Enslaved: Odyssey to the West

"Om jag dör, dör du".

Det är en dyster postapokalyptisk framtid som Ninja Theroy, skaparna av Heavenly Sword, målar upp i deras nya IP Enslaved. Fyra världskrig, svält, översvämning, biologisk krigsföring och atombomber. Människojagande krigsrobotar härjar och de få människostammar som överlevt lever i ständig rädsla.

Våra huvudpersoner - den brutalt smidiga Bruce Willis-lookaliken tillika kraftpaketet Monkey och den sköna datahackern Trip sitter fångade ombord ett slavskepp flygandes någonstans i New York när spelet inleds. De lyckas båda två fly, men Monkey svimmar av i kraschen som följer. När han vaknar upp har Trip vänligt nog försett honom med ett slavpannband - vilket innebär att han antingen gör som hon säger, eller får en huvudvärk som skrattar Iprenmannen i ansiktet. Hennes krav; hjälp mig komma hem och du är fri.

Såleda inleds det osannolika samarbete som kommer forma båda våra underbara karaktärer. Ensamapan Monkey kommer lära sig samarbeta, räddharen Trip får självförtroende och tillit. De måste komplettera varandra, så också i spelets strider. Det ska sägas med eftertryck att ansiktsanimationerna och röstskådespelet nästan är av en annan värld, så bra är det. Få spel kommer upp i den klass spelet lyckas med att förmedla personernas känslor och uttryck, och detaljmässigt är det en fröjd för ögat med blessyrer i skinnet som är långt ifrån de plastdockor man ibland ser i TV-spel. Mass Effect 2 är riktigt snyggt i detta avseende men torskar mot Enslaved. Så bra är det.

Relationen mellan Trip och Monkey och de mellansekvenser som blandar både drama och framförallt senare i spelet urskön humor är spelets starkaste sida, jag önskar det fanns mycket mer. Man vill skydda Trip, och Monkey är inte så generisk som han vid en första anblick ser ut. Småprat som i Uncharted 2 förekommer ofta och laddningstider maskeras med fördel av sekvenser och smalltalk. Ninja Theory har verkligen levererat.

Själva spelandet är en hälsosam mix av klättring, action, racing, shootemup och transport. Man klättrar mycket (ja, han heter ju Monkey liksom), det påminner om Uncharted 2 men är snabbare - ungefär som Prince of Persia. Men enklare eftersom man inte kan ramla ned. Det gör mig inget att man bara behöver trycka sig framåt för då bryts inte flytet och Monkey framstår som en bättre cirkusartist. Utmaningen blir förstås lidande men istället kan man koncentrera sig på att titta på vyerna. Och utmaningen ersätts av att så mycket händer runt omkring en (saker ramlar ned, förstörs, fällor) att man istället får en wow-känsla. Tempo och akrobatik istället för utmaning och pussel - båda går lika bra för mig.

Mot slutet blir klättrandet lite mindre linjärt och fällor hindrar din framkomst. Något att bygga vidare på till tvåan.

Spelets strider påminner lite om Beyond Good & Evil i och med att man har en stav precis som Jade. Fast nu är det en energistav. Striderna är helt ok, men ett stort problem är att robotarna man möter nästan alltid måste shockas genom att ladda staven ett tag - annars blockar de mest och gängar upp mot dig. När man laddar riktas kameran åt det håll Monkey står, vilket ganska sällan är rakt mot fienderna. Stort irritationsmoment både att man alltid måste ladda, och att kameran jobbar sig.

Dessutom är vissa av extraattackerna man låser upp (man låser upp och förbättrar sin karaktär under spelet genom att samla energibollar -fråga mig inte var de kommer ifrån) så gott som omöjliga att utföra tack vare ett väldigt smalt tidsfönster. Striderna som helhet fungerar ändå ok eftersom de är till viss del utmanande (om än av fel orsaker), att det inte är stort fokus på striderna samt att man ofta får tid på sig att välja hur man vill anfalla (eller smyga förbi). Jag gillar att man inte bara spammar massa robotar mot en, utan placerar ut dem med omsorg. Det var bara på en bana mot slutet som de fick totalt hjärnsläpp och skickar våg efter våg av fiender, samtidigt som du ska skydda en grej från att inte gå sönder. Riktigt tråkig sekvens.

