå varelserna) och jag har redan bestämt mig för att spela äventyret ur bådas ögon när jag införskaffar spelet, vilket förmodligen blir samma dag som jag ser filmen på premiären den 18:e december.

Innan jag avslutar bloggen så länkar jag till teasern, trailern, Moviezines-preview samt några bilder förstås.

Teasern: http://www.youtube.com/watch?v=fXF2nH4Z9sc
Trailern: http://www.youtube.com/watch?v=dyDQoXEBkGw

Preview'n: http://www.moviezine.se/artikel/3496-camerons-julklapp-till-biopub
liken

Jag har aldrig varit ett fan till Michael Jackson. Visst, jag har alltid gillat ett gäng låtar av honom men ska jag vara helt ärlig så har jag för det mesta sett honom som en tokstolle. Anledningen till det beror självklart på alla rykten och lögner som MJ har fått slängda i ansiktet. Det är inte föräns han gick bort i juni som jag har börjat lyssna på honom på riktigt och insett vilken stjärna han var och alltid kommer att vara.

Som många förmodligen även vet var det bestämt att MJ skulle framföra en jäkla massa konserter i somras och minns jag rätt var det de sista konserterna han skulle göra (rätta mig om jag har fel). Det här innebar ju självklart att MJ ville att allt skulle vara perfekt och storslaget till sina fans. Väldigt ledsamt nog var det här dock en dröm som han aldrig hann uppfylla innan hans död.

Nu är det dock så här att väldigt mycket av övningarna till konserterna blev filmade och det har nu blivet ihop satt till en film, vilket innebär att i Michael Jackson's This is it får vi trots allt se en hel del av vad vi skulle få se och höra på hans konserter. Och ja, storslagna mästerverk skulle de absolut bli.

Mer om filmen i sig då. Som sagt, hela filmen går ut på att visa hur MJ's konserter skulle utföras och i min mening görs det här riktigt bra. Vi får se MJ dansa och sjunga till gamla härliga låtar på scen och allt låter bra. Vi får även se de gryma småfilmerna som skulle visas upp. En scen jag rös av (det var dock inte den enda) var t.ex. när jag fick se hur de skulle utföra låten "They don't care about us" (en av mina favoritlåtar av honom). Det både ser och låter helt fantastiskt! Med hjälp av datoranimeringar ser man tusentals soldater (?) stampa i marken och sjunga till låten, vilket känns väldigt mäktigt!

Ni skall dock inte vänta er en massa intervjuer utan sådana dyker bara upp lite då och då. Jag skulle vilja ha lite mer av just det dock. Det skulle vara roligt att få höra lite mer av folket som är inblandade och framför allt MJ.

Till sist, som jag nämnde tidigare tycker jag att det är otroligt ledsamt att MJ aldrig fick utföra hans drömkonserter men när jag satt och såg den tänkte jag faktiskt inte på det så mycket. Filmen känns väldigt glad och det är inte föräns efter filmen jag känner mig väldigt berörd, vilket jag faktiskr fortfarande gör.

Nu har ni förmodligen märkt att jag gillade filmen riktigt mycket och jag sitter faktiskt fortfarande och funderar på att om jag skall bege mig till biografen och se den ytterliggare en gång imorgon (vilket är den sista dagen som den visas på bio). Till alla er som gillar Michael Jackson så rekomenderar jag er verkligen till att se den, men gör ni det så antar jag att ni redan har gjort det.

Betyg: 8/10

Rest in Peace Michael Jackson!
King of Pop
1958-2009
"Love lives forever"

I tisdags utannonserade Nintendo en nyversion av deras NES-klassiker Excitebike. Spelet går under namnet Excitebike: World Rally och det släpps till WiiWare den 9:e november i USA (när eller om det släpps i EU är ännu oklart). Visst, det är en rolig nyhet, jag är eller har dock aldrig varit ett stort fan till NES-spelet så jag blir liksom inte jätte hypad.

Men när jag läste om spelet började jag tänka på ett annat spel av samma utvecklare och som bloggens titel antyder var det spelet Excitebots: Trick Racing. Excitebots har varit släppt i USA sedan den 20:e april och vi i EU har inte äns fått reda på om det kommer att släppas här överhuvudtaget, det ser dock inte ljust ut på den fronten.

Och då frågar jag mig själv, varför valde Nintendo egentligen att göra så här? Jag tror inte att spelet sålde mycket bättre i USA än vad det gjorde här. Okej, det är fortfarande inte helt bekräftat om spelet skall släppas här eller inte, men det känns jäkligt konstigt då USA fick det för runt 5 månader sedan medan vi inte har fått höra något om det alls.

Jag kan dock säga att jag är absolut inget större fan till Excitetruck heller, men i min mening ser Excitebots mycket intressantare ut så jag hoppas verkligen att Nintendo bestämmer sig för att släppa det här också!