LIVE
logo hd live | Capcom Showcase
See in hd icon
Svenska
Gamereactor
recensioner
Resident Evil: Revelations 2

Resident Evil: Revelations 2

Är Resident Evil: Revelations 2 spelet som återför serien till sin forna glans eller fortsätter sökandet? Oliver har spelat alla fyra delar och i vår recension får du reda på svaret...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Capcom har verkligen haft svårt för att förnya Resident Evil-serien på senare år. För nästan exakt tio år sedan lyckades de med fader Shinji Mikami i spetsen storslaget i och med Resident Evil 4. Sedan dess har det gått sådär, med facit i hand. År 2009 introducerade de i samband med uppföljaren ett större fokus på svettiga eldstrider tillsammans med en skjutglad vän än den klaustrofobiska utsattheten vi tidigare vant oss vid och inför Resident Evil 6 erkände studion öppet att de ville åt Call of Duty-publiken. Korten låg helt öppet på bordet. De målade i princip in sig i ett hörn där den ena halvan av deras kundbas nu efterlyste intimt samarbete och explosiv action och den andra på sina bara knän bönade och bad om att få återgå till den betydligt mer jordnära terrorn som Resident Evil en gång med stolthet stod för.

Snabbspola fram till idag. Mina förväntningar på Resident Evil: Revelations 2 var snudd på obefintliga. Om det inte vore för att min finske redaktör bad mig att recensera spelet hade jag nog i ärlighetens namn inte ens brytt mig om att någonsin spela det. Det säger en hel del för en ung man vars forna kärlek för serien lyste starkare än för i princip allt annat i spelvärlden, bortsett från möjligtvis Zelda och Metal Gear Solid. Många av mina käraste spelminnen är trots allt knutna till Resident Evil. Det sista som Revelations 2 behövde känna i det Thulinska hushållet var med andra ord prestationsångest - om vi nu för en sekund låtsas att ett spel kan känna någonting.

Resident Evil: Revelations 2
Det är ett intressant koncept att låta spelare nummer två kontrollera en liten orädd men relativt försvarslös flicka. Utförandet lämnar dock en hel del att önska.

Jag kan summera Resident Evil: Revelations 2 såhär; det är ett spel som gärna vill tro att det gör tillräckligt för att förnya sig men som trots allt känns väldigt bekant för någon som spelat något ur serien de senaste tio åren, fast med en bråkdel av produktionsvärdena. Man kan jämföra det lite med att se en Transformers-film med halvdana specialeffekter i det avseendet. Med primitiv spelmekanik, lastgammal grafik, stela animationer, visserligen intressant men i slutändan bristfällig co-op och såväl repetitiva och frustrerande fiendedesign kommer man helt enkelt inte långt. Å andra sidan blir det aldrig rent av dåligt, utan kommer garanterat erbjuda några timmar av nöje för de som fortfarande har ett intresse för serien. Denna gången slipper jag åtminstone bokstavligen springa från en tio meter hög vägg av explosioner. Jag känner inte att jag är på solsemester och den fåniga storyn underhåller tillräckligt mycket för att hamna i "guilty pleasure"-facket.

Det började rätt bra, om än inte särskilt inspirerande. Claire Redfield, som det faktiskt är kul att återse efter alla dessa år, befinner sig på någon sorts firmafest med gänget bakom organisationen Terra Save. Moira, Barry Burtons dotter, är där också. Plötsligt dyker en hel liga av maskerade soldater upp, kidnappar varenda en stackars sate och placerar dem på en öde ö. Jag, i rollen som Claire, vaknar upp i en rätt dåligt låst fängelsehåla och lämnas åt mitt uppdrag att ta mig därifrån, tillsammans med Moira som jag snabbt stöter på. Det är mörkt, smutsigt och tyst. Jag för nöja mig med en kniv och en pistol medan Moira vägrar använda något annat än kofot och jag tycker om hur naken jag känner mig innan jag introduceras till brandbomber, granater, hagelgevär, kulsprutor och krypskyttegevär.

Resident Evil: Revelations 2
Med sin ficklampa kan Moira peka ut gömda föremål i mörka hörnen. Hon kan även lysa på fiender vilket dövar dem tillräckligt länge för att Claire ska kunna bjuda på en spark, varpå Moira är fri till att dela ut nådastöten med kofoten på det liggande monstret. När Barry använder ficklampan fungerar det dock inte alls så, utan är där för att lysa upp de mörka miljöerna.

