Svenska
MEDLEMSRECENSION

The Legend of Zelda: The Wind Waker

The Legend of Zelda:The Wind Waker emottog en massa skit innan dess release,både av fans och spelpress i allmänhet.
Helt i onödan tycker jag,eftersom Wind Waker är ett fantastiskt spel och en värdig installation i Zelda-serien.

Roten till allt detta obefogade hat var den mest uppenbara skillnaden i spelet:grafiken.
Men Wind Waker ser jättebra ut.Tekniskt sett är det inte så avancerat-texturerna är inte de bästa och karaktärsmodellerna lite för simpla-men laddningstiderna är nästan obefintliga och den tecknade stilen uppväger med lätthet alla eventuella shortcomings.Explosioner och eld är helt enastående och Link har aldrig sett bättre ut (tills jag såg Twilight Princess).
Lika imponerande är Links ansiktsanimationer.Allt från hans plågade grimas när han svingar ett tungt vapen eller försöker lyfta ett stort föremål till hur hans ögon följer allt som siktet kan låsas på.

I spelets inledning är allt som vanligt frid och fröjd på Links hemvist men det ändras snabbt när hans lillasyster Aryll blir kidnappad av en jättefågel.Link beger sig genast ut på ett räddningsuppdrag som går åt pipan men finner sig snart på en resa med hela världens överlevnad som mål,även det som vanligt.

Den andra stora skillnaden är att spelvärlden är ett hav,the Great Sea,och enda sättet att färdas över det är naturligtvis med båt.Tidigt i spelet får Link tag på en segelbåt,en talande sådan,men haken med sådana är ju att de är beroende av vinden.
Detta löses när Link hittar den taktpinne som gett spelet sin undertitel med vilken han bl.a. kan ändra vindriktningen och tidpunkt på dagen samt teleportera sig till förutbestämda punkter på världskartan.

Tecken på vindens närvaro finns överallt. Links hår och mössa,flaggor och gräs svajar i vinden och rök som Link sparkar upp eller från explosioner fångas upp av blåsten.

Annars är det mesta sig likt,vilket inte alls är dåligt.Link slåss mot monster och enorma bossar och löser infernaliska pussel.
Stridsystemet har i grunden inte förändrats men animationerna och koreografin är jättesnygg och musiken dunkar i samma takt som Link hugger på fienderna och återgår sedan sömlöst till den vanliga musiken när striden är vunnen.
Fienderna har också uppgraderats och är mer varierade.Förutom vanliga fotsoldater,slemhögar,spöken och förvuxna insekter stöter man på stora svin med spjut och rustningsklädda riddare som inte bara utgör ett hot mot Link utan även för sina egna då fienderna kan skada varandra vilket man bör använda till sin fördel när Link är i underläge.
Link kan även avväpna fiender och sedan använda deras vapen mot dem.

Soundtracket imponerar också.Personligen tycker jag att den är bättre än i Twilight Princess.Musiken som spelas i introt,på Outset Island och på Windfall Island är alldeles bedårande.
Få saker väcker min upptäckarlusta som när Link i sin röda segelbåt plöjer fram genom de djupblå vågorna till en underbar version av det klassiska Overworld-temat medan små öar dyker upp längs med horisonten.

Wind Waker är både stort och långt.Förutom storyn,som inte är i kortaste laget,finns det massor av sidouppdrag att ta sig an.Man kan gå på fotosafari,delta i auktioner,idka byteshandel mellan resande Gorons och bevattna vissnande Dekuträd.För att inte tala om den digra uppgiften att bärga alla sjunkna skatter och hitta alla hjärtbitar.
The Wind Waker är en modern klassiker och en av Gamecubens finaste.

Medlemsrecensioner17
Samlat betyg: 9.5/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10