Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Mutant Year Zero: Road to Eden

Mutant Year Zero: Road to Eden

Vi har provspelat svenskutvecklade Mutant Year Zero: Road to Eden och provat på livet som muterad anka och vildsvin. Något som gav mersmak...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

De ikoniska Xcom-striderna har kommit att bli stilbildande och fått flera efterföljare genom åren, och ett sådant som är på väg är Mutant Year Zero: Road to Eden, vilket baseras på det klassiska penna/papper-rollspelet Mutant från det glada 80-talet. Här är det inte det sedvanliga militäriska upplägget som gäller dock, detta eftersom det är just Mutant-världen som gäller, och vi fick faktiskt nyligen möjlighet att provspela detta själva.

Temat är istället att en handfull mutanter utforskar världen som inte längre domineras av människor och vi får stifta närmare bekantskap med Dux, Bormin och Selma. Medan man kunde tro att en aggressiv anka och ett genialiskt vildsvin per automatik skulle betyda någon form av humor, så fann jag snart att detta är ett seriöst menat äventyr. Utvecklaren Bearded Ladies lovar att det inte kommer vara humorbefriat, men säger att vi absolut inte ska vänta oss något Howard the Duck-liknande.

Mutant Year Zero: Road to Eden
Ettt lite annorlunda gäng hjältar.
Detta är en annons:

Demot jag fick provspela visade upp serie strider som gav smakprov av det visuella och hur världen fungerar samt en förståelse för stridssystemet. Däremot avslöjades inget om storyn. Bormin ledde trojkan jag förfogade över genom det perverterade och av miljöförstöring eländiga landskapet, där truppen hela tiden snackade med varandra internt. Även om storyn ännu är hemlig, så verkar det som att själva berättandet är något som kommer fungera finfint och ha något att erbjuda även för de som tycker narrativ är viktigt.

Jag kämpade mig framåt i världen och navigerade med hjälp av en ficklampa, och såg till att stänga av den när fiender dök upp för att inte bli upptäckt. Det bästa sättet att överleva en strid är att inte delta i den. Kom jag tillräckligt nära alla läskiga mutanter kunde jag sedan inleda ett bakhåll med ett enkelt knapptryck som sömlöst flyttar spelet till ett stridsscenario, det vill säga alltså smidigt gick från realtidsäventyr till turbaserat krig.

Mutant Year Zero: Road to Eden
Miljöerna är förstöbara, så känn dig inte för trygg där du sitter och trycker.

Om du har spelat Xcom tidigare kommer konceptet att kännas igen. Du rör dig över ett rutnät och använder actionpoäng för att bestämma vad du vill göra, med målet att sänka alla fiender för att i slutändan vinna striden. Medan Xcom kan vara komplext, verkar det som att Mutant Year Zero kommer vara lite mer nybörjarvänligt, där jag väljer vad jag vill göra ut en lista i nedre delen av skärmen. Det fungerar mycket smidigt att spela med handkontroll, och det finns trevligt nog en mätare som visar hur stor procents chans jag har att träffa varje skott.

Detta är en annons:

Att omgivningarna går att förstöra är ett element som bidrar till att göra all action väldigt underhållande. Det hjälper inte att smita in i ett hus för att ta skydd om någon slungar in en granat som river hela skiten. Även du inte skulle ha granater och du vet att något är på våningen ovanför dig, så finns möjligheter som att använda Dux förmåga att flyga till att helt enkelt göra det och få in ett överraskande skott på dem. Fortfarande gäller dock att stealth oftast är det bästa och bakhåll ger massiva bonusar.

Mutant Year Zero: Road to Eden
Världen är underbart designad.

När den sista av fiender fått bita i gräset och striden därmed är över, finns fortfarande några saker att överväga. Det inkluderar att loota för att se till att du har alla medkits och granater du behöver, och glöm för allt smör i Småland inte ammunitionen. Använd din ficklampa för att noga kolla igenom mörka vrår så du hittar alla godsaker. Sedan har du såklart mutationerna, det är ju ett Mutant-spel, trots allt. Det handlar helt enkelt om egenskaper du väljer för att göra dina krigare ännu bättre på det sätt du önskar för att se till att de passar din spelstil mot allt svårare motstånd.

Jantelagen är inget man tar lätt på här i Sverige, men vid vårt speltillfälle fick jag ändå höra att jag var en av endast två personer som lyckats klara hela demot, men så har jag en hel del Xcom-erfarenhet också. Jag tyckte striderna var väldigt underhållande med en bra mix av att hela tiden försöka hålla sig i skydd samtidigt som det ju gäller att ha bra möjligheter att pricka motståndarna och alltså inte bör dra sig tillbaka för fegt. Det känns som en bra utmaning, särskilt som förutsättningarna så snabbt kan förändras av att en motståndare slungar en molotov eller liknande. Det blir som ett parti schack där lugn och noga övervägd strategi är det som belönas i slutändan.

Mutant Year Zero: Road to Eden
Det faktum att du styr mutanter ger din unika egenskaper som kastar om spelets regler rejält.

Mutant Year Zero: Road to Eden är faktiskt ett av de mest överraskande (på ett positivt sätt) spelen jag provat de senaste månaderna, och då ska man veta att jag faktiskt var på E3. Det har strategin från Xcom och väldigt tillfredsställande strider där jag kan spränga fiendens skydd till strössel eller sätta spektakulära långskott och belönas med ett filmklipp som visar effekten av det. Lätt att lära, men svårt att bemästra - precis som det ska vara. Med den unika Mutant-världen som fond är detta verkligen något du bör hålla utkik efter.

HQ

Relaterade texter

0
Mutant Year Zero blir animerad film

Mutant Year Zero blir animerad film

NYHET. Skrivet av André Lamartine

Om du gillade Funcoms "Mutant Year Zero" från 2018, som i sin tur var baserat på det svenska rollspelet Mutant från 80-talet, så kan du se fram emot en animerad långfilm...



Loading next content