Jag tampas med ett par problem redan från start dock. Jag känner aldrig att jag fysiskt befinner mig i världen som med medelmåtta till grafik målas upp på skärmen. Mycket har hänt i spel sedda ur tredje person de senaste åren och Capcom visar på svårigheter att hänga med i utvecklingen. Min karaktär rör sig ryckigt och mekaniskt och hon reagerar inte naturligt på sin omgivning. Jag känner ingen tyngd i varken mina steg eller mina vapen. Jag glömmer nästan av att det inte är föregångaren till Nintendo 3DS från 2012 jag sitter och kontrollerar. Inte kommer jag riktigt över det fula användargränssnittet heller. Men under dessa mindre irritationsmoment finner jag ändå mig själv hyfsat engagerad i situationen.

I Resident Evil: Revelations 2 har du ständigt en partner med dig. Du kan låta en vän kontrollera denne eller ta över karaktären med ett simpelt knapptryck. I och med att den sekundära karaktären inte använder skjutvapen får paret olika användningsområden. Claire gör grovjobbet i striderna med sina vapen och Moira använder sin ficklampa för att lysa upp omgivningen, peka ut gömda föremål samt öppna kistor och slå på fiender med sin kofot. Samma regler gäller även för Barry och Natalia, som du spelar som hälften av tiden. Natalia använder dock tegelstenar istället för kofot och kan se fiender genom väggar. Hon kan även peka ut svaga punkter på fienderna åt Barry.

Resident Evil: Revelations 2
Att smyga sig fram och använda kniven för att omedelbart döda en fiende är ibland ett alternativ i Revelations 2. Det är tillfredsställande, mest för att man slipper bemöda sig med konfrontationer.

Och det är just detta som är det största problemet med spelet. För medan det är ett intressant koncept att ge karaktärerna olika syften så översätts det inte alltid på ett tillfredsställande sätt i co-op. Det är inte alltid särskilt roligt för min kompis att tvingas använda tegelstenar och kofot när jag sitter på mer eldkraft än jag kan bära med mig. Ibland lyckas Capcom krydda till det lite genom att tvinga mig och min partner att dela upp oss vilket således ger oss båda en aktivare roll i händelseförloppet men alltför ofta kommer en av spelarna känna sig både överflödig och uttråkad. Något som fick oss båda att klia oss förvirrat i huvudet var att min andrepilot aldrig verkade behöva använda helande örter utan klarade sig utmärkt bara genom att hålla sig undan för en stund medan jag minsann fick förbruka dem för att återfå hälsan. Regelverket för de båda spelarna är inkonsekvent på det sättet och det förstärker bara känslan av att den andra spelaren inte riktigt deltar.

Det som känns värst är dock att jag inte riktigt kan rekommendera att Resident Evil: Revelations 2 spelas ensam heller. Detta görs mest tydligt när man som Barry och Natalia stöter på osynliga fiender, en idé som bara i sig är urbota korkad. Natalia kan se vart de befinner sig medan Barry får skjuta baserat på hennes direktiv. Det blir direkt löjeväckande frustrerande att möta dessa fiender som ensam spelare då du måste byta över till Natalia, lokalisera åbäket, byta över till Barry och börja skjuta mot det bara för att inse att monstret flyttat sig sedan du senast kollade var det var. Visst kan man använda en rökbomb för att göra fienden synlig för en stund men dessa kostar dyrbara resurser att tillverka och det är inte alltid man har en till hands. Medan de osynliga monstren är det värsta exemplet stöter man som ensam spelare på liknande situationer ofta. Två samarbetande spelare är en mycket effektivare enhet än vad spelet låter dig vara på egen hand.

Resident Evil: Revelations 2
Sebastian, Olivers bästa vän, spelade Relevations 2 med honom från början till slut och när han fick frågan på vilket betyg han skulle sätta på sin upplevelse så svarade han 4/10. "Du fick skjuta, jag fick lysa med ficklampa", var motiveringen.

