The Elder Scrolls IV: Oblivion

Vad är det som kryper där bland buskarna lite längre bort?
Jag går närmare och upptäcker att en spriggan har framkallat en svart björn som ska "slita" MIG i stycken.
Jag drar fram mitt svärd och rusar fram mot sprigganen, (det lät konstigt), och dödar den och till min lättnad försvinner björnen samtidigt som varelsen dör.
Jag kliver upp på min häst och fortsätter vidare mot staden Anvil.

Detta är vad jag verkligen älskar med Oblivion, att man kan leva ett eget liv i legendernas värld. Och jag som är ett stort fan av Narnia böckerna och sagan om ringen, så hajar ni nog säkert att jag älskar Elder scrolls ännu mer nu när allt jag gör kommer att avgöra Tamriels öde.
Varför är Tamriel i fara då? Undrar ni som inte spelat det.
Först och främst så är det demon världens varelser som hotar att förgöra dem dödligas värld, coh demonernas värld kallas Oblivion. Man kan kort sagt säga att Oblivion är spelets motsvarighet till vårt s.k helvete. Och ni kanske redan nu börjar förstå vad som är på väg att hända?
Men spelets bästa sida är inte storyn,(den är också bra), utan dn enorma valfriheten som finns i spelet, Och grafiken är en höjdare också,(kanske inte den bästa nu), men den duger. Och tack vare valfriheten har spelet en 10/10 på hålbarhet, 8/10 på grafik, storyn får en 10/10 också.

Resencionen är baserad på game of the year edition till PS3