Svenska
Gamereactor
recensioner
PlayStation All-Stars Battle Royale

Playstation All-Stars Battle Royale

Om det stämmer att imitation är den finaste sortens komplimang, är Nintendo förmodligen väldigt smickrade just nu. Men Playstation All-Stars erbjuder mer än så. Vi har hårdtestat...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Super Smash Bros. Jag vill ha det avklarat direkt eftersom så mycket av förhandsdiskussionerna handlat om just detta. Playstation All-Stars Battle Royale är så likt Nintendos originalkoncept Super Smash Bros att det på Wikipedia beskrivs som en klon. Vilket det också är. Nintendos maskotar är utbytta mot figurer från Playstation-världen och en handfull gästspel, reglerna har modifierats lite men i övrigt är det samma grej på ett sätt som faktiskt känns lite skamlöst.

Och med det ur världen kan vi gå in på vad som däremot inte är skamlöst. Nämligen underhållningsvärdet. För i sina bästa stunder är nämligen Playstation All-Stars Battle Royale riktigt roligt och bjuder på partyfighting med direkt vansinnigt tempo. Och klon eller ej så är väl ändå det viktigast.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Flera kända Sony-figurer som inte fick plats i spelet finns istället representerade som bakgrunder, dit hör exempelvis Loco Roco.

När man startar spelet möts man direkt av en kort genomgång där man får lära sig grunderna i Playstation All-Stars Battle Royale. Grundpremisserna är enkla, man har tre olika attacker till sitt förfogande som kan riktas i alla väderstreck, man har möjligheten att blockera, utföra kast med höger analogspak samt göra superattacker med R-knappen sedan man lyckats fylla en supermätare.

Detta är en annons:

Mer behövs inte innan man ger sig i kast med maskotfighting och jag plockar resolut Fat Princess för att dela ut rejält med stryk till douchebag-Nathan från Uncharted, den rappande hunden Parappa och käftbödeln Heihachi Mishima från Tekken-serien på en bana hämtad från Killzone-serien. Det första som slår mig innan matchen startar är hur snyggt Playstation All-Stars Battle Royale faktiskt är.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Första gången man spelar Playstation All-Stars Battle Royale har man fullt upp med att kolla bakgrunderna där det hela tiden händer skumma grejer.

I huvudsak har jag spelat till PS Vita, och även på den lilla skärmen (jämfört med min 50"-TV) ser man hur figurerna är otroligt detaljerade, hur banorna är direkt knivskarpa och den kärlek som lagts ned på att få med massor av fanservice. Under den böljande matchen ändras banan undan för undan från att ha utspelats i luften till att vara på marken och till sist förvandlas allt till en Ape Escape-värld med ilsnabba, trilskande primater överallt.

Det här imponerar ändå på mig och att sitta känna igen allt som händer på skärmen känns roligt och påminner mig om att Sony ändå snart har en 20-årig historia som konsoltillverkare. Visst, det är långt ifrån Nintendos stjärnkvalitet; Nathan Drake har inte mycket att sätta mot Link, Parappa står sig slätt mot mot Donkey Kong, Kratos är fullständigt okänd jämte mot Mario och vad är väl Helghast jämfört med Fox McCloud - men det gör det nästan bara ännu häftigare.

Detta är en annons:
PlayStation All-Stars Battle Royale
Undan för undan låser man upp nya saker till de 20 figurerna. Att göra låta Radec svida om till en Elite Shock Trooper går exempelvis utmärkt.

Man känner sig lite utvald som Playstation-spelare som känner igen alla dessa figurer, och där Super Smash Bros i huvudsak är tänkt att erbjuda något för alla, är detta helt klart mer gamer-inriktat och tänkt för oss lite äldre. Inte så att det på något vis egentligen är våldsamt, men att plocka upp ett bredsvärd med den realistiskt designade amazonen Nariko från Heavenly Sword och hugga tölpen Dante från DMC Devil May Cry upprepade gånger känns helt enkelt inte lika fredligt som när de ultrakulörta charmknuttarna i Nintendos original slåss.

En annan sak som styrker denna tes är att man faktiskt ska slå sönder sin motståndare i Playstation All-Stars Battle Royale snarare än att bara knuffa ut dem. Det gäller att dela ut så mycket stryk man kan för att fylla sin supermätare, för det är nämligen bara med en superattack man kan ta poäng. Sedan gäller det att slå ut så många fiender som möjligt.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Narikos sylvassa knivar gör henne till en bra nybörjarfigur med bra snabbhet och räckvidd.

Supermätaren kan laddas upp i tre steg, starkare och starkare. Det sista steget utlöser en specialanimation och en hel vansinnigt kraftfull historia som att sitta med Colonel Radec bakom en stor kanon och styra ett hårkors mot motståndarna där varje skott är omedelbart dödande. Eftersom standardinställningarna är att spela tills man får tre poäng så kan man vinna direkt med en sådan attack, så det gäller att hålla koll på vad motståndarna har för sig.

I dagsläget finns bara 20 valbara figurer, varav två till släpps som gratis nedladdning efter nyår. Det är en uppställning i magraste laget jämfört med vad "riktiga" fightingspel erbjuder idag, och då ska man veta att det dessutom är med två versioner av Cole McGrath från Infamous vi får slåss med. Jag hade velat ha fler figurer och i synnerhet sådana som åtminstone jag förknippar med Playstation. Att man lyckats få med gästspel från exempelvis Bioshock och Metal Gear Rising: Revengeance är coolt, men att man inte fixat så Crash Bandicoot eller Spyro the Dragon är med känns som tjänstefel.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Banorna ändrar kontinuerligt skepnad, så den bana som började som Little Big Planet slutar som Buzz.

Jag hade gärna även sett några fler ovanliga Playstation-figurer. Varför inte Jumping Flash, dinosaurien från den en gång så populära Playstation-demoskivan, en snowboardåkare från Cool Boarders, någon från Rapid Reload-duon eller en Hot Shots-golfare? Och jag saknar även figurer som inte hör till Sony men som jag förknippar med dem och som bidrog till att göra Playstation störst. Dit hör exempelvis Cloud Strife från Final Fantasy VII, någon ur Toshinden-gänget, Lara Croft och Loaded-clownen.

En petitess kanske, men det går ganska snabbt att känna att lite mer innehåll inte hade skadat. Vad som däremot förtjänar en eloge är banorna som är både föredömligt många och framför allt stora och varierade. De flesta figurer har fått sin egen och de byter hela tiden skepnad under matcherna. En av många favoriter är Sackboys bana som startar som ett mysigt Litte Big Planet-bygge.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Det finns fyra gästfigurer bland de 20 valbara, dessa är Big Daddy, Dante, Heihachi och Raiden.

Man ser hur det konstrueras med välkända menyer och annat medan man slåss, bara för att halvvägs in i matchen mötas av Buzz som ivrigt sätter igång med att ställa frågor. Och man bör kunna svara, annars får man vara beredd på en riktig tårtning. Två andra favoriter är Loco Roco-banan samt den från Parappa the Rapper-spelen.

Precis som i Super Smash Bros är alla figurer ohyggligt obalanserade. I synnerhet i matcher en mot en tycker jag mig ha sett många oändlighets-combos, och spelandes mot andra kollegor i Gamereactor-nätverket så noterar jag att folk verkar ha svårt för Helghast-krigaren Colonel Radecs grymma distansattacker. Medan sådant här får mig att sparka bakut i alla andra spel, så känns det helt okej i partyfighting.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Lyckas du ladda upp din superattack fullt ut så väntar en liten filmsekvens följd av makalös massdöd.

Nästan samtliga figurer tycks nämligen vara helt skevt överkraftfulla och på något märkligt sätt jämnar det faktiskt ut sig och bidrar till underhållningsfaktorn. Uttryck som "bara en match till" och "jag ska ha revansch" har hörts flitigt när jag spelat mot polare, vilket är ett tecken på att folk faktiskt har kul.

Som jag skrev ovan så har jag personligen mest tillbringat tid med PS Vita-versionen av Playstation All-Stars Battle Royale. Dels för att den är helt interagerbar med Playstation 3-versionen och dels för att det på något sätt känns roligare att spela Playstation All-Stars Battle Royale online mot folk med PS Vita. Till Playstation 3 vill man ju spela mot tre polare på samma skärm och inte harva på anonymt online i ett sådant här partyspel.

PlayStation All-Stars Battle Royale
Musiken i Playstation All-Stars Battle Royale är alltför slentrianmässigt gjord och känns tillsammans med presentationen inte helt genomarbetad.

Och det fungerar faktiskt utmärkt. Det är bara att koppla upp sig och sätta igång och spela. Eftersom man möter motstånd till både Playstation 3 och PS Vita blir det inte som i andra Vita-spel, nämligen att man är helt ensam online. Här dräller det istället av folk och jag har tagit mig an världen både sittandes på McDonalds, under en trist släktmiddag och på ett hotell.

Det som saknas i Playstation All-Stars Battle Royale är dock en vettig singleplayer-del. Visst finns pliktskyldiga kampanjer med en början och ett slut, men de känns ganska menlösa. Man får ett kort intro och sedan möter man alla figurer på rad tills man står öga mot öga med den allra första Playstation-maskoten, Polygon Man (som slopades innan Playstation ens släpptes då konsolens skapare Ken Kutaragi sägs ska ha hatat den med passion).

PlayStation All-Stars Battle Royale
Banorna inleds med en härlig presentation. Allra bäst är den från Resistance som startar med en omgång ursnygg förstapersonsaction som ger mersmak.

Något lite roligare hade jag allt velat ha. Nu är moroten att spela genom spelet istället troféer och möjligheten att modifiera figurernas utseende lite. Kanske vill man att Sackboy ska ha en annan vinnargest eller att Parappa ska göra entré på ett annat sätt. Sådant går att låsa upp men tillför egentligen inget. Det tillsammans med en aningen snål ensemble pugilister är de enskilt största minuspoängen för Playstation All-Stars Battle Royale.

I slutändan är jag dock positivt överraskad av Playstation All-Stars Battle Royale. Visst är det en ovanligt uppenbar kopia av Nintendos mångmiljonsäljare och extra uppenbart att Sony gjort sin Nintendo-läxa blir det när man släpper det nästan samtidigt som en annan variant av en Nintendo-succé; Little Big Planet Karting. Men så länge det är roligt, vem bryr sig egentligen? Playstation All-Stars Battle Royale är ett givet köp för partyspelssuktande Playstation-spelare, men vänta er inte riktigt samma påkostade fanservice som i Super Smash Bros-serien, där är originalet fortfarande överlägset.

HQ
07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Härlig partyfighting, bra onlinestöd, underbara banor, massor av fanservice, goda inställningsmöjligheter
-
Dålig singleplayer-del, för få figurer, tjatig musik
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

En andra åsikt

Jonas Elfving: Playstation All-Stars Battle Royale gör mig kluven. Det första intrycket och den övergripande presentationen är ganska avskräckande, och musik och menyer ger mig nästintill migrän. Konceptuellt är det förstås en ogenerad stöld och jag saknar ett mervärde, som exempelvis Little Big Planet Karting hade med sitt banbyggarverktyg. Väl inne i matchernas kaos glömmer man dock många minustecken, och där är underhållningsvärdet helt okej, minus några balanseringsproblem hos karaktärerna. Men överlag kunde Sony gett sina All-Stars (och oss fans) betydligt mer kärlek än så här. 6/10

Relaterade texter

Playstation All-Stars Battle RoyaleScore

Playstation All-Stars Battle Royale

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Om det stämmer att imitation är den finaste sortens komplimang, är Nintendo förmodligen väldigt smickrade just nu. Men Playstation All-Stars erbjuder mer än så. Vi har hårdtestat...



Loading next content