Singstar Kent

SingStar vidgar sina vyer bortom den kommersiella kretsen av musikfans. Svenska rockgruppen Kent står på tur när SingStar fortsätter koncentrera på enskilda band.

Att göra musikspel baserade på enskilda band har blivit populärt de senaste åren, så även hos Singstar. Hittills har bland annat ABBA och Queen bidragit med sitt sångmaterial, vilket kanske är ett smart drag i och med storleken på deras respektive anhängare. Mitt i denna satsning annonserar Sony att ett samarbete med folkskygga Eskilstunabandet Kent har inletts. Jag ställer mig frågande till hur inspirerande det kan vara för konsumenter utanför Norden då Kent aldrig lyckades med sin satsning utanför Europa. De är således ett inhemskt - ett stort sådant - band som inte borde locka till sig särskilt många köpare. Det har också Sony insett och därför släpps bara spelet i Skandinaiven.

Det är dock inget som jag låter mig nedslås av! Jag är en stor anhängare av det enigmatiska, excentriska bandet från Stockholms förorter. Ända sedan Vapen & Ammunition släpptes runt 2002 (jag var i och för sig en knatte då) som fångade mitt ungdomliga intresse har jag följt gänget som stundom har blivit bespottat, stundom hyllat till skyarna. Även om jag inte är en fullfjädrad medlem av Kent-familjen som man kan kalla deras groupies så uppskattar jag deras musik högaktligen och det är en trevlig upplevelse att få sjunga till deras musik. Den moraliska frågan är om det är så särskilt rätt med en egen speltitel då det i mitt tycke räknas som en sellout, men det kan diskuteras i ett annat forum.

Utbudet på låtar är som förmodat oerhört snävt. Endast 20 låtar får plats på skivan dedikerad till ett av Sveriges bästa band genom tiderna. Majoriteten av dessa är från Kents nya platta Röd, vilket luktar PR-kampanj och säljknep lång väg. En del låtar från de äldre titlarna är med, dock är sånger från mitten av deras era försvinnande få. Det kan tyckas att fördelningen av Kents alster är något ojämn, i alla fall för en någorlunda intresserad som jag. Min sångkamrat tyckte det var helt okej med tjugo låtar av ett band som han aldrig lyssnat på förut, men jag undrar jag. Man kunde ha kostat på sig lite mer, speciellt då de utelämnat mina personliga favoriter Mannen I Den Vita Hatten (16 år senare) och Sundance Kid. Det enda som finns utöver de existerande låtarna är alla låtar från tidigare titlar från SingStar. DLC?

Ljud- och videokvalitén är oklanderlig. Materialet är snyggt genomarbetat och erbjuder en knivskarp ljudkuliss, samt att de musikvideor som finns är något bättre än de du finner på Youtube.

Online är det sparsamt med. Dina resultat spraras och du kan lägga upp det på PSN för att jämföra dig med andra, men det är väl det. Sen är det inte lika utförligt registrerat hur bra du sjöng senaste gången på en viss låt, utan det krävs lite lirkande för att få fram nödvändig info om tidigare sånginsatser i spelet.

Upplägget för SingStar: Kent är inriktat på en otrolig minimalism. Menyn är reducerad till några få val med den fina sibiriska tigern i bakgrunden, inställningarna är obefintliga. Kartläggningen är rak och underlättar att navigera. Låtarna är indelade i album och man kan bläddra fram dem snabbt och effektivt, likt en dossier.

Själva sjungandet är godtagbart, värdigt ett karaokespel. Jocke Berg har en säregen röst som är svår att personifiera, med riktigt låga såväl som höga toner. SingStar är inte särskilt pedagogiska när de ska markera vilket tonläge man ligger i dock, vilket gör att det blir än svårare att lokalisera sig i texten. I ett beslut för att antagligen bevara autenciteten i låtarna har speltiden inte kortats ner, vilket leder till att man ibland sitter och ser på slutet av låten där ingen sång förekommer. Min sångkompis klagade flera gånger på att man var tvungen att "genomlida" slutet av flera låtar - vissa låtar var även fattiga på sångtillfällen, vilket gjorde att de kändes tämligen onödiga att inkludera eftersom de snarare var instrumentala istället för sånginriktade. Det går att spela en kort version av varje låt, men då klipps låten i stort sett av på mitten, vilket inte är optimalt. I så fall kunde man skalat bort de mer irrelevanta delarna av låten och satt ihop karaokemomenten i sångerna.

Allt som allt så är det ändå ett karaokespel som fungerar hemma i stugorna, speciellt om du, liksom jag, hyser en kärlek för de integritetsvärnande kisarna från Hagnesta Hill. Nu är min bedömning av titeln ytterst färgad och plägrad av idoldyrkan, men i grund och botten fungerar den här satsningen väl, även om man kunde utökat spellistan, gjort det roligare för nyinvigda, och kanske fläskat på lite med materialet. Men så är ju Kent också ett spartanskt band.

+ Kent
+ God kvalité
+ Lättnavigerade menyer

- Få låtar. Alldeles för få.
- Mest för fansen
- Fattigt på innehåll