Star Wars: Knights of the Old Republic

Jag spelade flera Star Wars-spel när jag var yngre och dom underhöll. Inte minst det egentligen erkänt dåliga Star Wars: The Phantom Maniche, men Star Wars: Knights of the Old Republic är ett klart maffigare äventyr från en galax långt låååååånnngt borta.

I väntan på Knights of the Old Republic så lyckades jag flera år innan se demonstrationer av det som senare skulle bli det färdiga spelet. Man kunde slåss med ljussablar och skapa sin egen karaktär samt hitta en hel del olika följeslagare under resans gång om man handlade rätt för ändamålet.

Storyn var i början lite platt och förvirrande. Jag visste inte vart jag var eller vart jag skulle ta mig mer än att jag var dödens lamunge om jag inte rörde på baken illa kvickt.

Jag fick tag på ett metallsvärd om jag inte minns fel och sedan ett laservapen att skjuta solderna som väckte mig ur min skönhetssömn innehållandens mardrömmar i form av underliga flashbacks av någonting som påminner om ett främmande tidigare liv för min karaktär.

I början så känns spelet stelt och man hungrar ständigt efter någonting bättre, det enda som duger i ett Star Wars-spel. En ljussabel. Men innan man får tag på den så hinner man få träffa många härliga karaktärer som påverkar ens resa.

Storyn får en att hela tiden kämpa för nya mål, lära känna karaktärerna, överlista karaktärer och skaffa sig ny utrustning för att ta sig vidare. Att besöka dom väldigt olika platserna i spelet är en fröjd, speciellt när det blir dags att slutföra ett mål eller hitta en person som man har letat efter länge.

Det här spelet är fyllt av överraskningsmoment, återseenden från Star Wars världen och fantastiska ögonblick som man ofta har utlöst eller påverkat helt själv med hjälp av sina goda eller onda val.

Det enda som jag egentligen kan klaga på är grafiken och även till viss del stridssystemet. Grafiken ser fortfarande helt okej ut idag och spelet är mycket väldesignat. Stridssystemet är halvt turbaserat så att säga och inte som i Elder Scrolls-serien där man utför attacken så fort man trycker på knappen.

Spelet pausas när det kommer fram en attackerande fiende på skärmen och man får då välja vilka typer av gevärsskott eller svärdstekniker och rörelser som man ska utföra.
Man byter lätt emellan karaktärerna så man kan välja hur ens högst två samtida följeslagare ska börja sina attacker för att sedan endast kontrollera sin egna karaktär medans dom man inte styr över sköter sig själva utan att allt för ofta dö av dåliga stridval.

Spelet är en otrolig upplevelse och är en av dom första spelen av en ny generation som Elder Scrolls-serien och Mass Effect har vidareutvecklat.

För er som inte upplevt spelet än så rekommenderar jag det verkligen och det borde fortfarande få dom allra flesta att se det här spelet som en fräsh upplevelse så länge ni inte har spelat Mass Effect som verkar vara en vidareutveckling på det här fantastiska spelet.