Bioshock

Stämning. Första gången jag lirade spelet tyckte jag inte om det, jag mådde dåligt av den obehagliga stämningen (trots att jag nästan uteslutande spelar shooters och skräck-spel) och förstod inte hajpen som hela världen hade byggt upp. Jag slutade att spela och återvände inte förrän långt senare. Jag ville ge spelet en chans till innan jag sålde det vidare. Satans tur, säger jag bara, då det visade sig vara DET spelet som skulle komma att bli det som gjorde att jag aktivt tog upp spelandet igen. Det visade sig även vara mitt nya favoritspel - all times! Det är lustigt hur ett spel kan ändras i ens eget intresse - från väldigt svalt till glödande hett. Det starka obehaget är fortfarande där, efter flera omspelningar, men nu älskar jag det och omfamnar till och med den fulaste Splicer med kärlek och vill ständigt återvända till Rapture. Med del 2 ute så är min lycka gjord och I'll see you online! 10/10 <3