Svenska
Gamereactor
recensioner
New World

New World

Adam har landstigit Aeternum och provat på Amazon Studios nya ambitiösa onlinerollspel...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det har skett mycket i onlinerollspelsvärlden på senare år. World of Warcrafts herravälde över genren har sakta minskat och lämnat plats åt andra konkurrenter som lärt sig existera och i många fall växa. Mitt i detta kommer Amazons första ordentligt lanserade spelprojekt New World; ett spel som lovar att roa allt från den ensamma äventyraren till de mest tävlingsinriktade. Realtidsstrider, ett helt öppet klassystem, en spelardriven värld och hantverkande blandas med en unik tidsera. Hur väl lyckas Amazons satsning? Låt oss färdas till Aeternum och se.

Aeternum är en mystisk plats. En ö skyddad av en kraftfull storm stark nog att splittra även de största av fartyg där de stackars själar som lyckas kravla upp på land nu är odödliga. Resten som går under innan dess, eller vars själ förgörs av öns mörka makter, är dömda att för evigt vandra som korrupta kadaver och odjur. Ett paradis med resurser i överflöd men där livet är en evig kamp, inte bara mellan de fortfarande mänskliga överlevarna och den annalkande ondskan utan också mellan de växande fraktioner och allianser som försöker förvärva sig makt över de få bosättningar som kvarstår. Aeternum är ett limbo och vår karaktär är en av många som försöker ta reda på vad det är som pågår och de hemligheter som göms bland de otaliga tempel som finns spridda över landmassan.

New World
New WorldNew World
Aeternum är en vid och vacker skådesplats och Lumberyard-motorn skryter verkligen med vad den kan åtstakomma.
Detta är en annons:

Det är i alla fall den initiala drivande kraften i början av mitt äventyr. Min karaktär, en man så visuellt ointressant att det antagligen finns åtta sorters grus döpta efter honom, är den enda överlevaren från kapten Thorpes fartyg. Efter en kamp mot odöda sjömän finner jag min första uppdragsgivare, Fahir som är en spanare för den närliggande bosättningen Windsward, välkomnar mig och lär mig grunderna i överlevnad. Sten och grenar blir en lägereld och verktyg, ett pynglat svin blir färdkost och detta är bara grunden för det knåpande vi kan göra i New World. Jag visste att hantverkande var en del av spelet, men hade ingen aning om hur djupt kaninhålet går.

Väl i Windsward, en av flera bosättningar och potentiella startområden på Aeternum, möts jag av ett hav av spelare som ränner runt. Bosättningarna är spelets hubbar, där majoriteten av uppdrag delas ut, fraktioner rekryterar och där hantverkande och handel utgår ifrån. Stationer för olika typer av färdigheter fyller byns centrum och alla irrar fram och tillbaka för att smälta metaller, skära stenar, spinna väver och laga mat. Jag vandrar omkring och plockar på mig uppdrag där många fortfarande kretsar kring att lära mig hur recept och färdigheter fungerar. Springa ut i skogen och flå vargar, hugg sten och transportera vidare till en annan person, undersök en närliggande gård vars invånare förvandlats till Naruto-springande odöda. Under mina första timmar hade jag ingen aning om hur lite denna typen av uppdrag skulle utvecklas under spelets gång.

New World
Era karaktärer måste inte se lika tråkiga ut som min, jag lovar.

Till en början är New Worlds fokus på konstruktion av egen utrustning nästan överväldigande. Även om jag kanske inte lärt mig många recept i början så finns det en uppsjö av rustningar, verktyg, drycker, vapen och möblemang jag kan knåpa ihop i min framtid. Ju mer jag bygger, hu högre upp i nivå kommer jag i mina färdighet som i sin tur låser upp mer jag kan bygga. Det är en till en början beroendeframkallande liten spiral av tidsfördriv. Att samla ihop dessa material som krävs följer samma mönster. Hugger jag träd går min nivå upp som i sin tur låter mig hugga mer unika eller givande träd med tiden. Nästan vad jag än gör så är det någon liten mätare som går upp och ger en liten kick endorfin.

