Svenska
MEDLEMSRECENSION

Homefront

Skrivet av: Tonker   2011-08-15

Kaos Studios spår framtiden och upptäcker en mörk plats. Åtminstone om vi ska tro scenariot i Homefront. Utvecklarna har stora ambitioner och berättar en historia om en värld på ruinens brant sedd ur ett amerikanskt perspektiv.

Efter Nordkoreas ledare Kim Jong IIs bortgång 2012 tar hans son Kim Jong-Un över ledarskapet och enar landet med de forna fienderna i söder och bildar the Greater Korean Republic . En mängd olika oheliga allianser länder emellan och minst lika många kriser bryter ut i världen, ekonomisk stagnation, fågelinfluensa och dessutom gör oroligheterna i Mellanöstern att olja och gas inte följer det vanliga leveransdatumen. I början av 2020-talet kraschar USAs ekonomi och infrastruktur och det amerikanska samhället kollapsar. År 2025 kommer slutligen dödsstöten för de förenta staterna när den Koreanska Republiken slår ut elnätet och anfaller.

Spelet börjar med att du, Robert Jacobs - helikopterpilot, blir tillfångatagen av koreanska soldater hemma i din sunkiga lägenhet i en stad någonstans i Colorado. Du släpas i väg och sätts på en buss som ska köra dig till ett omskolningsläger. Genom bussens fönster ser du resultatet av den samhälliga kollapsen och invasionsstyrkornas behandling av det amerikanska folket. På vägen ut ur staden blir Jacobs fritagen av motståndsrörelsen som är i stort behov av en tillförlitlig helikopterpilot.

Jag engageras i Kaos Studios story. Visst, det finns mycket att säga om den angående trovärdighet och dramaturgi. Detta överskuggar dock inte att det finns en ambition i berättelsen. Det är nämligen utom alla tvivel att det faktiskt pågår en invasion i Homefront, att infrastrukturen har kollapsat och att var och en gör det de kan för att överleva. Bara en sådan enkel sak förändrar och fördjupar berättelsen. Att det sen inte bara är motståndsrörelsens anhängare eller invasionsstyrkans soldater som dör är en annan detalj. Ingen undkommer invasionen, vilket gör att även civilister dör i spelet. Ett dramaturgiskt drag som man kan tycka vad man vill om. Personligen tycker jag att det finns en poäng i att visa civilbefolkningen som en utsatt grupp som dör i spelet. Inte minst i dessa dagar när försvarsmakter runt omkring i världen fått för sig att försöka rekrytera soldater genom spel där krig utförs i världar helt tomma på civilister. Tack Kaos Studios.

När vi kommer till sådana saker som spelets karaktärer så är det som vanligt. Intetsägande skrikande män och kvinnor som tjoar ut order efter order, tjabbas med varandra och skickar ut en och annan oneliner i tid och otid. Sen spelar inte situationen någon som helst roll. Alltid samma tonläge vare sig du smyger fram eller springer under beskjutning mellan olika bilvrak. Alltid samma tröttsamhet att lyssna på. Dessutom låter alla röstskådespelare som de spelat in sina repliker sittandes i plåtburkar. Förfärligt.

Kontrollen i spelet fungerar i stortsätt felfritt. Kaos Studios har tagit fram karbonpappret och lagt det över Call of Duty-kontrollen och sen gjort en likadan.

Grafiken i spelet, och nu syftar jag på Xbox 360 versionen är inte strålande. Den känns inte ens föråldrad utan gammal. Nu har jag hört att PC-versionen ska vara betydligt bättre på denna punkten och sålunda är det väl bara att gratulera till det. Konsolversionens grafik är som sagt inget vidare. Tekniskt finns även stora brister. Fula texturer och solkiga uppdateringar gör att spelet hackar en del och dessutom lider av det av pop-ups vilket känns gammalt. Något annat jag stör mig på är att Kaos Studios tråkigt nog utvecklat Homefront enligt en gammaldags korridorskjutare. Det har mängder av osynliga gränser och diverse regler som spelet sätter. Det går till exempel inte att gå igenom öppna dörrar innan rätt karaktär har gått igenom den först. Detsamma gäller klättrande i stegar. Otroligt störande. Animationerna är ryckiga och Ai:n är korkad. Dina medhjälpare kliver mer än ofta mitt ut framför ditt gevär. Motståndarna i sin tur kan få för sig att lämna sina skydd och gå rakt ut i hetluften. Något som de däremot lyckats otroligt väl med, är ljudet, tyngden och rekylen i vapnen samt det varierade banorna. Det finns även en ganska välsmakande twist i en av spelets sista banor som andas Cormac McCarthys - The Road.

Det som gör att jag ändå gillar Homefront ganska mycket, trots en väldigt kort kampanj (4-5 timmar) och det otroligt linjära och tekniskt udermåliga utförandet, är flerspelläget. Det är snabbt och roligt och bygger på något som Kaos Studios kallar Battle points. Dessa poäng kan liknas vid spelets Killstreaks med den stora skillnaden att Battle points får du varje gång du lyckas skjuta ner dina motståndare och poängen kan du köpa olika fördelar. Det kan vara bombplan, helikoptrar och stridsvagnar. Men även raketgevär, skyddsväst och radar etc. Utöver detta finns allt det där andra som brukar finnas, klasser, nivåsystem och olika spellägen.

När jag spelar Homefront önskar jag mycket. Jag önskar att Kaos Studios haft tillgång till Cryteks teknik när de började planera Homefront. Resultatet hade kunnat bli fantastiskt och allt det där Crytek inte själva lyckades med i sin tomma teknikdemo, Crysis 2. Jag önskar även att någon i testpatrullen av Homefront lyft ett finger och berättat att allt ljud, förutom vapenljuden låter skit. Att korridorskjutare i den form som det nu blev försvann för såååå längesen.

Samtidigt blir jag glad över deras ambitiösa försök att göra något annat än alla andra i krigsspelsbranschen.

Ambition + civila + en twist + flerspelläget = 7/10.

Medlemsrecensioner7
Samlat betyg: 7.2/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10