Svenska
Gamereactor
recensioner
Dishonored

Dishonored

Stealth-genren får ett värdefullt nytillskott i form av en ny spelserie från skaparna av Arx Fatalis och Deus Ex. Dishonored är här, och vi har satt ett högt betyg...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Dishonored berättar historien om Corvo Atano, kunglig beskyddare till kejsarinnan, som plötsligt står skyldig för dennes för tidiga död. Medan konspiratörerna gärna skulle se sin syndabock avrättad, finns det några jordiska och överjordiska krafter med andra planer i görningen. Den före detta livvakten försvinner bakom en mördares mask eftersom - precis som spelets tagline säger - hämnd löser allt.

Det finns inte många spel med så lovande och stora namn bland eftertexterna. Även om Arkane Studios för närvarande är ett obskyrt namn för många spelare, huserar studion två personer ansvariga för Deus Ex, och man har anlitat den bulgariska Viktor Antonov, som lämnade sin definitiva prägel på Half-Life 2.

Antonovs prägel är också stark i Dishonored, då dess konstiga, alternativa version av ett nedslitet London anno 1600-tal förstärks av stora metallväggar och vaktposter, som utan tvekan kommer att påminna vissa spelare om City 17.

Dishonored
Utöver Corvo själv är det slitna Dunwall den stora stjärnan i Dishonored.
Detta är en annons:

Vid första anblick kan det verka som att Arkane har hoppat på steampunk-tåget, men det är en krass förenkling. De fulaste delarna av gamla Storbritannien har valts ut för spelet, både vad gäller arkitektur och befolkning, men detta samhälle går på valolja, inte ånga. Havstemat är ständigt närvarande, och slutresultatet är lika originellt som det är smutsigt. Gatorna kryllar av råttor, fattiga stackare, och människor som smittats av pesten.

Denna inspirerade visuella design kombineras med grafik som påminner om en solblekt oljemålning. Hus i fjärran förvandlas till matta pastellrutor, och det är uppenbart att högupplösta texturer inte varit en prioritet för utvecklaren. Speciellt de inledande scenerna kan kännas något futtiga, men saker och ting piggnar snart till när designen verkligen får fart. Spelet ser naturligtvis bäst ut på PC, men även där har är det mesta enkelt designat. Ändå är slutresultatet mycket atmosfärisk och effektivt, och de flesta av karaktärerna ser fula ut, på bästa möjliga sätt.

Musiken matchar det visuella väl, och vi får ta del av både melankolisk och dynamisk musik, och röstskådespeleriet bjuder på talanger som Susan Sarandon, Brad Dourif, Carrie Fisher och "Hit-Girl" Chloe Grace Moretz. Det finns inget att klaga på med ett urval som detta, men i bland känns replikerna lite stressade, som om redigeraren gjort en "Walken" med dem, genom att lägga dem alltför nära varandra. Vakterna har också väldigt få repliker som snabbt återanvänds.

Dishonored
När det väl hettar till gäller det att vara flink i avtryckarfingarna för att inte kola. Vapnen låter och ser bra ut, för övrigt.
Detta är en annons:

Dishonored sätter igång vad som skulle kunna kallas "mördarnas höst", som sedan kommer att följas av nya Hitman och Assassin's Creed. Jag tror dock att Arkanes spel kommer att överleva de oundvikliga jämförelserna med konkurrenterna och bli ett bra actionspel, även om det är baserat på stealth till så stor grad.

Även om banorna är en ninjas våta dröm, finns det alltid den där extra oväntade vakten som överraskar dig, men det är okej i ett spel som kombinerar stealth och action på ett så underbart sätt. Corvo är en kapabel krigare med svärd och pistol, men det är ingen italiensk, parkour-skuttande adelsman vi talar om här.

"Välsignelsen" av den mystiska Outsider ger Corvo tillgång till en mängd ockulta förmågor som förvandlar honom från din genomsnittliga mördare till en regelrätt superhjälte. Teleportera från en plats till en annan, åkalla dödliga svärmar av råttor, och krök tiden - Corvo lirar i en egen liga med dessa förmågor. Han har också sin egen speciella syn som ser genom väggar, i bästa Arkham-anda.

Även om det bara finns en handfull av dessa kunskaper, möjliggör de en mängd olika angreppsmetoder i spelet. Corvo kan formas till en nästan osynlig infiltratör, en fläskig dödsmaskin eller något däremellan.

Dishonored
Att kontrollera råttor är ett unikt grepp vi inte kommer ihåg från något annat spel.

Denna valfrihet är kärnan av Dishonored-upplevelsen. Scenario-områdena är stora och fulla av variation, och det är här spelet verkligen skiner. Corvo kan slutföra sina uppdrag på olika sätt, och det finns alltid en mängd rutter att utnyttja. Unikt nog är detta ett lönnmördarspel som kan slutföras utan att döda en enda person, inklusive dina mål. Även de icke-dödliga alternativen tenderar att vara betydligt mer tillfredsställande än att bara skjuta offret i ansiktet. I vilket fall som helst, omspelningsvärdet är hur bra som helst i Dishonored.

Handlingar har sina konsekvenser, och världen blir mörkare tillsammans med Corvo, gatorna blir allt mer drabbade av pesten, och råttorna blir fler. Dessutom kommer NPC-karaktärerna att börja ge oss olika svar i dialgoer, och slutet kan visa sig bli riktigt mörkt.

För mig var det den föräldralösa dottern till den döda kejsarinnan som höll mig från att ta den enkla, blodiga vägen genom storyn. Även om hon har en begränsad del av handlingen, är Emily i princip den enda bra saken i en värld som i övrigt är full av korruption. Hon är strålen av ljus som gör Dishonoreds skuggor ännu mörkare.

Dishonored
Karaktärsdesignen är ljuvlig, och figurerna skiljer sig verkligen från varandra.

Det är såna saker som gör Dishonoreds story så fängslande. Det finns gott om sidouppdrag invävda i historien, men återigen, det är upp till spelaren om han eller hon vill utforska dessa vägar. I det här spelet är dock grändernas stickspår värt det. Det finns också ett skattjakt-inslag, men för ovanlighetens skull är allt som du plockar upp faktiskt bra grejer, som antingen öppnar upp nya förmågor, eller ger Corvo stålar till nya vapenuppgraderingar. Det finns också många böcker och anteckningar som spelaren kan läsa, om man verkligen vill fördjupa sig i detta ganska vridna, alternativa Storbritannien.

Alternativmenyn förtjänar ett särskilt omnämnande, då den tillåter spelaren att tweaka många grafiska inställningar och spelelement, för att bättre matcha sina egna preferenser. Alltför många utvecklare glömmer såna här saker dessa dagar, så jag lyfter hatten för Arkane.

Dishonored är ett fantastiskt nytt tillägg till stealth-genren. Det erbjuder timmar av tassande i skuggorna, men spelaren kan alltid kasta sig över actiondelarna om han eller hon så önskar. De bästa resultaten kommer dock att tilldelas de mest hängivna ninjorna, som kan klara spelet utan att bli upptäckt en endaste gång. Oavsett din approach är detta ett utmärkt spel som jag särskilt rekommenderar till fans av de gamla Deus Ex- och Thief-spelen.

09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Stor valfrihet, skön miljö, bra röstskådisar, inspirerad visuell design, många inställningsval i spelalternativen
-
Viss återvinning av kartor, märklig dialogredigering
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • PhMan
    Länge hade jag läst om Dishonored. Rubriker som att det var ett av årets bästa spel. En nytänkande nykomling med en fantastisk atmosfär och bra... 7/10
  • lolxcorvo
    Dishonored. Ett spel som inte riktigt är ett spel, utan snarare ett konstverk. Allting i spelet, varenda liten detalj, har en betydelse, och hela... 10/10
  • Billy Idol
    Spelet börjar med att huvudkaraktären och sina kompisar i en fin liten skuta. Huvudkaraktären heter "Corvo" men jag kallar han för... 10/10
  • zwqase
    Dishonored är ett märkligt spel. Ett märkligt spel i det avseende att det besitter många kvalitéer som gör att jag borde älska det. Jag borde... 8/10
  • Honored
    Vad skulle du göra om du blev falskt anklagad för något som du inte gjort? En del människor skulle förmodligen bara acceptera lögnen för att... 9/10
  • Yuforex
    Dishonored en av de mest uppfriskande spel jag har spelat under hela året. Det är en första person äventyr som blandar in smyg och bekämpa, men... 9/10
  • henke i
    Har nu spelat igenom Dishonored och jag har haft en riktigt trevlig stund. Mina förväntningar var trots allt rätt låga då jag var lite osäker... 8/10

Relaterade texter



Loading next content