Man har också en avståndsattack där man skjuter plasma ur sin stav som är riktigt kraftfull. Det balanseras dock i viss mån av att det finns väldigt sparsamt med ammo. Bossarna i spelet, de få som finns, är välgjorda och väldesignade möten, dock alldeles för enkla. Jag vill se fler bossar och lite större utmaning till tvåan för här finns potential.

Det bästa med combat är dock hur Monkey avslutar olika fiender. Vare sig han sticker staven genom huvudet på en boss, sliter ut ryggraden ur en annan, eller demolerar en tredje i småbitar med ett vrål så är dessa sekvenser en fröjd att titta på.

En annan stor del av spelet är transporten av Trip, där man tittat lite på ICO och lite på Uncharted 2. Du kan bära henne och hjälpa henne upp för och över avsatser. Trip kan hjälpa dig i strid med hologram som fienderna skjuter på, hela dig, uppgradera dig etc. Hon kan också hjälpa dig med pussel, där du växlar mellan att utföra saker själv och ge henne order. Hon scannar också slagfältet och lite annat smått och gott. Kort sagt blir det mer strategiskt tack vare detta, om än inget överdrivet. Trots att det är ett transport/beskyddaruppdrag så känns det aldrig som att det är just det eftersom ni samarbetar och du ändå vill beskydda henne. Jag kände aldrig för att skriva "VAD F-N GÖR DU?" som jag brukar göra i exempelvis.. Iron Man 2 och många andra beskyddarspel.

Spelets racingsekvenser, där Monkey flyger på en slags hooverboard, är välgjorda och inga problem att kontrollera och shootemup-sekvenserna där du tar över vapentorn är inte överdrivet utdragna. Överlag är det ett väldigt varierat spel, lite som ett Ratchet & Clank Lite, och man har förstått att inte dra ut på eller överrepresentera saker och ting tills de blir tråkiga.

Grafiskt bjuder Enslaved på storslagna vyer och som sagt helt fenomenala karaktärer/ansikten/animationer, men helhetsintrycket, som är väldigt positivt, får sig en törn av uppenbara pop-ins (texturer som inte laddar klart), framerateproblem och mindre oegenheter. Man använder UE3 och även om det ser väldigt bra ut så hade de antagligen kunnat göra underverk med Heavenly Sword-motorn som de inte fick använda.

Ljudet är också det fenomenalt. Soundtracket ligger mest i bakgrunden och kommer fram när det behövs - och gör det då bra! Rösterna är som tidigare sagt fantastiskt välspelade med känsla, och ljudet runt omkring ger en grym känsla av närvaro.

Enslaved håller ca 10 timmar om man är snabb. Ett nytt IP har tagits fram som jag hoppas kommer få många uppföljare, det är ett typiskt sådant där äventyr i Uncharted-stil som har en intressant värld och karaktärer man inte vill slita sig ifrån och som man vill fortsätta leva hos.

Jag ser ingen anledning till att vänta med att köpa det här. Det är det bästa äventyrsspelet sedan Uncharted 2 och om ingen uppföljare släpps är det erat fel. Kom ihåg det.

+ Otroliga ansiktsanimationer
+ Underbara karaktärer
+ Extremt bra ljud/röster
+ Artistisk design
+ Bra och komplett mix av genrer
+ Bra tempo
+ Nyttiga uppgraderingar
+ Cinematiskt äventyr
+ Pigsy

- Kameran i strider
- Framerateproblem och pop-ins
- Andra halvan av spelet tappar lite

Rekommenderar att läsa eller titta här för bilder:

http://www.minhembio.com/spelrec/2195