Det finns gott om saker för mig att klaga på hos spelet. Den oinspirerade fiendedesignen är en sak, även om det inte är riktigt så illa som det var i föregångaren till Nintendo 3DS. Att skjuta på den gula, svullna varbölden på ett slemmigt monster blev gammalt för flera år sedan. En annan är hur berättelsen slutar och medan jag givetvis inte tänker avslöja hur det går till så vill jag ändå belysa faktumet att man när allt är sagt och gjort står med fler frågor än svar. Den sista episoden känns inte som den sista, utan som en cliffhanger som bygger upp inför ytterligare ett avsnitt. En tredje punkt på minuskontot är faktumet att det saknas stöd för samarbete online, något som känns olustigt omvänt i en värld där det brukar vara tvärtom. Dessutom är det tråkigt att mycket av Claires banor återanvänds för Barry.

Men samtidigt får jag inte i allt klagande glömma att Resident Evil: Revelations 2 trots allt har sina meriter också. Visst slänger spelet lite för mycket fiender på dig för att det ska vara roligt i sina kämpigaste stunder men i jämförelse med exempelvis Resident Evil 6 har tempot dragits ner markant, vilket givetvis uppskattas. Och trots lastgammal grafik är designen åtminstone på rätt ställe i bröstkorgen med mörka skogar, rostiga mentalsjukhus, skitiga slakthus och så vidare. När Revelations 2 är som bäst, när det vågar låta spelaren ge lite and- och svängrum för att ta in atmosfären, snuddar det vid gränsen för att vara ett genuint bra spel.

Resident Evil: Revelations 2
Fienderna i Revelations 2 kommer oftast i två storlekar; vanlig och skitstor. De skitstora är kulsvampar utan dess like och när man tvingas gå upp mot flera åt gången blir det mest frustrerande.

I sin helhet innehåller Resident Evil: Revelations 2 fyra huvudepisoder och två bonusepisoder. Dessa två bonusepisoder skiljer sig från huvudstoryn i att de bygger på egna regler. I den ena spelar du Moira och ditt jobb blir att under tidsbegränsning jaga djur för mat som du senare behöver för att få starta från en checkpoint när du dör. Får du slut på kött, är det bara att börja om från början av episoden igen. I den andra axlar du rollen som Natalia och hennes episod är stealth-orienterad. Båda avsnitten fyller i några av luckorna som huvudspelet lämnar i berättelsen och båda går att spelas i co-op. De känns dock mer som en distraktion när eftertexterna har rullat snarare än fullgoda inlägg i storyn. Det samma kan sägas om Raid-mode som är ett utmaningsläge där du dödar fiender på löpande band för poäng. Själv föredrar jag det simplare upplägget i Mercenaries-läget från föregångarna framför detta avancerade läge där du matas med mer siffror och statistik än något annat.

"Helt okej". Det är så jag skulle vilja beskriva Resident Evil: Revelations 2 i slutet av dagen. De problemen som finns här hindrar spelet från att nå upp till de höjder som seriens giganter tittar ner från men de är inte tillräckligt odrägliga att de drar ner det i smutsen heller. För mig har serien gått från spelvärldens bästa survival horror-genre till en i mängden under de senaste åren och Revelations 2 ändrar tyvärr inte den uppfattningen. Men det finns som sagt de som fortfarande inte riktigt tröttnat på Capcoms zombiefest och hos den skaran kommer spelet säkerligen att fungera som ett kul tidsfördriv även om det inte kommer bli ihågkommet som något speciellt om något år.

Denna recension bedömer Resident Evil: Revelations 2 i sin helhet, alla episoder inräknade. Vill du läsa vad vi tyckte om spelet enbart baserat på det första avsnittet klickar du här.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Ogästvänlig miljödesign, sjysst prissatt, okej fördelning mellan action och pussel, bitvis härligt tempo
-
Föråldrad grafik, bristfällig co-op, repetitiva fiendekonfrontationer, stela animationer, återanvändning av banor, ingen co-op online
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • AG Jati
    Se upp, en haltande odöd kommer långsamt mot mig! Trots att följande spel är en expansion kan jag fan inte tro hur länge varje uppdrag varade.... 4/10
  • Sebbeza
    Jag var väldigt tveksam över om jag skulle köpa detta först då jag tyckte det såg ut att inte bli något vidare bra, men efter ett par något... 7/10

Relaterade texter

Resident Evil: Revelations 2Score

Resident Evil: Revelations 2

RECENSION. Skrivet av Oliver Thulin

Är Resident Evil: Revelations 2 spelet som återför serien till sin forna glans eller fortsätter sökandet? Oliver har spelat alla fyra delar och i vår recension får du reda på svaret...



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy