Metal Gear Solid V: Ground Zeroes

En fantastisk demosnutt eller... ett helt okej spel. Allt handlar om hur man väljer att se på Snakes senaste uppdrag. Eller, okej, kanske inte allt, för Metal Gear Solid V: Ground Zeroes har, med allt rätt, blivit något av spelvärldens ansikte utåt för diskussion kring innehåll motsvarande värde. Och det är ju inte så konstigt när spelets längd är så kort att man inte ens får en spelminut för varje betalad krona, och i ärlighetens namn: Vem vill spendera drygt 300 kronor på en demoversion?

Metal Gear Solid V: Ground Zeroes, den spelbara prologen inför kommande Metal Gear Solid V: The Phantom Pain, fungerar nämligen ungefär exakt som en liten, liten gratisförsmak inför det fullstora spelet, även fast det nu inte är gratis. Här introduceras den grundläggande spelmekaniken, vi stiftar bekantskap med Naked Snake, och får lära oss lite om vad som komma skall.

Detta på en och samma bana, en militärbas proppad av tält, där du som spelare uppmanas utforska varje hörn, leka med vakternas artificiella intelligens och leta reda på hemliga prylar samtidigt som du ombeds rädda två krigsfångar. En uppgift som du jag genomförde på cirka 100 minuter.

Konami och Kojima Productions vill förvisso gärna att du spelar denna glorifierade demoversion om och om igen, vilket man uppmanar till genom flertalet topplistor, olika svårighetsgrader och diverse utmaningar. Poäng delas ut efter ett helt gäng kriterier såsom hur många vakter som upptäcker dig, hur lång tid du tar på dig och hur många hemliga prylar du plockar upp. Om du ger dig hän till det här kommer du snart att känna till spelets enda bana lika väl som din egen ficka. Den är nämligen inte särskilt varierande, eller stor.

En rejäl byggnad omgiven av pansarvagnar och helikopterplattor ligger bortom en större uppsättning tält, lager, fängelser och vägar, men det är också allt. I stort sett. Genom att klara utmaningar låser du upp nya uppdrag som låter dig utforska militärbasen i nya väderförhållanden, men det är i slutändan plågsamt uppenbart att Metal Gear Solid V: Ground Zeroes är den inrutade lillebrorsan till det fria och öppna Metal Gear Solid V: The Phantom Pain som vi alla längtar efter.

Genom att använda kikaren kan du markera fiender varpå de syns på kartan. Blir du sedan upptäckt kommer du att se ett vitt fält vilket indikerar vart vakterna tittar och hjälpa dig avgöra vart det är klokt att gömma sig illa kvickt. Lägg därtill faktumet att tiden saktar ned för ett ögonblick när du blir upptäckt - och du förstår att man har gjort Metal Gear Solid V: Ground Zeroes osedvanligt lätt. Förmodligen för att det ska underhålla alla, oavsett tidigare erfarenhet. Lyckligtvis har du som spelare möjlighet att skräddarsy din spelupplevelse i stor utsträckning, vilket därmed börjar bli en trend i genren efter att Thief gav samma möjlighet när det lanserades förra månaden.

Det är uppenbart att man har velat ta ett par kliv tillbaka, rent spelmekaniskt, från det aningen avancerade Metal Gear Solid 4: Guns of the Patriots. På andra håll har man omstrukturerat reglerna för hur serien ska spelas. För att ta sig förbi vakter gäller det därför att tänka och agera enligt klassiska stealth-regler, men med ett gäng nya verktyg till hands. Som exempel kan Snake numera kasta tomma magasin för att locka iväg vakter i en viss riktning och han kan därefter utföra kombinationsattacker som oskadliggör flera stycken åt gången. Det är underhållande, visst, men det är samtidigt flyktigt och fattigt på innehåll.

Och det är där skon klämmer, för det är som sagt svårt att motivera ett köp när mängden innehåll är så oerhört tunt. Upplåsningsbara uppdrag gör sitt bästa för att ge sken av att man tar del av något nytt genom att ändra tid på dygnet och väderförhållanden, men det räcker dessvärre inte. Efter två timmar vill jag såklart hellre ta mig vidare, bort från militärbasen, och ut i den fria, öppna världen som Metal Gear Solid V: The Phantom Pain ska erbjuda.

I slutändan kan jag inte dela ut någon solklar köprekommendation, trots att fans av serien äntligen har fått chansen att se vad Snake går för på den nya generationens konsoler. Visst har jag kul så länge det varar, men det känns, hur man än vrider och vänder på det, urdumt att paketera och lansera ett två timmar långt uppdrag som erbjuder mindre spel för pengarna än ett genomsnittligt DLC-paket. Raska hellre på med Metal Gear Solid V: The Phantom Pain. Ge oss hela Snake, med hull och hår.