Wii Sports

Ett av de på förhand mest intressanta spelen till Wii följer faktiskt med konsolen när man köper den. Wii Sports utnyttjar den rörelsekännande fjärrkontrollen på ett utomordentligt sätt och engagerar verkligen gammal som ung framför TV-apparaten.

Fruktansvärt enkelt, roligt och välgjort. Det är svårt att inte älska Wii Sports när man skapat sin Mii-gubbe (en blek och tunn stackare med råttfärgat hår) och ser hur han kanar omkring på huvudet när han spelar tennis eller lyfter blicken mot kameran när han fångat en lyra i basebollen. Wii Sports känns som den perfekta introduktionen till Wii och det är slående hur alla som testar det oavsett ålder och kön fascineras av enkelheten och det omedelbara i kontrollsystemet. Det är genialt av Nintendo att lägga med spelet i varje såld Wii.

Nu är det klart att fem sportgrenar känns i tunnaste laget, nog hade golfen kunnat innehålla en hel 18-hålsbana (istället för nio) och jag hade gärna sett att man kunnat spela hela set i tennisen (nu är det maximalt fem game som gäller). Det hade helt klart höjt spelet om man kunnat spela en komplett tennismatch, och även om det varit slitigt hade jag nog gärna sett att basebollen innehållit nio innings (istället för blott tre som nu är fallet).

För den ensamme spelaren erbjuds inte heller så mycket, även om flera av träningsmomenten (tre olika för varje sport) är rätt roliga. Som när man ska ducka och bobba för bollar i boxningsträningen eller slå ner så många käglor som möjligt i bowlingen, till slut innehåller pyramiden nästan 100 käglor.

Dessutom är tanken att testa sin Wii Sports-ålder på ett Brain Training-inspirerat manér är också lysande. Precis som i Brain Training är meningen att man ska testa sig varje dag för att successivt sänka sin ålder till den ideala 20-åringens träningsförmåga. För att mäta detta gäller det att slå femtio tennisslag med så få missar som möjligt, klara sig igenom så många utmanande bowlingsituationer som möjligt och slå så många homeruns man kan på tio försök.

Bland sporterna så har jag roligast med tennisen och bowlingen. Tennisen bygger helt på tajming så du styr egentligen inte helt riktningen dina slag, men du kan slå ett topspin-slag eller en lobb genom att föra fjärrkontrollen nerifrån och upp i slaget. Att man inte styr sin spelare alls är faktiskt inget som stör. Bowlingen bjuder på en hel del finlir det krävs att du behärskar skruvar och tempo på klotet för att klara av knivigt kvarlämnade käglor.

Boxningen är den sport som känns mest kaotisk, speciellt när man spelar mot varandra. Det känns helt enkelt inte som man har full kontroll, men det är utan tvivel den sport som orsakar mest svett då man vevar fram och tillbaka med fjärrkontrollen i höger näve och nunchakon i vänster. Så det är åtminstone bra träning, även om det så klart går att spela med mindre intensitet och rörelser för att spara på svetten. Men spelar man så missar man själva poängen med Wii Sports.

Golfen och basebollen är roliga och framförallt golfen kräver en del träning innan man blir riktigt bra. Det är tufft att bedöma fart och riktning på puttarna, och i början försökte jag slå utslagen alldeles för hårt. Styrka och kontroll i en fungerande symbios är tydligen det bästa receptet. Därför känns golfen som den sport där man får ut mest av att träna upp sig, men när man börjar behärska det hela känns de nio hålen alldeles för få.

När man spelar baseboll mot varandra så tar den ene hand om pitchandet och det andre slagträet och så turas man om som i en riktig match, fast endast tre innings som jag nämnde ovan. Eftersom man kan välja lite olika sorters kast (genom att hålla in A, B eller båda) går det att finta sin motståndare att slå när han inte borde vilket givetvis är oerhört kul. Utespelarna sköts automatiskt och det kan vara lite frustrerande när en datorstyrd spelare tappar en lyra och man får en dubbel mot sig istället för att bränna slagmannen. Men lyckligtvis händer det inte så ofta.

På det hela taget är Wii Sports ett lysande koncept, som dock inte varit prisvärt om det sålts till fullpris, men som tack vare att det följer med maskinen kommer att glädja mången nybliven Wii-ägare. Jag hoppas givetvis att vi snart får se en uppföljare med fler golfhål, fotboll, hockey och andra sporter som skulle göra sig bra med Wii-fjärren.