Quantum Break

Gamereactor fick nyligen möjlighet att besöka Finlands mest ambitiösa spelstudio. Remedy har skämt bort oss med fina spel i över 20 års tid från sitt högkvarter i Esbo utanför Helsingfors, och nu håller de på att färdigställa sitt mest påkostade och sannolikt även viktigaste spel hittills. Frågan är bara om de klarar att leva upp till arvet efter Max Payne och Alan Wake med Quantum Break? Det är precis vad jag tänkte ta reda på.

Mitt besök i Esbo startade med en mycket glädjande överraskning. Under välkomsttalet presenterades att Quantum Break kommer att kunna avnjutas av fler personer då även en Windows 10-version kommer att lanseras tillsammans med Xbox One-diton. Dubbelt upp den 5 april, alltså.

Men innan vi fick sätta igång med spelet vankades en tur runt Remedy lokaler. Det inkluderade en titt id eras egen motion capture-studio och åtskilliga andra nyckelområden där tusentals arbetade timmar lagts ned på spelet. Syftet och budskapet med rundvandringen stod tidigt klart - Remedy vill uppnå samma produktionsvärden vi vant oss vid från andra multimediaprodukter inom spelvärlden. På många sätt påminner det mer om filmskapande, men Remedy har även gjort andra saker på extra mödosamma sätt som att skapa ett eget system för ansikten för att kunna få oöverträffade animationer.

Jag har gått guidade turer förut hos stora spelutvecklare men allt som visades här gjorde verkligen intryck, vilket såklart var meningen, och plötsligt förstår jag varför Quantum Break-utvecklingen tagit sådan lång tid. Remedys starkeman och tillika spelets creative director Sam Lake förklarade för mig att målsättningen redan från start var att bjuda på en tvättäkta Hollywood-produktion som skulle kombinera den filmiska narrativet med ett actionpackat gameplay på ett aldrig tidigare skådat sätt. Lake medgav visserligen att det kanske var ett alltför djärvt mål, men verkade ändå optimistisk i tron att alla element finns på plats för att nå både höga produktionsvärden och innovativa idéer för att integrera sedvanligt skådespeleri med berättande i spel.

Quantum Breaks gameplay består av fem huvudakter där du utforskar storyn i rollen som Jack Joyce (Shawn Ashmore) som både måste överleva det faktum att tiden tycks braka samman samt sin tidigare så gode vän Paul Serene (Aidan Gillen) och dennes milt sagt tveksamma företag Monarch Solutions. I slutet av varje akt skiftas perspektivet dock över till Serenes sida där vi får uppleva hans perspektiv på historien, vilket på en gång skapar en massa nyanser och visar att allt inte är så svartvitt som vi kanske först velat tro.

I rollen som Serene måste spelarna fatta beslut som senare får konsekvenser längre fram. Besluten du tar i dessa "Junctions" bör fattas med eftertanke, för de kommer leda tidslinjen i helt olika riktningar och få betydelse både för spelet och de filmsekvenser med skådespelare som visas. Detta är en av de stora grejerna med Quantum Break, nämligen att storyn kan utvecklas väldigt olika för alla spelare. Enligt Remedy var just detta en produktions- och manusmässig mardröm där den sista episoden med skådespelare behövde filmas i 40 olika varianter för att matcha de olika vägar storyn kan ta.

För att få en uppfattning av hur det kan se ut och fungera fick vi prova spelets första Junction. Den inträffade efter den första akten och lät oss uppleva händelserna efter en stor katastrof som förstört tiden, och här måste Paul Serene avgöra hur Monarch ska hantera det hela ur ett PR-mässigt perspektiv. Alternativen var "Hard Line" eller "PR". I förstnämnda döljer Monarch spåren så hårdhänt de bara kan för att sopa igen spåren, de går rent av så långt so matt mörda ögonvittnen. Onekligen effektivt på kort sikt, men lokalbefolkningen i Riverport City låter sig inte luras utan gör uppror mot det skruperfria företaget.

Att satsa på välavvägd PR gör istället att Jack målas ut som den skyldige och gör att han tillfångatas. Men han vet för mycket och det resulterar i at ten massa bekymmersamma trådar leder till Monarch och deras tidsexperimenterande samt den annalkande katastrofen. Lyckligtvis behöver du inte göra valen i blindo, utan Serene har också utsatts för tidsfragment och får därför glimtar av framtiden som underlättar ditt val.

