Dragon Age II

Dragon Age 2,
uppföljaren till Dragon Age: Origins och dess expansion The Awakening.

Vi får följa Hawke och hans familj när de flyr undan the Blight och dess farsot Darkspawn. Under resans gång så kommer man få träffa på episkt uppbyggda karaktärer som definitivt är en höjdpunkt genom hela spelet.
Just Hawke's följeslagare är nog det som är den absoluta tyngdpunkten i spelet, förutom Hawke själv då så klart, men i Dragon Age 2 så får vi följa dessa på ett helt annat sätt. De lägger sig i storyn, är nyckelkaraktärer genom hela spelet och öppnar upp nya saker man kan göra hela tiden.
Det finns dock saker som gjorde att mitt betyg sjönk från en klar 10:a till en murken 9:a (inget dåligt betyg det heller, i och för sig) är just det att jag spelade från mitt Xbox 360 där kontrollerna inte alltid var de lättaste, speciellt inte när det kom till ett visst pussel eller att trycka på vissa gravar. Det var då jag för första gången under de dryga 40 timmar jag suttit med spelet kände "det här är ett PC-spel". Det var en hård uppenbarelse som jag helst vill glömma, även om jag redan visste det från början. Jag vägrar ge tillkänna att Xbox:en är en FPS-konsol.

Något annat som störde mig var att tankarna hela tiden gick tillbaka till Mass Effect 1&2 men med den stora skillnaden att medhjälparna var svårare att göra nöjda, det vill säga att du inte gjorde ett uppdrag åt dem så var de nöjda med det så som det visas i Mass Effect. Att ha en karaktär med en enda background-story gör det lättare för skaparna Bioware att göra ett spel med helhet, men i och för sig älskade jag min dvärg Lord som var tvungen att gå i exil för att sedan komma tillbaks till Orzammar med blodtörst i blicken.

Grafiken är kraftigt upprustad och med tanke på att det är cinematics tätt efter varandra så är det väl tur det, blodet är likadant som alltid dock. En liten strid och du är dränkt i blod. I och för sig så har det blivit lite bättre men det är inget man tänker nämnvärt på.

Nu har vi kommit till min favoritdel*, klasserna;
Rogue: Som var min första och hittills enda avslutade klass var inte bara en fröjd för ögat utan man verkligen kände hur mycket Bioware hade tänkt på att inte alla behövde spela med en start/stopp-stil där du hela tiden måste rikta och klicka. Nej, faktum är att det hela flöt på så bra att jag efter 20 timmar gjorde mig själv till en mästare på att vara i vägen för fientliga bågskyttar och magiker.

Warrior: Även detta en upprustad klass, istället för att vara en monoton mupp som endast ska stå och ta stryk som i föregångaren, där man till större delen lät Rogue:n ordna med locks/traps och lät magikern ha allt roligt för sig själv, så är man nu en central roll för allas överlevnad. Oavsett om du vill ha ett enormt tvåhandsvapen eller svärd och sköld.

Mage: Återkommer med mer info om Mage vid ett senare tillfälle.

För att summera upp.
Positivt:
Underbara karaktärer med mycket bakgrund och story.
Förträfflig story.
Upprustat Rogue/Warriors-stridssystem.
Blodigt och skämtsamt.

Negativt:
En franchise som säger; vi kommer att tjäna mycket pengar på detta spel så därför ger vi er en enorm hint att det kommer en uppföljare eller två.
25% cinematics.
Inte felfritt på Xbox 360 när det kommer till rörelsesystemet.
*Tips från coachen:
Att samarbeta mellan dina karaktärer i strid är inte bara roligt utan kan hjälpa dig förvånansvärt mycket. Testa dig fram (och glöm inte din rogue!).