Resident Evil 4 (2004)

Jag hade tvekat på att Resident Evil 4 kunde mäta sig med dom bästa spelen från förra generationens konsoler med titlar som Riddick, Halo och Ninja Gaiden. Jag hade fel och det är jag glad över...

Spelets öppningssekvenser berättar om ett jobbigt virus och det verkar vara anknutet med resten av spelen i serien. Jag smyger mig igenom skugen efter att ha lämnat poliserna som skjutsade mig till platsen och går vidare in ett hus där min första fiende finns.

Han beteer sig agressivt och jag märker direkt att han måste avvecklas. Sedan så står det vid kroppen "he's no Zombie" vilket är speciellt då Resident Evil-spelen sedan tidigare har varit det mest kända och typiska Zombie-spelet tillsammans med den nya genren Dead Rising från just Capcom.

Spelsystemet känns komplext och omständigt den första timmen, men man vänjer sig lär sig att uppskatta valen som Capcom har gjort med spelsystemet. Jag tycker att det känns väldigt bra med den trängda kameravinkeln som är placerat snett uppifrån bakom Leons rygg. Det hjälper till att göra spelet lagom svårt och gör att spelet får ett härligt tempo.

I striderna så tvingas man välja vilken fiende man ska skjuta först eftersom man inte kan skjuta FPS-snabbt i sidled eller springa ifrån fienderna i dom ofta trånga omgivningarna där nya fiender plötsligt kan komma upp bakom ryggen på spelaren.

Storyn byggs ut och min tvekan på den de första timmarna av spelet byts ut när spelets vändningar blir många, varierande och oförutsägbara utan att det blir fjantigt.

Banorna är långa och skjutandet känns aldrig tråkigt. Det finns några tråkiga strapatser i spelet, men det kan jag leva med eftersom det är en sån liten del av spelet.

Men äventyret är fyllt av bra filmsekvenser, snyggt designade fiender och en cool huvudperson (som jag även tvekade på innan jag spelade spelet själv). Det är inte perfekt, men det behöver det inte vara heller för det här spelet är ett mästerverk där svårighetsgrad, musik, röstskådespeleri, grafisk design, miljöer och fiendevariation är precis så bra som skulle kunna önska sig och lite till.

Det är just det som gör det här spelet så bra. Wii-styrningen är väldigt välgenomtänkt utan att vara för komplicerad. Den fungerar ypperligt och gör att spelet ständigt känns varierande och stabilt tillsammans med dom varierande fienderna som även dom hela tiden håller väldigt hög klass.

Styrningen och svårighetsgraden är nog trots allt bland det viktigaste i ett spel och i det här fallet så gör det att grafiken och alla storymässiga detaljer gör att man älskar det här spelet och ser alla goda kvalitéer som resten av spelteamet har arbetat fram.

Det är ovanligt med ett spel som är så utsökt genomarbetat på alla spelmässiga nivåer och nu när det finns till tre olika spelformat så finns det ingen anledning till att inte spela det här spelet.

Betyg:

Grafisk design ~ 10
- Det är lite luddigt, men annars så är det gott om detaljer och miljöerna känns trovärdiga. Även extrauppdragen är på samma nivå och nya snygga mellansekvenser till dom engegerar.

Spelbarhet ~ 9
- Många knappar och valmöjligheter i för en rad olika kommandon - utan att behöva ställa om styrningen!

Ljud ~ 9
- Bra musik och fantastiskt bra röster och ljud.

Hållbarhet ~ 10
- Jag är inne på mitt andra varv, spelar extrauppdrag och utöver det även på Pro-svårighetsgraden. Det här kommer räcka länge och det är fortfarande lika kul!