Sly 3: Honor Among Thieves

Sly och grabbarna är tillbaka på nya tjuvaktiga upptåg. Fast den gången krävs det mycket mer än vad man tror behövs.

Jag har verkligen grubblat det på ett bra tag sedan jag spelade det första Sly förra året. Vad ser spelvärlden i den tjuvaktiga tvättbjörnens äventyr? Under alla dessa timmar som jag spenderat med Sly ser jag alldeles för många kopplingar med övriga spelserier, som dessutom inte är särskilt minnesvärda. Allting bara påminner som vilket plattformsspel som helst. Visst, det är fantasifullt med serietidningsmiljö men vad har egentligen spelserien att bjuda på? Oändliga antal checkpoints, ofantligt torra karaktärer, trista och rätt repetiva banor. Det är va jag får fram i dessa "mästerverk", om man nu ska kalla dem det. Däremot detta spel, trean, är helt ofattbart fantastiskt!

Nu när Sly och gänget både har besegrat ärkefienden Clockwerk och även förintat den för gott från jordens yta borde ju allt vara över, eller? Efter den tragiska händelen med Bentley slutade det med en rullstol och Murrays stora sorg. Nu är ligan separerad. Medans Sly lever sitt goda liv i Europa har istället Murray sökt en ny väg i Australien. Där har han lärt sig av livets stora konst och behärskat sina muskler. Han ska bara nu använda sig av sin hjärnstyrka under sin framtid. Men då Murray får reda på att en ondskefull skurk förorenar vattnet i en liten italiensk stad måste han tillbaks för att lösa problemet. Det för våra hjälteliga tillbaka till varandra och de kan börja sina tjuvkatiga upptåg igen!

Min första reaktion är hur mycket man ändrat sedan de första spelen. Det känns aldrig lika repetivt eller fantasilöst som det en gång var. Man har nu gjort alla uppdrag och utmaningar mycket mer roligare och intressanta. Trots att det är ungefär samma koncept med att gänget far runt Jorden och tjyvar från städer och bovar så är det mer än så. När man redan är i spelets första nivå får man utnyttja Murrays coola "Ball"-move som gör att han kan studsa runt i staden som en boll i ett flipperspel. Sen så har Bentley sin trogan rullstol som även kan utföra fräna spinn-attack eller råna vakter med hjälp av en magnet.

När det handlar om uppdragen är jag glad att spelet har nått en normal svårighetsgrad. Många brukade klaga på att spelen i serien(trots alla checkpoints) var nästan för svårt för att vara ett 3+ spel. Det känna aldrig hellre provocerande eller jobbigt på sätt och vis. För första gången i spelserien har man ett Ratchet & Clank-inspirerande Utmaningsläge. Varje gång man klarat av en värld så kan man alltid återvända för en större utmaning. Ett väldigt händigt extramaterial som kan hjälpa en på traven då man ställs inför större..ehm...utmaningar? Känns som jag använder det ordet alldeles för mycket.

Man brukar säga att: less is more. Eftersom Sly och hans trogna kamrater har klarat sig bra på egen hand. Den här gången är det däremot: more is more. Under spelets gång kommer man få tillgång till andra förbrytare/medhjälpare med sina egenskapaer. Det kan antingen handla om att styra ett leksaksplan, avfyra ett gäng raketer mot zombies eller undersöka världen under ytan. Där kommer alla gamla fiender man mött. Så, det räcker att ni tittar på spelets manual så förstår vilka som kommer dyka upp. Spoilerstämpel kanske?

En riktigt frän grej(och detta är ett spel som är från 2005) är dess 3D-effekt. Vid vissa situationer rekomenderar Bentley att man använder spelets 3D-glasögon för att göra sikten bättre. Trots att det försämrar spelets skärpa något så ger det ändå en unik upplevelse utöver det vanliga. Nackdelen är att det kan ge många minuter av ögonont, huvudvärk och förvirring. Som tur är går det att stänga av den spyfärdiga 3D-effekten innan man drivs till evigt illamående då man möter den där bossen i bambu-skogen.

Men sakta i backarna, allt är inte helt perfekt. Detta är första gången som ett Slys-spel verkligen är som omgivet av buggar. Nästan rent utav oändliga. För varje nivå man kommer in i finns det alltid en ny bugg att hitta. Detta fann jag särskilt irriterande då man skulle styra RC-bilen runtom ett rum fylld med blå ljusstrålar. Själva uppdraget gick ut på att inte nudda en minsta stråle eller blå manick man såg. Trots att jag såg mig för alla strålar och var utanför det flesta hördes ett "pling!" och jag blev tvungen att starta om på nytt. Sen så händer det tyvärr allt för ofta att Slys stav fastnar ibland i fiender då man ger dem en rejäl käftsmäll.

I överlag är jag rätt överraskande av Sly 3. Det har smarta pussel, häftiga miljöer, coola manicker och dessutom varierande musik som passar som handen i handsken. Det är väldigt svårt för mig att glömma det där sväniga China-soundtracket. Hur som helst, söker du efter ett perfekt plattformsspel till världens bästa konsol rekomenderar jag detta! Ett solklart köp för alla...tja.... tjuvaktiga...tvättbjörns-fans. Ni kommer älska det!

Betyg

Spelupplevelse: 8/10
Grafik: 9/10
Ljud: 10/10
Kontroll: 8/10
Karaktärer: 9/10
Story: 7/10

+Ett av de bästa plattformsliren till PS2

-Lider av många buggar

ITS NOT THE END OF THE ROAD FOR OUR HEROES:
https://www.youtube.com/watch?v=BIpkB5ytRzA