Infamous

Att ha superkrafter är ingen dans på rosor har ni sagt, det stämmer. Men det stör inte heller.

Cole är en helt vanlig kille som jobbar som ett cykelbud.
Han har allt, sin bästa kompis i ur och skur, en flickvän som älskar honom mer än annat.
Vad kan han mer begära, förutom högre lön?
Men allt blir inte vad han hade tänkt sig....

I hans hemstad, Empire City har en bomb detonerat. Cole vaknar upp, nästan halvdöd och upptäcker att det har gått åt helsicke i staden.
Flera kvarterskap är söndersmulat, ligister härjar fritt och högre makter har stängt gränserna till staden just för att hindra en epidemi som som har kommit löst där.
Men trots allt detta hände det ofattbara, Cole har fått superkrafter. Han kan avfyra blixtar från händerna tex.
Efter denna dagen är ingenting längre sig likt.
Det är just då en stor fråga som dyker upp: Ska man använda sin kraft till att rädda Empire City och dess invånare, eller göra det hela värre?

Jag har kutat, hoppat på tak, klättrat och dängt det fånar som försöker komma i Coles väg. Fast-klistrad framför teven (som på den tiden när Robert Gustavsson var med i Bolibompa) satt jag, tänkte inte på nåt annat än spelet. Och jag älskade det, uppdragen var roliga att utföra gång på gång. Minuset är dock (som nog för många) spelkontrollen. Kameran var svår att få pli på och många felsteg var oundvikligt.
Men det fick man vänja sig vid.
Längtar till 2an.