Svenska
MEDLEMSRECENSION

Assassin's Creed III

Efter de spinoff liknande Brotherhood och Revelations kommer nu en mer direkt uppföljare till det fantastiska Assassin's Creed II som både introducerar en ny story och avslutar Desmonds. Ezios story är över och Desmond försöker nu hitta en nyckel för att komma in i ett tempel via Connor. Spelet börjar dock som vanligt med introduktion till huvudkaraktären Connor men den här gången introduceras också Haytham som återkommer senare. Introduktionen är både för att lära sig kontrollerna och för storyn men för de som spelat tidigare delar är det mer av ett långsamt sätt att få backgrunden till Connor. Det hade lätt kunnat berättas via en cutscene för de som redan kan kontrollerna eftersom själva backgrunden är ganska simpel. Introduktionen berättar om Connor som barn och varför han söker hämnd på tempelriddarna och senare hur han via sin mentor blir en lönnmördare.

Storyn är bra och berättar både om kriget mellan lönnmördare och tempelriddare samt den amerikanska revolution från Connors perspektiv. Karaktärerna är intressanta och det finns twists och utvecklingar som driver den framåt i ett bra tempo. Vissa av karaktärerna är fantastiska och den minst intressanta av huvudkaraktärerna är nog Connor själv eftersom han ofta känns tvådimensionell och verkar inte ha något annat mål än frihet och hämnd. Hans mentor har inte någon större roll men är hela tiden där för vägledning och han har själv ett intressant förflutet som utvecklas mer och mer. Karaktärerna är heller inte helt svarta eller vita och antagonisterna har ofta bra anledningar bakom sina handlingar eller liknande mål som lönnmördarna men ett annat sätt att nå de. Tolkningarna av historiska karaktärer är också välgjorda och visar oftast andra sidor som inte lyfts fram i historieböckerna, huvudexemplet är George Washington som ofta beskrivs som en idealistisk frihetskämpe och kompetent general men i den här historien som inte berättas av vinnaren på samma sätt beskrivs han som en mindre kompetent ledare och general som egentligen jobbar mer på ideal än planer.

Desmonds story handlar mindre om karaktärer och är mycket mindre intressant, det intressanta delen där är mer "de som kom före" som berättar om hur jorden nästan gick under första gången och hur människor överlevde medans de andra dog ut. Det finns inte mycket potential för en engagerande berättelse om att jorden håller på att gå under från första början och spelet utnyttjar inte det lilla som redan finns. Spelaren får bara veta att jorden kommer gå under om Desmond inte kan stoppa det men sedan får vi inte mycket uppdateringar på det förutom att Desmond ibland måste gå ur Animusen och leta upp nycklar. Desmond själv är en tråkig karaktär och hans uppdrag är lätta så när jag spelade höll jag mig borta från dem så mycket som möjligt men ibland tvingas man in i de.

Gameplay är bra men ibland lite lätt eftersom Conner kan vinna mot en halv armé bara via combos och motattacker. Det går att smyga runt men det finns egentligen ingen anledning när det är så mycket lättare att bara gå och slå ner vakter i en stor strid. Jag tycker också att det har blivit svårare att smyga i AC3 i jämförelse med tidigare delar i serien eftersom det finns mindre byggnader och vakter ofta rör sig i grupp och den enda kompensationen är fler buskar och en ny typ av högt gräs man kan gömma sig i. I direkt strid är det lätt att blockera attacker och attackerande vakter får till och med en prick över sig så att man vet när man behöver motattackera. Det är väldigt lätt att slåss men det görs lite bättre av att det ser så bra ut, speciellt när två attackerar samtidigt och en motattack gör en speciell rörelse eller när musketörer gör sig redo att skjuta och man kan använda närmaste soldat eller vakt som en mänsklig sköld. Det är lätt att slåss men det ser fantastiskt ut när Connor manövrerar runt, hugger, blockerar, rullar undan en stor vakt med gigantisk yxa och blockerar en våg skott med en officer. Skjutvapen har funnits tidigare i serien men det finns fler och de används oftare i AC3 och Connor kan ta upp fienders musköter samt att han har en egen pistol och pilbåge och kan användas mitt i strid och pilbågen kan användas utanför strid utan att upptäckas.

Miljön är som vanligt utmärkt och den här gången finns inte bara stora detaljerade städer utan även en gigantisk skog med mindre bebyggelse. Städerna känns levande eftersom folk går runt och pratar, handlar på marknader, rider runt och bara några få står stilla och tyst. Utropare annonserar order från imperiet och lokala nyheter, Brittiska soldater patrullerar i grupp med trumspelare, djur rör sig på gatorna och större hästvagnar med hö eller handelsvagnar rör sig på vägarna. Vildmarken och skogen har massvis med djur samt att man kan klättra i träd och ibland ser man brittiska trupper som marscherar runt. Spelet ger en utmärkt tolkning av 1700-talets USA och världen känns verkligen levande på grund av en kombination av människorna och djuren samt ljudet och grafiken. För att gå in lite mer i detalj om ljud och grafik är grafiken som i de andra spelen; fantastisk för omgivningen men inte lika bra i detaljer, speciellt inte ansikten som ser lite bättre ut än i tidigare spel men fortfarande är efter miljön. Byggnader ser fantastiska ut om man inte går väldigt nära de och kollar på specifika detaljer och det ser som vanligt extrem bra ut när man står på en hög byggnad eller i ett torn och ser ner på alla byggnader och små människorna som rör sig där nere. Vildmarken är inte like intressant eftersom den består huvudsakligen av träd med vägar mellan och något hus då och då men det ser fortfarande bra ut. Ljudet är också bra och musiken är riktigt bra; rösterna, muskötskotten och svärdklangen låter alla trovärdiga och alla rösterna som man hör i städer är en stor del av hur bra miljöerna är. Röstskådespelerier ör också trovärdigt och vissa karaktärer som Haytham och Achilles är riktigt välgjorda men Desmond och Connor har lite släta och vanliga röster som inte utmärker sig. Musiken är väldigt bra och lägger till mycket för stämningen, vare sig det är lugn backgrundsmusik när man går runt i staden eller vildmarken, snabb stridsmusik eller stressande jaktmusik, de gör alla sitt jobb väldigt bra.

Så för att sammanfatta är Assassin's Creed 3 ett bra spel; storyn är bra och engagerande och många karaktärer är väldigt välgjorda men det dras ner lite av huvudkaraktärerna och den nutida storyn även om den räddas lite av historien om "de som kom före". Gameplay ser bra och väldigt flashigt ut men det är lite för lätt och det finns mindre smygande än i tidigare spel i serien. Miljön är som vanligt fantastisk tack vare en kombination av grafik, ljud och levande varelse och musiken är perfekt som bakgrund. Det har definitivt sina brister och jag skulle vilja ha svårare strid samt mer smygande för att kalla AC3 ett perfekt spel men det har utmärkt story och miljö samt ett okej stridssystem och därför betygsätter jag det 8/10.

Medlemsrecensioner18
Samlat betyg: 7/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10