Detta är en annons:

Detsamma gäller stridssystemet. Det finns flera olika vapen och stilar du kan välja. Det finns inget klassystem i New World utan du kan fritt försöka plocka ihop en karaktär som passar dig. Varje nivå låter dig sätta poäng i ett attribut, dessa attribut påverkar vår karaktärs hälsa men också effektivitet med olika vapen eller magiska föremål. Styrka är utmärkt för svärd och hamamre till exempel, medan fingerfärdighet är utmärkta för värjor, handyxor eller precisionsvapen. Vill du vara en prickskytte som också kan läka skador med en livsstav, för all del. Vill du ha en enorm yxa som kan välja att eldbomba irriterande monster är det också ett alternativ. Det är fritt att experimentera och du kan när som helst betala en liten kostnad för att lägga om dina attribut om du vill prova på en annan inriktning.

New World
New WorldNew World
Finns gott om spelstilar och sätt för dig att strida på.

Stridssystemet är också i realtid, vilket betyder att det inte är som World of Warcraft, Star Wars: The Old Republic eller liknande typer av rollspel där vi nästan mekaniskt knappar oss igenom våra rotationer för optimal effekt istället har en både mer reaktiv och proaktiv spelstil. Det är inte alltid det mest originella att jämföra något med Dark Souls idag, men det är den enklaste parallellen där vi kan blocka, parera och ducka för attacker. Detta är inte i närheten lika engagerande och djupt, då det ofta finns tydliga mönster och marginaler med fiendernas attacker vilket uppskattas med ett MMO-spel där latens måste tas i åtanke, men det är fortfarande underhållande och påminner mig om ett kanske aningen mer jordnära Guild Wars 2. Denna spelstil gör också att om du är duktig nog att lära dig mönster eller reagera så kan du i många fall ta dig an fiender över din nuvarande nivå om du är försiktig.

Men ett roligt stridssystem betyder inte alltid att det du strider är lika spännande. Spelets inledande timmar upp till kanske nivå 25 där mer sysslor blir möjliga för oss är väldigt mycket samma sak. Samma fiender, eller variationer av fiender, som vi spöar konstant upprepas, speciellt om vi väljer att samla erfarenhetspoäng genom uppdrag. Alla områden har vargar, vildsvin och zombies där vi kanske kan hitta ett bergslejon eller liknande som är unikt. Aeternum har såklart mer att erbjuda med en allt mer växande fauna och nya fiender att slåss, men spelets initiala timmar är oerhört monotona i de inledande spelarområdena och det tar ett bra tag innan den visuella variationen världen visar sig. Speciellt då varje region också kan kännas extremt mycket som karbonkopior av varandra med bosättningar med samma innehåll och landskap med samma förfallna gårdar, gruvor och banditläger.

New World
Uppdragen blir väldigt snabbt långtråkiga med oerhört enkla "gå till X och döda/samla Y saker".

Med detta kommer också nästa problem. Eller det är inte nödvändigtvis ett problem, men det är något som absolut känns av för den som gör uppdrag och där vi springer runt överallt. Fram och tillbaka springer vi, för det finns inget att rida på eller något som snabbar upp utöver ett snabbfärdsystem som kostar Azoth, en resurs som du lätt kan spendera snabbare än du kan du kan tjäna in om du vill spara tid och är trött på att knata en kväll. Jag tappade räkningen mellan alla gånger jag sprang fram och tillbaka mellan Windsward och grannregionen Everfall förbi samma korrupta gårdar och förstörda gruvor. Det underlättar inte heller med uppdrag som tvingar mig återbesöka samma platser om och om igen istället för att vara mer strategiskt placerade eller organiserade för att minimera onödiga turer.