Efter att ha gjort mitt val ställs jag inför den mest kontroversiella delen av Quantum Break. Förra året presenterades att någon form av TV-serie skulle visas parallellt med spelet, men riktigt så fungerar det inte. Istället får jag mellan akterna se ett 20-40 minuter långt avsnitt som fokuserar på Serene och vad Monarch gör bakom kulisserna medan du spelar. I första episode träffar jag Monarchs agent Liam Burke som får ett brådskande samtal om vad som händer hos Monarch. Efter som jag valde det brutalare alternativet ovan, har många redan dött som en följd av detta och Burke börjar därför ifrågasätta sin lojalitet och framtid inom koncernen.

Riktig spelfilm brukar vara en styggelse i vår del av nöjesbranschen, men jag måste saga att det är välgjort. Det är helt i klass med vad vi brukar hitta på amerikansk TV. Jag vill även strössla lite lovord över Quantum Breaks röstskådespelare. I synnerhet Aidan Gillen, mest känd som Petyr "Littlefinger" Baelish i Game of Thrones, och Lance Reddick (The Wire) imponerar båda stort.

Skådespelarkvaliteterna stannar inte där utan följer sömlöst med in i spelets gameplay där jag måste säga att ansiktsanimationerna är de bästa jag sett i ett TV-spel. Däremot är jag fortfarande smått chockad över kontrasterna mellan att få spela själv och att titta på film, trots att jag visste om det på förhand. Att lägga ner handkontrollen på det viset passar kanske inte alla spelare, men det går å andra sidan att trycka bort dem för att istället kika vid ett senare tillfälle om så önskas, även om det för min egen del känns otänkbart. De visar verkligen en helt annan sida av äventyret och bidrar till den unika helhetsupplevelsen.

Men hur är spelet att faktiskt spela då? Jag och mina kollegor hade överraskande mycket tid till vårt förfogande att få spela igenom den första akten, och vi fick även prova ett antal valda delar ur den andra. Jag utgår dock från att det inte är något som spoiler nöjet eftersom Quantum Break tveklöst är den typ av äventyr du vill uppleva och veta så lite som möjligt på förhand. Hur som helst börjar allt lugnt på Riverport University och här får jag bekanta mig med spelets huvudpersoner samt introduceras för teorierna och experimenten med tidsresor.

Som du säkert anar går allt snett och du som spelare kastas in i äventyret. Allt detta kändes välbalanserat med bra timing och tempo, utan att distrahera dig med instruktioner och annat. Quantum Break är ett ganska rättframt tredjepersonsactionspel i grunden, men har ett par originella spelmekaniska twister i form av tidsmanipulerande superkrafter. I början känns det mest som en cover-baserad shooter, men skenet bedrar. Att huka sig i skydd ger en väldigt falsk säkerhet och det enda sättet att överleva är att röra på sig och nyttja specialförmågorna.

Remedys representanter förklarade att striderna gjorts intuitive för att istället kunna framhäva Jacks unika förmågor. Till exempel finns inga separata knappar för att ta skydd, ducka, hoppa eller smyga sig fram, vilket annars är kutym i tredjepartsspel. Istället får du förlita dig på förmågor som exempelvis fryser motståndarna i tiden, hjälper dig att gå från skydd till skydd eller blockerar inkommande attacker. Att försöka spela utan detta visade sig vara helt ödesdigert och så svårt att flera rutinerade spelskribenter misslyckades fatalt med att möta Monarchs soldater, varpå de tvingades börja om från början.

Att sikta och skjuta kändes inte helt perfekt, jag är van att spela med hög känslighet i analogspakarna, men här fick jag tona ner detta rejält. Utöver detta är det svårt att hitta något att klaga på. Actionsekvenserna kändes dynamiska och underhållande och blandades balanserat ut med underhållande problemlösning samt lite plattformshoppande där Jacks förmåga att stoppa och spola tillbaka tiden kom väl till pass. Menyerna avslöjade att det finns flera andra egenskaper att lära sig under kommande akter i Quantum Break. Dessutom finns saker att samla, ljudband med mera.

Quantum Break tycks bli ett väldigt intressant spel. Att ha fått sätta sig ner för att faktiskt prova själv och uppleva gameplay, Junctions och de omtalade spelfilmssekvenserna gör att jag nu verkligen tror på detta spel. Efter den långa utvecklingstiden och förseningen förra året hade hypen dalat för min egen del, men nu visar det att Remedy använt den extra tiden på bästa sätt. Quantum Break ser kort sagt ut att bli ett av de absolut snyggaste och bäst berättade spelen på mycket länge.

Det är en fascinerande hybrid av scifi-action, TV-spel, spelfilm, narrativ och framför allt är det svårt att föreställa sig hur allt ska knytas ihop i slutändan. Många kommer säkert uppleva spelfilmsinslagen som onödiga och kanske även fåniga, men Remedy är väl medvetna om. De har valt att försöka bryta ny mark för hur ett spel kan vara och berättas, och för min egen del ser jag nu väldigt mycket fram emot premiären i april.