Final Fantasy XIV: A Realm Reborn

Historien om Final Fantasy XIV: A Realm Reborn tillhör de mer unika i spelvärlden. Det började sin bana som Rapture till Xbox 360. Ett exklusivt onlinerollspel, men tiden gick och Rapture försvann från kartan tills Square Enix utannonserade Final Fantasy XIV år 2009 som ett PC- och Playstation 3-spel. Xbox 360 var alltså borta ur leken.

Där kunde historien ha slutat, men det gjorde den inte. Square Enix hade problem med utvecklingen, och under betan som föregick lanseringen klagades det friskt på spelets kvalitet som var på vippen till katastrofal. När Final Fantasy XIV väl släpptes år 2010 var det i bedrövligt skick och fick idel underkända betyg. Square Enix tvingades be om ursäkt och kunde inte ta betalt för spelet och bestämde sig för att laga det.

Bara för att göra allt värre så gick det inte. Final Fantasy XIV var omständigt programmerat och buggarna och bristerna för många. Medan ett team kämpade med att lappa det för de få kvarvarande fansen, fick ett annat team uppgiften att göra ett nytt Final Fantasy XIV som byggde på originalet men med en ny grafikmotor och lyhörda utvecklare som lyssnade till communityt. Lösningen blev... A Realm Reborn.

Allt detta gör Final Fantasy XIV: A Realm Reborn till ett av tidernas troligen dyraste spel. Det är kort sagt tre spels utveckling ihopbakat till ett. Och att man satsar såhär hårt förvånar säkert många eftersom Final Fantasy-fansen brukar se onlinerollspelet Final Fantasy XI som ett svart får, och istället föredra vanliga offlineäventyr. Faktum är dock att Final Fantasy XI är Square Enix mest inkomstbringande spel i serien hittills, så att man vill ha mer av den varan är helt enkelt inte så konstigt.

Det är med detta i åtanke jag under den andra fasen av spelets beta tar mina första stapplande steg i världen Hydaelin, eller mer exakt i Eorzea. Och jag gillar vad jag ser. Redan karaktärsskapandet gav mersmak med detaljerade möjligheter att skräddarsy och skapa sina figurer som man vill ha dem. Designen är bra, urvalet av raser och yrken likaså och jag bestämmer mig till slut för att spela som en av två ytterligheter, Roegadyn, en jättelik nordlig ras som beskrivs som kapabla sjömän, pirater och fiskare. Alternativet hade varit de charmerande småttingarna Lalafell för att skapa en klassisk magiker.

Jag skriver "klassisk" av en anledning. För Final Fantasy XIV: A Realm Reborn känns just klassiskt. Det känns som en typ av Final Fantasy jag saknat sedan Final Fantasy IX. Det är en rejäl återgång till grunderna på flera sätt. Till och med den lite rumphuggna dialogen känns typiskt japanska rollspel från 16 bits-eran. Och det på ett bra sätt.

Jag var själv aldrig förtjust i Final Fantasy XI, även om jag såg det enorma tuggmotståndet och djupet i spelsystemet. Jag vill spela med handkontroll, och här levererar Final Fantasy XIV: A Realm Reborn ordentligt. Square Enix har lyckats med konststycket att ta ett avancerat onlinerollspel med fler möjligheter än vad de största konkurrenterna har, och ändå göra det riktigt njutbart att spela med Xbox 360-handkontroll.

Just den möjligheten tycker jag lyfter Final Fantasy-känslan jag är ute efter. Eftersom betan bara pågår under några dagar hinner jag inte direkt göra några omvälvande eskapader, men väl nog för att hinna smaka på vad man har att erbjuda. Och det lovar gott. Tillsammans med min kära sambo tar vi oss an enkla uppdrag som att handla åt gamla tanter innan det blir dags att dänga någon snigel och till slut våga oss längre bort för större strider.

Allt går i ett väl avvägt tempo och känns modernt, utan att för den sakens skull falla i fällan att bli alltför casual. Här är det jag som bestämmer, men den smarta utformningen gör ändå att allt går smidigt. Precis de egenskaper Blizzard en gång revolutionerade onlinerollspelen med. Jag gissar att puritaner som tycker om att trycka på knapparna lite extra för sakens skull, kommer att fnysa åt nymodigheter som fast travel eller group finders, men i praktiken gör de bara spelet trevligare att spela.

Något som också gör det trevligare att spela är det grafiska. Jag tvekar inte att utnämna Final Fantasy XIV: A Realm Reborn till det snyggaste onlinerollspel jag någonsin sett. Design kan man såklart alltid diskutera, men jag gillar verkligen utformningen av både spelvärlden och karaktärer.

Ändå är det nog det tekniska som är mest häpnadsväckande. Final Fantasy XIV: A Realm Reborn är helt enkelt brutalt snyggt oavsett hur man ser på saken med moderna effekter och hög detaljrikedom. Dessutom är gamla begränsningar som att bara 40 personer kunde synas i bild samtidigt borta och redan i detta beta-stadie känns det tekniska mer välsmort. Att vandra genom Black Shroud-skogen och se hur ljuset liksom smeker världen genom trädkronorna är en mäktig känsla och städerna är helt häpnadsväckande.

En brasklapp är att Square Enix sagt att en del av Nobuo Uematsus musik från Final Fantasy XIV till stor del ska bytas ut. Av det jag hunnit höra är Masayoshi Sokens ersättningsmusik av högsta klass, men ändå, Uematsu är alltid Uematsu och tills jag är helt överbevisad står jag fast vid att det här var ett tveksamt beslut.

Som ni märker är jag väldigt positivt inställd till vad jag hunnit spela av Final Fantasy XIV: A Realm Reborn. Visst återstår det att se hur det håller i längden, variationen på uppdragen och så vidare, men Square Enix har allra ödmjukast gjort vad de kunnat för att reparera misstaget Final Fantasy XIV. Man har lyssnat till communityt och tycks vara på god väg att erbjuda förstklassig underhållning för både traditionella Final Fantasy-fans, de som spelade Final Fantasy XI och det som aldrig rört serien tidigare. En bedrift, men jag tror att det här kan gå vägen.