Street Fighter IV är kanske det bästa slagsmåls-spelet sedan Street Fighter III: Third Strike. Det är genomgående superbt genomarbetat på så gott som varenda plan och gjort av ett gäng mycket begåvade utvecklare. Dessa ska ha mycket eloge för spelsystemet, karaktärsdesignen samt den allmänna spelglädjen som erbjuds här.
Nu så revolutionerar inte Street Fighter IV spelserien egentligen alls utan är spelmässigt faktiskt rätt likartat sina föregångare vilket egentligen inte gör så mycket eftersom spelsystemet ändå är så pass välbalanserat, roligt, vasst, lättillgängligt och djupt som det är. Redan med Third Strike uppnådde man ju perfektion. Och mycket riktigt är Street Fighter IV mer av ett steg åt sidan än framåt för Capcoms serie, med endast mindre justeringar inom vissa områden.
På det sättet känns just Focus Attack som ersätter det gamla parerings-systemet mer som ett alternativ snarare än något nytt som höjer slagsmålen till nya höjder. För min del så hade man gärna kunnat behålla pareringarna också vilket hade skänkt slagsmålen ännu mer dimension och djup men kanske eventuellt till Street Fighter V då.
Alla nya och gamla kombattanter numera också tillgång till något som heter Ultra Attack som fyller en slags superattack-förmåga och kan vända hela strider om används rätt. Allt man behöver göra är att äta tillräckligt mycket slag och vänta tills att en slags hämnd-mätare fylls upp och sedan är det bara till att landa specialaren på motståndaren. Därtill erhåller man också den vanliga Super-attacken som också fylls upp i en alldeles egen mätare som sedan dräneras vid användning förmågan eller av speciella EX-slag. Ultras är alla unika och utgör en fin livlina för alla att komma tillbaka in i matchen.
Spelbarheten är som nämnt alldeles superb och knytnävsslag, helikoptersparkar, judo-kast, Sonic Booms, Hadokens, Tiger Knees etc. känns alla underbara att avverka mot sina motståndare. Den nya ensamblen hårdingar är mycket bra. Fransmannen Abel är en favorit med sina coola mixed martial arts-stil. Mexikanske köksmästaren El Fuerte är snabb som en inoljad blixt och ett mycket välkommet tillskott. Rufus är groteskt ful och hysteriskt underhållande i både utseende och karaktär. Rödhåriga Crimson Viper är också ett suveränt tillskott. Utöver dessa har vi givetvis gamla favoriter som Sakura, Dan, Akuma och Rose att sparka baken med. Den nya musiken är dock förvånansvärt blek.
Med en bastant arkadsticka från Mad Catz är Street Fighter IV i sitt absoluta essé så jag rekommenderar att införskaffa en sådan (eller ett par) också om spelet ska avnjutas på ett en högre nivå. Med en Xbox/Playstation-kontroll förlora spelet en del av den precision som krävs för mer avancerat spel.
Grafik: 9
Ljud: 9
Spelbarhet: 9
Hållbarhet: 9