Svenska
Gamereactor
recensioner
WWE Smackdown! Here Comes the Pain

WWE SmackDown! Here Comes the Pain

Håriga, steroidpumpade karlar i tighta trikåer. Kan det vara något? Ja faktiskt, om Jonas själv får välja.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

I den femte inkarnationen av wrestlingserien Smackdown bjuds det på marginella uppgraderingar, snarare än riktiga innovationer. Något som dock inte är lika med negativt. Fjolårets spel i serien var det bästa wrestlingspelet hittills och WWE SmackDown! Here Comes the Pain - som det fullständiga namnet lyder - är ännu bättre.

HQ

Den mest uppenbara förändringen kontra föregångaren är att Jerry Lawler blivit av med sitt jobb som kommentator, vilket dock får betraktas som skönt då karln hade lite för lite att säga och det han väl sade klämdes fram vid fel tillfälle. Nu spelas istället adrenalinstinn musik som faktiskt ackompanjerar matcherna på ett bra sätt.

Spelmässigt led föregångaren av kontringssystemet som var för enkelt att bemästra och inte såg bra ut. I WWE SmackDown! Here Comes the Pain har allt setts över och antalet attacker har utökats in absurdum. Varje figur har inte mindre än 16 olika grepp att ta till, varav flera dessutom är signaturmanövrer unika för varje figur. De implementeras i slagsmålen på ett otroligt bra sätt och ser rejält grymma ut, särskilt om man väljer en mer spektakulär figur som Rey Mysterio eller liknande. Nu får man också se signaturmanövrer som utförs i slutet av en match ur bästa synvinkel i ultrarapid. Det ger känslan av att man gör något speciellt, så som en signaturattack ska vara.

Tyvärr är spelet så pass komplicerat att det initialt känns svårspelat. Först efter någon timme börjar den brottare man förfogar över göra som man vill och kontringarna sitta som de ska. Ett träningsläge hade varit väldigt önskvärt och förkortat tiden man måste famla mörkret för att lära sig något. Visserligen ges enkla tips under laddningsskärmarna, men det räcker inte på långa vägar.

En förändring kontra föregångaren är att Jerry Lawler blivit av med sitt jobb som kommentator, vilket dock får betraktas som skönt då karln hade lite för lite att säga och det han väl sade klämdes fram vid fel tillfälle. Nu spelas istället adrenalinstinn musik som faktiskt ackompanjerar matcherna på ett bra sätt. Ny är också mätaren som indikerar hur mycket skada din karaktär tagit och i vilken kroppsdel. Det ger mer känsla av wrestling att faktiskt kunna fokusera på att verkligen slå ut motståndarens högra knä ordentligt genom sparkar, slag och framför allt submission.

Detta är en annons:

Alla nu stora brottare i förbundet WWE och sådana som varit verksamma tidigare finns representerade. Särskilt roligt har jag åt att Shawn "Heartbreak Kid" Michaels är tillbaka i den rektangulära ringen igen. Även veteraner som "Superfly" Jimmy Snuka och "Million Dollar Man" Ted Dibiase finns att välja på. Alla figurer är fantastiskt snyggt återgivna i digital form, även om kvaliteten i viss mån varierar. Brottare som The Rock och Brock Lesnar är mer eller mindre fotorealistiska kopior av sina verkliga föregångare medan andra mindre kända dessvärre känns polygonfattiga och lite risiga.

Upp till fyra spelare kan spela åt gången. Tag Team är det man kanske först kommer att tänka på med fyra spelare. Allra roligast är det dock att spela varsin brottare med tillhörande manager. Hela grejen med att mygla när domaren kollar bort blir så otroligt klockren och det går verkligen fort att bli riktigt förbannad på sin fuskande motspelare. Precis som det ska vara, med andra ord.

Nästan alla former av wrestling som går att utövats inom WWE finns återgivna i spelet. Min personliga favorit är storstöket i 30-mannamatchen Royal Rumble. Trots att det ibland är sju-åtta brottare samtidigt i ringen blir det aldrig svåröverskådligt och ospelbart. Utöver Royal Rumble finns också grenar som hardcore, lumberjack och cage bland mycket annat att välja på. Klart underhållande. Innan alla wrestlingfans hinner fråga ska jag som ren konsumentupplysning säga att "bra & panties"-matcher finns med. Matcher där två tjejer ska slita kläderna av varandra.

De som inte är bekanta med Smackdownspelen lär förvånas över hur snabbt de spelas. Det är en vällavvägd kombination av hög fart och wrestlingsimulering som vissa puritaner ogillar och andra älskar. Personligen lutar jag mer åt den senare skaran och finner det hela väldigt spelbart. Häpnas ständigt över vad olika alla brottare känns, hur väl deras styrkor/svagheter porträtterats och hur de hela tiden spelar sin roll. Heel-brottare svär åt domare och slår ned dem vid behov, myglar med sin manager och beter sig allmänt illa medan face-brottare är de snälla killar de ska vara.

Detta är en annons:

Vare sig man spelar ensam i karriärläget eller mot vänner är WWE SmackDown! Here Comes the Pain underhållande hela vägen. Spelet simulerar en underhållningsform som simulerar en sport. Detta konststycke har utvecklarna Yuke's fått ihop på ett fantastiskt sätt och allt från wrestlingen finns med. Till skillnad från de betydligt långsammare WWE-spelen baserade på Raw är detta också underhållande för dem som normalt endast fnyser åt amerikansk fribrottning.

WWE Smackdown! Here Comes the PainWWE Smackdown! Here Comes the PainWWE Smackdown! Here Comes the PainWWE Smackdown! Here Comes the Pain
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Skön känsla som verkligen gör wrestling rättvisa
-
Avsaknad av träningsläge ger onödigt lång inlärningskurva
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • Idzy
    WWE Smackdown! Here Comes The Pain. En riktig klassiker och spelet är som WWE SmackDown Shut Your Mouth. Man kan säga som en liten uppföljare. Har... 6/10

Relaterade texter



Loading next content