The Hunter

Det är med blandade känslor jag åtar mig, på inbjudan av svenska Avalanche Studios, att delta i en demonstration av deras nätbaserade jaktspel The Hunter, som förärats med en multiplayerdel. Som norrlänning vet jag ett och annat om jägarnas termosdränkta liv. Men i praktiken har jag lika goda chanser att skjuta mig själv i bäckenbenet som att skilja en ren från ett rådjur. Som tur är har jag god handledning.

När väl Expansive Worlds något krångliga spelklient kopplat upp sig mot det hemsidebaserade community där spelare startar single- eller multiplayerspel finner jag mig snart i en lummig skog i sällskap av min trogna guide. Han heter Björn. Ironin är slående. Efter en snabb genomgång av spelkontrollerna förklarar Björn och resten av utvecklingsteamet sin vision: att skapa det mest realistiska jaktspelet i världen. Ett spel som kombinerar realismen från en simulator med spänningen och underhållningen från traditionella actionspel. Det är en ambitiös tanke, men ett första intryck säger att de kan ha lyckats.

En plötslig impuls får mig att avfyra ett dopat armborst med de styggaste pilar jag någonsin sett rakt mot Björns orakade ansikte. Förräderiet bemöts med en anklagande blick och ett påpekande att spelet endast är kooperativt - spelare kan inte skada varandra. Harklande skyller jag på dåliga nerver. Björn förklarar att via jaktstugor eller tält kan spelare utrusta sig med vapen, kläder, bete, lockhorn och skydd. Kollektionen är imponerande. Kartan och identifiering av spår sker genom din trogna HunterMate, en GPS-liknande sak som drar tankarna till en stenålderstillverkad Ipad. När så flanellskjortan sitter som en smäck och bössan är hängd över axeln tar min guide upp sin kikare och vi ger oss av. Det är dags att jaga älg, Gamereactor style.

När vi tio minuter senare sakta vankar fram i ett vattendrag som två beväpnade ankor signalerar Björn åt mig att stanna. Han spanar med kikaren och jag håller andan, faktiskt, i spelet genom att hålla inne mellanslag. Några få ord är allt som behövs. Älg, två stycken, 150 meter, rakt fram. Nervöst fingrar jag upp geväret och justerar kikarsiktet, mer spänd än jag trodde. Ser ingenting. Plötsligt dyker skogens konung upp bakom några träd. Med en lätt känsla av dåligt samvete tar jag skottet, och missar katastrofalt. Björn föreslår att vi testar något annat. Här finns inte bara villebråd i form av älg och rådjur, utan även fasan, kalkon, prärievarg, vildsvin och björn står på menyn.

Spelet bjuder på grovrealism vad gäller skott och skador. Förstapersonskjutaren i mig vill gärna att när kikarsiktet landat på den där gyllene punkten mellan Bambis ögon så ska djuret också falla som en klubbad Hälsingebo. Två gånger avfyrar jag, förgäves, och mitt byte skuttar glatt iväg som slutscenen i en Disneyfilm. Trots det är jag säker på att jag prickat rätt. Min guide påpekar det uppenbara. Det handlar inte bara om att träffa, men också var, varifrån och inte minst med vad. I The Hunter har man gått till trevlig överdrift och bakat in avancerade system för hur skador beräknas. De flesta organ i djurens kroppar finns som fysiska modeller. Skott mot hjärta, hjärna och lungor är alltså helt olika historier.

Som jägare är det upp till dig att avgöra vad som blir det ultimata läget. Ska du chansa på ett klassiskt huvudskott, eller köra säkert mot bröstkorgen från sidan? Svetten rinner, och precis när du spottat ur snusen och gjort ditt val vänder bytet självfallet på sig. Frustrerande, men det är just dessa moment som gör The Hunter spännande. Det handlar om taktik, list och tålamod. Samtidigt gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte bli alltför närgången. Precis som i verkligheten kan ditt villebråd välja att fäkta istället för att fly, och har du otur är det du som springer för livet med älghornet mellan benen.

När avtryckaren är kramad och villebrådet fallit är det dags att spåra. Trots mina tappra försök att framkalla akut blyallergi hos skogens invånare är en plötslig död ovanlig. Det gäller att ha koll på var dina byten sätter av eftersom de flesta dör via inre skador eller blodförlust. Blodfläckar och spår av hovar, tassar och klövar är tydligt markerade inom visst avstånd och hjälper till i spårandet. När djuret är hittat och segerdansen utförd gör någon av jägarna anspråk på bytet via Hunter Mate. Troféer, poäng och achievments delas ut till spelarna, och en detaljerad karta presenterar all möjlig tänkbar statistik över djurets vikt, kön och dödsorsak. Min första älg var en trevlig prick på 510 kilo som avled på en distans av 122.6 meter på grund av spontana leverproblem. Kul att veta. Snart har vi lokaliserat en mindre flock rådjur och jakten är i full gång igen.

Utmaningen består inte i att hitta något att skjuta på, utan att hitta de stora och sällsynta djuren. Imponerande byten leder till fler troféer, högre poäng och därmed mer status. Den skicklige jägaren samlar snart ihop poäng och kontanter till att låsa upp nya vapen och bättre utrustning. Avalanche Studios påpekar att The Hunter inte är en simulator utan ett spel i grund och botten, något som känns tryggt utifrån en underhållningssynpunkt. Här finns också underhållning att hämta. Spelet må tilltala en nischad publik just på grund av vad det är, men det är inte dåligt. Grafiken är hygglig om än oslipad, spelmekaniken realistisk och multiplayerläget fungerande. Väderleken växlar och vandrar över kartan i realtid. Regn döljer din doft men kan också se till att du inte ser ett smack. Den som är värd för jakten kan placera ut kamouflerade skyddstält eller matstationer för att locka till sig större byten. Allt vävs ihop till ett ständigt taktiskt tänkande som är en trevlig omväxling från förstapersonspelens tradition att skjuta på allt som rör sig.

Att denna upplevelse bara blir bättre i sällskap av andra, och får stöd av den nätbaserade communityn, vittnar om att detta kan bli riktigt bra i slutändan. Om man gillar jakt. Eller helt enkelt vill smygdricka folköl och spotta snus framför datorn i en virtuell skog. Det är trots allt viktigt med frisk luft ibland. Denna vecka går spelet ur betafasen och släpper onlineläget på riktigt. Med vad som ryktas vara miljontals aktiva spelare som hänger på låset ser sommaren lovande ut för jaktentusiasten.