Svenska
MEDLEMSRECENSION

Dead Space

USG Ishimura är en fasansfull plats, och dess invånare gör allt de kan för att du ska stanna där för gott... och jag älskar varje minut av det!

En gång i tiden stod namnet EA för tre saker enligt mig: sport- och bilspel, uppköp av bra speltillverkare och högst mediokra egna spel som går utanför deras sport- och bilspels värld, även om också flera av de spelen var medelmåttiga de med. När de nu dock väljer att vandra sin egen väg och göra ett eget spel som de känner sig nöjda över, så är resultatet makalöst!

Du är Isaac Clarke, en enkel ingenjör med ett sjuhelvetes överlevnadsinstinkt som du som spelare står för. Du landar på USG Ishimura med två uppdrag, ett som går ut på att luska ut vad som egentligen har hänt på skeppet och ett mer personligt där du söker efter din älskade. Båda uppdragen visar sig ganska snabbt bli grymt svåra att utföra. Så fort du har gått i land och ska ladda ner den första damagereport så går allt brant utför i väldigt hög takt: Flera av dina vänner dör av någonting okänt, du blir separerad från de två som överlever, och ditt skepp som du anlände med sprängs framför ögonen på dig. Men det är som de säger, hoppet är det sista som lämnar människan!

Storyn i spelet är väldigt välskriven och har flera snygga tvistar som man inte är beredd på. Fast det måste anmärkas att om du inte har tittat igenom de 6 väldigt välgjorda tecknade filmerna som berättar bakgrundsstoryn till spelet, så kommer du inte uppskatta storyn lika mycket. Om det är plus eller minus är upp till var och en själv att tycka, jag själv tycker att det var ett smart drag då de förklarar alla händelserna i skeppet på ett snyggt sätt, och kan då mer koncentrera sig att utveckla den storyn de har byggt upp och göra den djupare, istället för att börja om från början som de måste göra i andra spel.

Till exempel all galenskap som händer i de tecknade filmerna får man uppleva mer närgånget i spelet. Du ser människor prata för sig själv nervöst, du hör människor skrika och ta livet av sig framför dina ögon. Och det är inte bara dem som upplever effekterna av The Marker som gör att människor beter sig som de gör, även du själv får en dos av dess annorlunda kraft. Du kommer att både höra och se saker under spelets gång som kan vara där men också inte, och det är väldigt häftigt och stämningsfullt när man får uppleva det.

Det första som dock slog mig var det grafiska, och hur makalöst läcker den är. Allt från de små trånga gångarna i skeppet till de storslagna vyerna som slår en när man tar en titt ut i rymden och ser solen lysa bakom planeten som har fått sin behandling av "planetcracker" Ishimura. En väldigt ödslig, men också väldigt mäktig syn. Sedan har vi även Isaacs grymt coola dräkt som verkligen ser ut att vara skapad för att arbeta i tuffa miljöer, inte för att möta frenetiska fiender. Även det lugnet som lägger sig efter man har fått ta emot våg efter våg av fiender och det enda som är kvar är du, kroppsdelar och blodpölar över golv och väggar. Även det är en grymt häftig känsla.

Fast det är inte grafiken som är höjdpunkten i spelet. Den hade inte vart något speciellt om det inte hade varit för det mästerliga ljudet som man bjuds på som spelare. Det är en sådan uppsjö av ljudeffekter du bjuds på att öronen nästan ploppar från skallen för att det är för mycket info för den att ta emot. Du kan höra monstren springa förbi vänster om dig, metall slå emot metall höger om dig och även höra ett larm tjuta överallt runtomkring dig. Det är svårt att säga det i ord över hur mäktigt ljudet faktiskt är, det är något man måste uppleva själv med åtminstone ett 5.1 surround system så att man kan ta upp alla de ljud som händer runt omkring en.

Ändå ska det erkännas att den häftigaste ljudupplevelsen man upplever i spelet är den i de vakuumfyllda gångarna som går ut mot rymden. Det blir helt dödstyst, ingen musik, inget knarrande, ingenting. Det enda man hör är andetagen och de tunga fotstegen från Isaac själv. Det är extremt häftigt och väldigt nyskapande i spelvärlden, för att för den första gången så vet du inte hur nära fienderna är. De kan vara 30 meter bakom dig, eller stå precis bredvid dig, de låter ändå ingenting. Det är extremt skrämmande när man tror att man är helt ensam och får sedan upptäcka att en fiende slänger sig mot din rygg, då hoppar man till! Snyggt, spännande och väldigt skrämmande.

Nu ska det dock erkännas att mycket av stämningen hade försvunnit om man hade haft en HUD(Head-Up Display) som täcker upp en tredjedel av skärmen, men detta visste EA och de har gjort ett mycket gott arbete så att vi som spelare ska slippa se den anskrämliga synen av en liv- och ammunitionsmätare i botten av hörnet. För allting som vi behöver veta kan vi läsa av från Isaacs dräkt eller från hans vapen. Livmätaren visas med en snygg blå mätare som går längs Isaacs ryggrad, och så gör det även hos de andra karaktärerna som man får se i skeppet. När man siktar med sitt vapen får man reda på hur många skott man har i en liten ruta ovanför vapnet, och en stasis-mätare kan man se till höger om livmätaren. På detta sätt har de tagit bort allting som annars brukar täcka skärmen, och höjer stämningen till max. Det är något man bara kan klappa händerna åt och hoppas att även andra speltillverkare använder sig av.

