Svenska
Gamereactor
förhandstittar
DJ Hero

DJ Hero

Redaktionens sämste plattvändare, DJ Mæki, packade sina största hörlurar, satte kepsen bak-och-fram och hoppade på flyget till USA för att se om han kunde få Activisions digitala dansgolv att gunga

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Man ska inte ta ifrån Harmonix deras genialitet. Men trots allt, de tog bara vad Konami hade påbörjat och gjorde Guitar Hero på ett sätt som var perfekt avvägt och anpassat för västerländsk smak. På samma sätt är heller inte Rock Band något unikt utan allt är grejer man kunnat göra tidigare i Konamis musikspel, men återigen tog Harmonix konceptet och förbättrade det. Här kunde man tycka att Konami borde ha sett över sin musikspelsportfölj och sett till att ingen mer stjäl deras idéer och tjänar pengar på deras bekostnad igen, men det gjorde man aldrig.

Istället har Activision och Freestyle Games tillsammans tagit fram DJ Hero, en närmast rak kopia av Beatmania, vilket ironiskt nog är spelet som en gång i tiden skapade hela musikspelsboomen. Och Gamereactor har förstås varit över till USA och testat.

Det första som slår mig när jag fattar den speciella DJ-kontrollen som tagits fram är att den känns riktigt stabil. Skivtallriken roterar perfekt utan minsta motstånd och reglagen känns klockrent utplacerade. Under en lucka på ovansidan sitter sedan den sedvanliga uppsättningen av knappar och liknande från vanliga handkontroller, men de är i DJ Hero gömda för att det verkligen ska se ut som ett riktigt turntable. För att göra DJ Hero möjligt att spela även för vänsterhänta går turntable-kontrollen dessutom att plocka isär för att sätta reglagen till höger om skivspelaren istället.

Jag väljer en enkel låt och kör igång och tänker lite klumpigt för mig själv efter någon sekund att grunderna inte är så olika Guitar Hero ändå. Noter kommer i tre spår och genom att trycka på respektive knapp prickar jag in dem med sköna effekter som följd. Men DJ Hero är naturligtvis inte Guitar Hero, utan betydligt mer avancerat än så, och det främst tack vare crossfadern.

Detta är en annons:

Själva crossfader-reglaget har tre hack, vänster, höger och naturligtvis ett i mitten. Enkelt. Tänk dig sedan att de noter du ska pricka in kommer på linjer som i Guitar Hero (fast här med en lätt krökning för att ge illusionen av att de glider jäms med en LP-skiva), men där någon av linjerna helt plötsligt kan krökas 90 grader. Där gäller det att man blixtsnabbt är med flyttar reglaget till en ny position medan man fortsätter spela noterna.

De här krökningarna kan sedan komma var som helst, men bara en i taget så det gäller att ha extremt noggrann koll på linjerna även om det inte kommer några noter att slå an. Det finns även långa noter, vilket i Guitar Heros värld brukar betyda att man ska hålla in en knapp längre tid. I DJ Hero ska man förvisso också hålla in den angivna knappen men även scrachta skivspelaren fram och tillbaka.

Och ungefär här börjar det bli trixigt. För att slå an knapparna, samtidigt som man scratchar samt justerar crossfadern med vänsterhanden, är lättare sagt än gjort. Det vill sig liksom inte och reptilhjärnan är alltför inkörd på att spela gitarr. Lyckligtvis stödjer dock DJ Hero även gitarr i tio låtar där man kan jamma sig igenom dem tillsammans med en polare utrustad med turntable.

På det sättet hoppas Activision att även kunna locka till sig långhåriga plastgirarr-rockers med nithalsband och slitna jeans och få dem att vilja spela DJ Hero. Faktum är att Activision räknar med att nå en bredare publik än någonsin genom att även ha ett mycket bredare utbud av musik, vilket i praktiken delvis betyder mer Radio Rix-skrålande men även mycket annan "bred" musik. Exempelvis trängs här Gorillaz med Jackson 5 och Gwen Stefani, Black Eyed Peas med bland annat Queen och David Bowie.

Detta är en annons:

Vidare har alla låtar grymma remixer gjorda av storheter som Daft Punk och DJ Jazzy Jeff. Själv är jag inte mycket för Queen, men genom Daft Punks försorg har dängan Another One Bites the Dust fräschats till och blivit en modern disco-hit och precis som i Guitar Hero märker man tydligt hur det faktiskt är man själv som påverkar musiken. Är man inte beredd med crossfadern låter det inget vidare och missar man att scratcha hör man verkligen hur man sabbar alltihop. För den flitige finns sedan även effektvred och möjligheten att köra repriser på grymma låtpassager (för att driva in högra poäng), något som också bidrar till känslan av att faktiskt spela själv.

Jag hade väl lite fördomsfullt trott att DJ Hero inte skulle vara något för mig, men vår provspelning gav rejäl mersmak. Remixarna är välgjorda och själva spelsystemet så annorlunda att jag absolut kan se mig ha riktigt kul med det här medan jag styr upp det digitala dansgolvet till fullt ös. Dessutom är presentationen fantastiskt lyckad och känns mer betydligt mer "cool club" än svettigt rockställ, vilket givetvis är precis vad man velat uppnå.

Enda riktiga minuset jag stött på är crossfadern vars reglage är lite oprecist. Kanske är det bara ovana, men mittenpositionen är inte nog tydligt utmarkerat med ett distinkt hack och det gör att jag ofta drar den lite för långt (eller kort) och får ett helt annat resultat än jag tänkt mig. Dessutom känns det, trots visst stöd för gitarrer som ett utpräglat solo-spel, vilket kanske blir småtrist i längden i dessa tider, när alla har en komplett samling plastinstrument hemma för att starta upp en mindre orkester.

DJ HeroDJ HeroDJ HeroDJ Hero
DJ HeroDJ HeroDJ HeroDJ Hero
DJ HeroDJ HeroDJ HeroDJ Hero

Relaterade texter

DJ HeroScore

DJ Hero

RECENSION. Skrivet av Love Bolin

Dammet efter de dansanta gästerna har lagt sig. Det är dags att sammanfatta intrycken från ett fantastiskt musikspel



Loading next content