Svenska
Gamereactor
recensioner
Immortals: Fenyx Rising

Immortals: Fenyx Rising

Ubisoft återvänder till den grekiska övärlden och de antika gudarna, och denna gång är humor och lättåtkomlighet i strålkastarljuset. Joakim har dräpt söta björnar och tänkt på mytologiska penis-sagor under en vecka, och han är nu redo att dela ut ett betyg...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det råder ingen brist på påkostade actionäventyr sett ur ett tredjepersonsperspektiv i dagens spelklimat, men om man vill ha ett mer barnvänligt alternativ med färggranna miljöer, utan att för den sakens skull exkludera äldre spelare, finns egentligen mest The Legend of Zelda kvar på menyn. Ubisoft har givetvis sett detta tomrum stå och eka ute på marknaden på senare år, och nu försöker man fylla behovet med sin sprillans nya tolkning av grekisk mytologi. Det är sedermera ett tappert och helhjärtat försök från utgivarens kanadensiska division, och även om man inte når hela vägen fram till den där episka odyssén att skriva ner i historieböckerna, så är det verkligen ingen forntida tragedi att kasta i soporna för den sakens skull heller.

Immortals: Fenyx Rising
Typhon - ond snubbe!

Det är tydligt från första stund att Yves Guillemots mannar har dissekerat mästerverket The Legend of Zelda: Breath of the Wild då Immortals Fenyx Risining lånar mycket från Nintendos tiopoängare från 2017, detta samtidigt som man adderar sin egna säregna humor och mer actionorienterade spelsätt som vi är vana vid från utgivarens Assassin's Creed-följetong. Receptet är välsmakande, om än något familjärt, och det känns faktiskt emellanåt som att befinna sig i tidskapsel från tidigt 2000-tal då denna typ av spelupplevelse var bland det hetaste som fanns där och då. Förutom Zelda och Assassin's Creed drars nämligen tankarna ofriviligt mot Sonys Ratchet and Clank-äventyr , Microsofts Fabel-lir och Star Fox Adventures samtidigt som det osar en del av tidlösa 3D-plattformare som Banjo Kazooie och Spyro där samlandet och utforskandet var en stor del bakom den goda spelunderhållningen.

Immortals: Fenyx Rising
Pottfrisyr eller hästsvans, helskägg eller porrmustasch? Valet är ditt.
Detta är en annons:

I denna saga axlar du förövrigt rollen som Fenyx, en vanlig människa som finner sig själv på en mystisk ö där människorna har förvandlats till sten och de grekiska gudarna lyser med sin frånvaro. Du träffar snabb den gudomliga budbäraren Hermes som berättar om hur den ondskefulla Typhon har flytt från sitt underjordiska fängelse, och det är givetvis ditt jobb att tvinga tyrannen ner i sin håla igen. Innan du börjar din resa mot eftertexterna måste du dock skapa din egen karaktär, och även om det kanske inte rör sig om något bastant skaparverktyg så kan du välja mellan att lira som en man eller kvinna samt ändra saker som frisyr, ögonfärg, ansiktsstruktur med mera.

Spelvärlden är efter detta din att utforska, och även om det vissa partier befolkas av svårare fiendetyper och kräver specifika förmågor för att komma åt saker, så är det överlag en väldigt öppen spelplan vi har till vårt förfogande där osynliga väggar och hinder aldrig hämmar ens framfart. Mycket av spelbarheten, och den tillhörande underhållningen, sitter sedan på spelarens eget ansvar då du får välja själv vad du vill göra med din tid. Vill du följa berättandet så är du fri att göra det i en mer linjär inriktning, medan den som är likt undertecknad kan utforska varje hörn och vrå efter material som kan göra din karaktär starkare. Det kan förövrigt vara bra att inte hoppa över alla sidoaktiviteter helt och hållet, även om du bara vill göra huvuduppdragen och se slutet. För du ökar nämligen inte i nivå på samma sätt som i ett klassiskt rollspel utan genom att komma över föremål som Zeus blixtar, gudarnas nektar (Ambrosia) och mynt till fjärrkarlen Charon kan du maxa din hälso- och uthållighetsmätare samt erhålla nya attackkombinationer och stärka dina vapen. Du uppmuntras även att kartlägga denna sprudlande övärld från norr till söder, och då miljöerna i sig är så otroligt kompakta och lättöverskådliga är det en underhållande aktivitet att sysselsätta sig med, och tillika en som aldrig kändes sådär tröttsamt tidskrävande som det kan göra i många andra likande titlar.

Immortals: Fenyx Rising
Friheten att sväva över den färgsprakande och öppna spelvärlden är svårslagen.

Just själva spelandet är förövrigt det absolut starkaste kortet Fenyx Rising har att erbjuda, och det är lätt att tillbringa timmar med att bara sväva över himmeln och leta efter skattkistor, pussel och grottsystem där unika utmaningar väntar. Storyn är däremot inte lika briljant. Berättandet sker nämligen till en stor del från gudarna Zeus och Prometheus perspektiv då de återger Fenyx handlingar, och till en början är det väldigt tydligt att man satsar på en mer lättsam och skojfrisk saga där det ena skämtet efter det andra slungades emot spelaren. Under de inledande 90 minuterna är det faktiskt snudd på olidligt att höra dessa gamla gubbar försöka vara roliga, men det avtar som tur var betydligt mer under spelets senare delar då skämten fick lov att andas och nå en mer subtil nivå. Du behöver sedan inte vara beläst i grekisk mytologi för att följa med i handlingen, men en viss kunskap gör absolut saker och ting roligare på det stora hela. Exempelvis blev det rätt humoristiskt när Zeus och Prometheus argumenterar om hur Afrodite föddes, då åskguden hävdade att det skedde via en vacker pärla i havet medan Prometheus hade den mer klassiska uppfattningen där pärlan är utbytt mot något mindre... Hmm... Mindre vackert, om vi säger så . Och ja, vi snackar om avhuggna penisar här. Stympande snoppar, trimmade taskar, fallerande fallosar, beskurna ballar, klippta köttflöjtar och demolerade dolmar, okej? Don't make me say it.

