Trauma Center: New Blood

Det råder ingen tvekan om att sjukhusserier är något av det hetaste man kan se på TV just nu. Cityakuten, House, Grey's Anatomy och Scrubs är ett axplock av de dramaserier med sjukhus som huvudsaklig skådeplats.

Vi TV-spelare har sedan tidigare kunnat administrera och bygga oss egna sjukhus, vilket har varit charmigt. Det finns dock vissa som vill ha lite mer drag och action när de spelar TV-spel med sjukhustema. Sedan några år tillbaka dessa böner besannats i och med att vi kunnat utföra det kanske mest rosenskimrande arbetsuppgifterna i en operationssal, nämligen kirurgiska ingrepp.

När Trauma Center: Second Opinion kom ut i butik kunde vilken slapphänt klant som helst bli kirurg, vilket uppskattades av många wannabe-läkare. Det som var till Trauma Center: Second Opinions nackdel var att det var en uppiffad version av Nintendo DS-spelet Trauma Center: Under the Knife, och inte bidrog med några egentliga nyheter för dem som spelat DS-spelet. Det har Atlus bestämt sig för att ändra på i och med Trauma Center: New Blood.

Så som titeln antyder kommer Trauma Center: New Blood med en hel del nyheter. Förutom två nya spelbara karaktärer, en ny handling och nya kirurgiska ingrepp är den största nyheten att Trauma Center: New Blood går att spela tillsammans med en annan spelare. Du kan även ladda upp dina bästa resultat så att andra Wii-ägare kan imponeras av din färdighet med suturnålen.

Trauma Center: New Blood börjar i Alaska, där två framstående läkare, Markus och Valerie, jobbar på ett mindre sjukhus. Markus är begåvad med färdigheten healing touch (eller bullet time på TV-spelsspråk) som hjälper honom att klara av de mest intensiva situationer. Valerie har inte den färdigheten, men försöker lära sig den. När ett nytt virus bryter ut, kallas de båda till civilisationen för att motarbeta dess framfart.

Det kooperativa spelsystemet är den bästa nyheten som Trauma Center: New Blood har att erbjuda (förutom att du slipper att operera bomber och annat tjafs som i Second Opionon), men samtidigt är den kanske den sämsta. Lite paradoxalt, kanske.

Precis som i Second Opionon är New Blood ett utmanande spel, där det krävs otaliga försök för att lyckas med vissa operationer. I vilket fall om du spelar ensam. Tempot är högre i New Blood, och det kan stundtals bli riktigt knivigt, eller snarare omöjligt, att dränera blod, lasra tumörer och sy ihop öppna sår på egen hand om man inte arbetar som kirurg i verkliga livet. När du får med dig en kompis som medspelare sjunker svårighetsgraden ordentligt, och Trauma Center: New Blood blir plötsligt onödigt obalanserat.

Att båda karaktärerna har var sin variant av healing touch är oumbärligt när du spelar ensam. Markus kan sakta ned händelseförloppet medan Valerie lär sig att få upp statusen på en patient som håller på att krascha, och om du spelar ensam har du möjlighet att använda dig av antingen Markus eller Valeries (beroende på vem du spelar som) healing touch en gång. När du och en kompis spelar blir de dock överflödiga, eftersom det blir avsevärt enklare att hålla koll på alla detaljer i och med att man kan dela upp jobbet.

Handlingen i Trauma Center: New Blood är ett lyft i jämförelse med Second Opinion. Den är lite mer fokuserad på regelrätt sjukhusgöra, istället för att idka operationer på flygplan, desarmera bomber med hjälp av din trogna skalpell och så vidare. Även om handlingen är bättre, är den fortfarande lite japanskt manga-larvig med konstiga scenarion och larviga dialoger på sina ställen.

Spelkontrollen i Trauma Center: New Blood är av blandad kompott. Beroende på vad du gör för ingrepp är den bra och precis, vilket känns som ett måste i ett spel som ställer krav på spelaren att allt ska sitta perfekt, men ibland upplever jag den som riktigt konstig och fladdrig. Second Opinion hade extrauppdrag där vridmoment, som inte fans med i DS-versionen, introducerades. Dessa har Atlus fokuserat mer på i Trauma Center: New Blood, där pussla ihop splittrade benpipor genom att vrida och vända på bitarna är ett exempel på hur funktionen implementeras.

Att Trauma Center: New Blood stöder 16:9 tillsammans med 480p känns som ett bra tänk och att kunna ladda upp resultat online är även det ett steg på rätt väg. Dessvärre motarbetas tvåspelarläget av den obalanserade svårighetsgraden som kommer att orsaka att många TV-apparater ofrivilligt lämnar viloplatsen på TV-möbeln, och handlingen lämnar en del att önska. Trauma Center: New Blood känns bättre än sin föregångare, men på grund av de speltekniska missarna och den stundtals olydiga spelkontrollen har Atlus lite att jobba med innan Trauma Center blir en riktig fullträff.