Fast det är de två mest unika sakerna med spelet: de vakuumfyllda episoderna i spelet och frånvaron av HUD. Annars kan man se att de har lånat både lite åt vänster och höger från andra spel och gjort det till sin egen grej. Det finns både ekon från Half-Life spelen, Gears of War och Resident Evil 4. Ifrån Half-Life har de tagit att kameran aldrig lämnar ens sida, att man springer runt på samma ställe liknande som man gör i Black Mesa, och att man plockar upp saker och slänger iväg dem med kinesis, exakt samma uppgift som Gravity Gun har i Half-Life 2. I Gears of War har de lånat av deras Berserker-figur för att göra en egen Brute(där även Berserker har lånat från den blinda vilt svingande fienden från RE 4) och från Resident Evil 4 har de lånat allt möjligt från. Hur man använder sig av sina inventarier, hur man uppgraderar vapnen och även hur fienderna rusar mot dig. Även om de, till skillnad från RE 4, inte slutar rusa mot dig när de kommer precis framför dig utan de fullföljer sin attack till fullo. De vill se dig död, och de vill se dig i bitar.

Det med delar, bitar och kroppsdelar är något som du kommer att bli väldigt erfaren av under tiden du spelar, helt enkelt för att hela stridssystemet bygger på att du ska kapa av fiendens lemmar. Och för detta angenäma nöje har du blivit tilldelad sju väldigt olika vapen som kan hjälpa dig på din väg att hacka fiender. Fast det första vapnet du får blir också ett av de bästa du får, för när det gäller att kapa av delar med precision så finns det inget som slår det. Ett annat vapen som är effektivt i det sammanhanget är sågen som skär igenom kött med en frenesi att man blir alldeles överlycklig. Det är grym underhållning när tre fiender är runt omkring en samtidigt och man sågar av benen på alla tre med ett drag, sedan i nästa drag får man se armarna flyga. Log brett varje gång jag lyckades med rörelsen!

Det som de flesta har snackat om när det gäller det här spelet är att det ska vara riktigt skrämmande och att du kommer att hoppa till och pissa ner dig ett otaligt antal gånger innan du har lyckats spela igenom det. Jag anser dock att det inte är så skrämmande. Visst att man hoppar till lite då och då, men det här är mer den panikskräck som RE 4 stod för, där du blir attackerad av en mångfald fiender som alla vill ha en del av dig fast du är fast beslutsam att det är deras delar som ska flyga, inte dina. Detta är väldigt tacksamt från min sida, för om de hade varit ett mer "hoppa till" spel hade man bara orkat spela det i högst två timmar innan man känner att man blir tvungen att vila för att hjärtat ska sluta banka så frenetiskt.

Nu när det är panikstress istället så blir det ett mer beroende och man kan sitta genom frukost, lunch och middag och bara spela, spela och spela! Orden "Lite till" har aldrig vart så närvarande som de är nu, förutom just i Resident Evil 4. Det finns aldrig en tråkig stund i spelet, och man tackar sin lyckliga stjärna om och om igen för att man får vara med och uppleva det. Även om din kurrande mage får ta en smäll för det. Fast i panikstressens tecken så blir det också lätt att man ibland glömmer av att hålla in vissa knappar. Det har varit några gånger när man ser fienden närma sig och man ska börja skjuta ner dem att man slår hål i luften istället...

Hela systemet är nämligen uppbyggt att du ska hålla inne vänster övre sidebump (LT) när du ska skjuta, sakta ner saker och lyfta saker. När det då kommer 5-10 fiender samtidigt kan det lätt hända att man glömmer hålla inne den knappen, och då blir skjutknappen en fet högerslägga istället. Praktiskt när du möter en fiende, men inte när det gäller flera. Den tar sin lilla tid också högersläggan, så när den väl har fallit ner vid din sida igen så kan de fiender som man hade all tid i världen att skjuta helt plötsligt vara en halvmeter ifrån dig. Detta lär man sig att arbeta bort till slut och styra spelet så som det ska styras, och då funkar det bra, fast fram till dess kan jag inte hjälpa att anmärka att det är ett litet irritationsmoment.

Även frågan om utrymme kan vara ett skadeglatt problem, för hur du än gör så fylls de platser du har för diverse saker som ammo, läkemedel och övrigt upp med en rasande takt och frågan om att priotera vad som är viktigast för dig kommer att bli ett problem hela spelet igenom. Gillar jag att ha mycket ammo som tar slut i en rasande fart när jag väl får fiender som attackerar mig, eller bryr jag mig mer om mitt liv för att hela mig själv? Men du kan lägga saker i de olika affärerna som kommer att vara på din väg genom spelets gång som sedan dyker upp i nästa affär du hälsar på, fast i slutändan lär du nog sälja det mesta du har för att kunna köpa nya och trevligare grejer som jag gjorde. Valet är helt fritt.

Allt som allt kan jag bara säga att detta spel måste upplevas av alla som har det minsta intresse i tv-spel. Om du äger ett Xbox360 eller ett PS3 så ska det här spelet vara med i din spelhylla, för de timmar som jag har fått uppleva med spelet är så underbara och välberättade att det känns som en skam om inte fler människor skulle få uppleva det. Så välkomna dig själv in till USG Ishimura, ett ställe som kommer att skrämma dig, fascinera dig och sluka dig helt under de timmar spelet håller på. Och du kommer inte att ångra dig att du hälsade på...

Betyg: 9/10

Grafik: 10/10
Spelbarhet: 8/10
Ljud: 10/10
Hållbarhet: 8/10

+ utsökt grafik
+ en av de bästa ljudupplevelserna jag någonsin har upplevt
+ att kapa armar och ben är faktiskt väldigt roligt

- blir snabbt trångt bland dina inventarier
- kontrollen kan vara lite jobbig i början
- något enformigt rännande fram och tillbaka genom gångarna

Medlemsrecensioner43
Samlat betyg: 8.8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10