Detta är en annons:
Immortals: Fenyx Rising
Förutom vanliga attacker och specialförmågor så kan du koka ihop olika brygder som hjälper dig ta dig ann de svårare fienderna,

Förutom en del platsformsmoment, diverse pussel och allmänt utforskande så ligger annars ett stort fokus på actionsekvenserna. Stridssystemet kan enklast beskrivas som en slimmad version av de nyare Asassin's Creed-spelen där man för det mesta använder axelknapparna för att göra lätta eller tyngre attacker, men du kan även komma över mer spektakulära manövrar och binda allt samman med smidiga kombinationer. Överlag är det ett kompetent system som fungerar utan att briljera, och jag tyckte alltid det var roligt att piska en gorgon till underkastelse med pricksäkra pilbågsskott eller knocka en minotaur med ett hav av krigsguden Ares mäktiga spjut. Utmaningen är dock på den lättare delen av skalan och räkna inte med att uppleva alltför många bataljer där du verkligen måste tänka på taktik eller öva på din fingerfärdighet till perfektion. Detta ser jag dock absolut inte som något minus i sammanhanget då utmaningskurvan passar den övergripande upplevelsen perfekt, och den enklare resan genom denna fiktiva sagovärld bygger ett starkare tempo och ett mer fokuserat driv i allt från spelbarhet till story.

Immortals Fenyx Risning är dock inte ett kort spel för den sakens skull, även om många av dess komponenter är byggda för att klaras av under kortare sessioner. Nu har jag visserligen, som sagt, en tendens att vilja kamma över varje ny region efter skatter och tillgångar, men jag har ändå lagt ner runt 30 timmar bland dessa färggranna landsbygder och bergstoppar, och jag har fortfarande inte mött slutbossen ännu. Och när vi ändå är inne på snabbhet så måste vi såklart prata om laddningstiderna. För jösses va det går undan att måla upp detta via min Xbox Series X. Att ladda sin sparfil tar aldrig mer än tio sekunder (som mest) och detsamma gäller varje gång du snabbfärdas mellan de olika områdena. Ibland har det faktiskt varit så att man knappt hunnit läsa tipsen som funnits på laddningskärmen eller lyckas ta en klunk kaffe innan det var dags att spela igen, och det är givetvis en positiv biprodukt som följer med den nya hårdvaran och mjukvara som nyttjar de extra hästkrafterna. Det har dock förekommit ett par märkliga buggar under min resa då jag under ett par specifika situationer fått spelet att låsa fast eller krascha helt och hållet. Jag förlorade aldrig några framsteg visserligen då titeln är skickligt på att auto-spara med jämna mellanrum, och de snabba laddningstiderna gjorde därtill att det aldrig dröjde länge innan jag var tillbaka där jag slutade. Jag ska dessutom poängtera att Ubisoft planerar att lansera en dag 1-patch när spelet släpps, och det är mycket möjligt att dessa bekymmer är helt borta vid det laget.

Immortals: Fenyx Rising
Du kan rida på olika djur, men för det mesta kommer du förmodligen använda dina vingar och sväva från punkt A till B.

Avslutningsvis är Immortal Fenyx Rising en positiv överraskning som plockar inspirations från genrens giganter samtidigt som man adderar sin egen charm och magi. Visst, allt är inte klockrent, men om jag ska säga en sak om denna sprudlande äventyrspärla så är det att jag har haft otroligt roligt från första till sista stund. Det görs nämligen för få enklare actionspel av den här typen numera, och jag hoppas verkligen detta inte är det sista vi ser av konceptet även om det givetvis konkurrerar en del med Ubisofts egna lönnmördarsaga sett till premiss och spelmekanik. Om valet var upp till mig dock så hade jag låtit de dolda bladen hos de huvklädda dåtidskrigarna ligga på hyllan ett tag och istället börjat utforskat de fräscha luftfärderna hos Fenyx och dennes gudomliga kompanjoner. För detta är den färska tolkningen på historia och mytologi som Assassin's Creed-följetongen så länge har suktat efter, och nu är den äntligen här - bara i en helt annan spelserie.

Immortals: Fenyx Rising
8/10 - ett väldigt bra spel.
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Vacker och välbyggd spelvärld, tjusiga färger, gullig design, bra tempo, snabba laddningstider, massor av penisskämt, roligt att spela.
-
Ett par buggar, Hit & Miss-humor,
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

8
Immortals: Fenyx RisingScore

Immortals: Fenyx Rising

RECENSION. Skrivet av Joakim Sjögren

Ubisoft återvänder till den grekiska övärlden och de antika gudarna, och denna gång är humor och lättåtkomlighet i strålkastarljuset. Joakim har dräpt söta björnar och tänkt på mytologiska penis-sagor under en vecka, och han är nu redo att dela ut ett betyg...



Loading next content