Om man följer spelets story och uppdrag så leder de också en till expeditioner. Expeditioner är platser där upp till fem spelare kan dyka ner och göra uppdrag där de lära sig mer om spelvärlden, möter utmanande fiender, lite pussel men också får underbar utrustning att plundra, vare sig det är nya vapen, rustningar eller komponenter för att göra egna bättre vapen eller rustningar. De påminner en del om Strikes i Destiny, vilket inte alltid är något fördelaktigt för det jag spelat känns väldigt enkelt och lite underutvecklat. Samarbete underlättar allt såklart, men att blint ränna runt i grupper som inte kommunicerar något fungerade också utmärkt. De hade kunnat vara lite mer engagerande känner jag.

New World
New WorldNew World
Glöm inte att rensa landet på korruption när ni kan!

Andra sysslor du kan göra i samarbete med andra spelare är också att rensa regionerna från korruption. Portaler av korruption öppnar sig frekvent i varje region och du kan själv eller med förbipasserande försöka stänga dessa. Om de inte kontrolleras och istället får öppnas fritt kulminerar de i invasioner där demoniska monster försöker storma regionens fort. Dessa invasioner kan i sin tur nedgradera hantverkarstationer så att de måste byggas upp igen innan någon kan fortsätta konstruera avancerade recept igen.

För de som finner varken uppdrag, samarbete eller knåpande extremt stimulerande så har New World också stor fokus på PVP, något alla kan delta i från nivå 10 när vi får välja en fraktion att gå med i. Det finns tre olika som har olika estetiska och filosofiska drag, och egen unik utrustning vi kan införskaffa när vi går upp i rank inom dessa. Marauders är militaristiska, Syndicate är kluriga i jakten på förbjuden kunskap och Covenant är en religiös sekt som vill rena Aeternum. När du väl valt din inriktning kan du börja delta i särskilda uppdrag eller strida mot andra spelare i omvärlden och kämpa om att ta över de olika regionerna av ön.

New World
Expeditioner har är enkelt designade men har fina belöningar.

Något som fascinerar med New World är hur många av dessa system påverkar varandra. När en klan från en fraktion tagit över en region så kan de till exempel sätta policys vilket innefattar skattekvoter för handel, hantverkande, bostäder och så vidare. Vilken fraktion som kontrollerar en region kan också markant påverka Azoth-kostnaden för snabbresande över kartan, så att resa mellan två stycken Marauder-ledda bosättningar gör det markant mycket billigare än om de styrs av två udda fraktioner. Det ekonomiska läget kunde variera markant från dag till dag när jag loggade in i spelet.

Dessa system där vi som spelare fritt kan välja att försöka bidra till förbättring av bosättningar och deras hantverkarstationer, destabilisering av regioner för fraktionskrig eller bara konstruktion av föremål gör att spelet än så länge har en väldigt levande ekonomi med spelare som aktivt rör sig fram och tillbaka över kartan. Everfall kanske har mycket mer fördelaktiga kvoter för sin marknadsplats medan First Light kanske har en bättre smedjestation som tillåter mer avancerade recept. Varje bosättning har också ett förråd du kan spara dina material i och du kan för en liten guldkostnad flytta dessa material mellan bosättningarna om din fraktion kontrollerar dessa. Om inte så gäller det att fylla ryggsäcken med det du vill transportera och ränna dit du vill snickra ihop dina nya stövlar.

New World
Fiendevariationen blir mer bredare ju längre in i spelet du kommer, dröjer bara ett antal timmar.

Detta låter som ett harmoniskt system drivet av konflikt mellan spelare och som ger inlevelse till de olika spelstilar vi kan tänkas ha, men det känns än så länge långt ifrån perfekt och hur New Worlds ekonomi är upplagd känns inte helt stabil just nu. Det finns till exempel inga datorstyrda handelsmän i spelet som du kan sälja saker till. Allt är spelardrivet och vill du sälja dina hundra helande drycker du kokat ihop får du antingen lägga upp dessa på marknadsplatsen eller skriva i chatten för att se om andra är intresserade. Detta är inte nödvändigtvis fel då många spel har auktionshus eller liknande, men det mesta jag försökt sälja har ofta prispressats så lågt att de inte reflekterar tiden eller kostnaden de tog att producera i första taget och många material som läggs upp har rasat till vad som precis är ovanför skattekvoten för att lägga upp varan för försäljning. Och eftersom det inte finns några handelsmän att sälja till i spelet finns det inget grundläggande basvärde att falla tillbaka till heller vilket gör att jag personligen inte känt att det varit värt tiden att göra handel och mina förråd sakta fylls med saker jag än inte bemödat mig att bara kasta.

