Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots

Hideo Kojima är en märklig typ. Han kan visa scenarior på ett annorlunda sätt i spelform.
20 år sedan allt började. Det sista kapitlet i Metal Gear-sagan med en snart pensionerad hjälte.

Snake är en man i sin stolthet. Men det varar inte länge då han är nu en föråldrard man med förstörda gener. Fem år har gått sedan Big Shell-incidenten och världen har förändrats och sätts in i kaos.
Ekonomin styrs av gränslösa krig över hela Jorden. Fem privata företag i militären som tillsammans är stor nog att möta U.S.A:s armé styrs av ett moderföretag, Outer Heaven med Snakes bror i ledningen: Liquid.
Som en personlig tjänst av Snakes vän Roy Campbell utför Snake sitt sista uppdrag: Att lönnmörda Liquid Ocelot.

Hideo Kojimas syn av framtiden i spelet är tydlig. Soldater som används som hundar och inte som människor av regeringen och förändras av all krig från människor till monster men att man kan lämna det hela och fortsätta med livet.
Storyn i Metal Geart Solid 4 lämnar inga stora frågor. Vi får se karaktärer återvända från tidigare delar av serien vilket ger faktiskt Metal Gear Solid 4 känslan att vara den absolut sista delen av Metal Gear Solid-sagan.

För att faktiskt förstå det hela så krävs det att spela dem tidigare delarna även om vi får en hel del resuméer över tidigare incidenter och händelser under spelets gång.
Fantastiska dialoger mixar ut med hederlig humor och mellansekvenserna är imponerande i spelets in-game form med välgjorda animationer och läpprörelserna är välutförda även med Engelskt tal vilket det inte var i föregångaren Metal Gear Solid 3: Snake Eater.
Det enda minuset jag inte gillade alls var att mellansekvenserna ibland kunde bli alldeles för långa för min smak.

Själva spelformen har också förändrats. Fågelperspektivet är borta och Kojima har lyssnat till på kritiken. Vi bjuds istället på 360-graders kamera och det är lättare att se vad som pågår.
CQC-rörelserna är mycket mer förenklade och det är lätt att använda mänskliga sköldar eller skjuta från hustak.
Själva skjutande kan väljas från axeln, FörstaPerson eller Auto-Aim. Det går mycket smidigt att ändras från någon av dem tre perspektiven så även i stridens hetta kan vi snabbt ändra vilket "Mode" man föredrar.

Stealthet i spelet är annorlundare. Spelet adopterar Metal Gear Solid 3: Snake Eaters kamoflaugesystem men istället för olika uniformer så har Snake en fiffig mekanik i sin uniform. OtoCamo gör så att Snakes uniform smälter sig in med omgivningen och kan dölja sig från fienden. Han har två andra mekaniker: Solid Eye, som är en mix mellan NightVision, kikare och radar, samt den charmige roboten Metal Gear Mk. II som fungerar som en spanare för Snake och kan användas för att elchocka fiender eller lura fiender genom att knacka på väggen.

I tidigare fall kunde Snake hitta vapen lite överallt. Med militären lite varstans så stöter man på vapen ofta. Men ack, Snake har ingen som helst möjlighet att använda dem då dem är direkt ID-låsta. Det är inte föränn man stöter på den mystiske Drebin som man kan använda mer vapen. Drebin kan ta bort ID:et så att Snake kan använda dem fritt. Och allt vapen Snake plockar upp förvandlas automatiskt till Drebins valuta Drebin Points som gör så att man kan handla Drebins vapen och utrustning, närsomhelst dessutom.
Det kan kännas som om funktionen underlättar spelet, men då man oftast kommer att få brist på ammunation i boss-fighter är det snarare en hjälpfunktion och låter dig dessutom att använda din egen smak av vapen.

I strid så gäller det inte längre uthållighet utan psyket. Är Snake i strid allt längre tas det på psyket och med mindre psyke kan Snake inte sikta lika bra eller återhämta sig från skador. För att öka Snakes psyke att återhämta sig kan man b.l.a läsa Playboy-tidningar, röka Müna eller cigaretter (Varning för hälsofara av folk runt din omgivning och mot dig själv!).

Musiken var inte det som jag hade förväntat mig i Metal Gear Solid 4, men hålls ändå i toppklass. Vill man avnjuta musiken i spelet närsomhelst kan man dessutom senare i spelet få en iPod (Smygreklam, fast på ett kul sätt!) och lyssna på musik som Snake kan få tag på under spelets gång. En kul funktion som funkar utmärkt för att förvandla en motorcyckeljakt till animelik motorcyckeljakt.
Ljudet håller även i mästerklass. Spelet ska njutas i surroundsystem för faktum med är Metal Gear Solid 4 det bästa ljudet någonsin i ett spel hittils som jag har lyssnat.

Grafiken är inte det bästa, men är proppsmockat med detaljer. Övergivna, halvfallna hus i mellanöstern, Täta regnskogar i Sydamerika, ett sparbelyst stad i Östra Europa och ett kallt ställe som jag inte vill nämna (Spoilers med andra ord). Istället för liknande miljöer som Big Shell i Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty så har spelet en stor variation av omgivningen och designen på bossarna (Som dessutom är fantastiskt underhållande) gör att man undrar om man har kommit till en riktig Science-Fiction värld eller bara en bit i framtiden från vår tid?
Till och med kameran påverkas med smuts, snö, vatten och blodfläckar vilket ger spelet en dynamistisk känsla.

Vill man leka Rambo fungerar det, men inte i längden. Metal Gear Solid 4 är mer actionpackat, men ändå så är det ett spel som ska avnjutas i stealth.
Det finns många olika sätt att spela då när mna har klarat av spelet så kan man få olika emblem beroende på hur man agerade i spelet. Har du skjutit ett stort antal fiender när dem letar efter dig får du ett emblem. Har du plockat upp alla vapnen du ser får du ett annat.
Vissa emblem belönas med föremål som kan användas i spelets andra runda, vilket ger ett stort omspelningsvärde.

Om du är trött på Singleplayer kan man alltid spela Multiplayer som jag inte har testat, men som ger dig något att göra även efter du har klarat av spelet som kan gå från fem timmar om man skyndar sig och hoppar över alla mellansekvenser upp till 20-timmar om man tar det lugnt och kollar på dem flesta mellansekvenserna vilket är den normala tiden jag får.

Metal Gear Solid 4 är ett episkt sätt att avsluta en av världens bästa spelhjältar någonsin och istället för vissa utvecklare att utföra comebacks på spelhjältar så gör nog Kojima något som utvecklare sällan gör. Han pensionerar Solid Snake från resten av serien och han förtjänar det verkligen.
Du har förtjänat det, och jag respekterar det.

Ett fantastisk slut med detaljerad grafik och comebacks av tidigare karaktärer ger Hideo Kojima dig ett spännande och actionpackat slut av en legendarisk spelserie och som garanterat är Game of the Year 2008.

10/10