Sedan har vi även Azoth som en del av ekonomin, som ovan nämnt är Azoth resursen vi använder för att snabbresa över spelvärlden, men den sällsynta mineralen vi får från uppdrag eller slumpmässigt från fiender är också vad som låter oss ändra och på nytt allokera våra attributpoäng eller öka chansen för att föremål vi konstruerar ska få extra förmågor. Ju mer aktiv jag blev över spelets landmassa ju mer märkte jag att mina försök till att spara tid dränerade denna resurs snabbt, för när jag är tvungen att springa fram och tillbaka konstant vare sig för uppdrag eller för hantverk så tar det tid och är ointressant att springa fram och tillbaka. New World har kosmetiska mikrotransaktioner men utvecklarna har sagt att de är öppna för att sälja saker som kanske underlättar i framtiden och Azoth är något som känns nästan designat för att säljas för riktiga pengar i framtiden till de som blir otåliga.

New World
New WorldNew World
Spelarna är såklart hjärtat i varje MMO, vare sig de är med eller emot varandra.

New World är en fascinerande plats. Det är inte överdrivet många spel som anammat kolonialstilen och dess mål med en spelardriven värld och ekonomi är värd att applådera. Men genomförandet på det stora hela är inte perfekt. För den som spelar ensam är det en väldigt långsam start, uppdragen är oerhört tråkigt utförda, resandet fram och tillbaka är nästan hjärndödande långtråkigt med tiden och det kan stundtals kännas som en parodi av MMO-spel. Spelvärldens ekonomi är ambitiös men känns också inte helt genomtänkt eller enkel nog att delta i för de flesta och spelets PVE-expeditioner hade kunnat vara lite mer krävande. Men för allt som kanske gör New World långtråkigt så är det fortfarande en stabil grund att förhoppningsvis bygga på.

Stridssystemet och hanterkningssystemet är båda engagerande och kommer förhoppningsvis inte att stagnera när fler spelare når högsta nivån och redan hamrat ihop allt. Jag tycker också om hur spelet försöker motivera oss att försöka vara lite mer sociala då vi faktiskt måste prata med varandra för att göra uppdrag tillsammans, eller delta i fraktionskrig och gå med i klaner för att försöka påverka spelarekonomin. Det är en uppsjö av goda idéer som behöver arbetas på och förhoppningsvis är det något som Amazon kan arbeta på i framtiden. New World är en ny värld av möjligheter, det gäller bara att utvecklarna tar vara på vad de har.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Engagerande stridssystem, intressant hantverkarsystem, vacker spelvärld, ambitiösa idéer med stor potential
-
Långtråkiga initiala timmar, tråkig uppdragsstruktir, skakig spelarekonomi, oerhört mycket springande
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

5
New WorldScore

New World

RECENSION. Skrivet av Adam Holmberg

Adam har landstigit Aeternum och provat på Amazon Studios nya ambitiösa onlinerollspel...

0
Chefen för Amazon Games har avgått

Chefen för Amazon Games har avgått

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Tack vare sitt enorma kapital och sina hårda affärsmetoder har Amazon nått stora framgångar inom ett antal branscher, inte minst streaming, konsumentvaror och logistik....

0
New Worlds Server Transfer-funktion försenas

New Worlds Server Transfer-funktion försenas

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Det är fortfarande en mycket, mycket lång kö för de som vill spela New World, särskilt på de servrar som är befolkade av många spelare. Det finns förstås en lösning,...



Loading next content